Det är en sak att vara orutinerad...

16/2 När jag vaknade på lördagen gick jag raka vägen till China Town efter att jag checkat ut. Jag hade ju så lite bagage att det inte var något problem att ta med sig det. Jag hade återigen ont i huvudet så efter att jag ätit lite dim sum och soppa så gick jag till Starbucks i Soho där jag tog en stor sojalatte och satte mig att jobba med hjälp av deras gratis wifi. Jag satt nog där ett par timmar och jobbade och hann dricka två stora latte. Sen tog jag mig till flygplatsen för att åka hem.

När jag reser så kopplar jag bort det mesta och jag antar att det är en typ av meditation och resan är ofta mindre jobbig än vad jag förväntat mig och plötsligt är jag hemma och har liksom inte tänkt något på hela vägen, alltihop går automatiskt.
Men jag minns i alla fall att säkerhetskontrollen gick fort och att jag som jag brukar gick och köpte mig sushi på Itsu efter att jag impulsköpt en ny Kindle e-book som var mindre, lättare än den gamla. Tyvärr hade den bara WiFi uppkoppling och inte 3G som den gamla, men den var mindre och så köpte jag ett fodral att ha den i istället för att ha ett fast fodral som blir större och tyngre att hålla i.
Som tur var så kunde jag inte vänta med att plocka upp den och insåg att den här modellen inte kom med annan laddningsmöjlighet än genom dator och det vill inte jag ha, så när jag ätit klart gick jag tillbaka och köpte en adapter till den så nu går den att ladda genom väggkontakt.
När jag tog rulltrappan upp så var det en äldre man som pruttade mig högljutt rätt ansiktet, det skulle man ju bli förvånad och sur över var som helst, men att det hände i London gjorde mig nog mer förvånad eftersom engelsmän oftast är väldigt artiga och den här mannen låtsades som ingenting och tittade inte ens generat bakåt och den var som sagt rejält högljudd så att den hördes som ett brak trots att flygplatsen är full av ljud.
När jag landade sent på kvällen så blev jag hämtad av H som var snäll nog att komma till Arlanda.
Som vanligt när någon väntar på mig så kom min väska nästan sist av alla, annars brukar jag oftast ha tur och få min väska väldigt fort.
När jag kom till passkontrollen var jag en av de första där och ställde mig bakom en kille som stod vid kontrolluckan.
När fler och fler började komma ikapp oss och alla andra köer rörde sig framåt utom min så hoppade jag kö och insåg att killen fortfarande inte hittat sitt pass i väskan, jag har svårt att ha tålamod med den typen av folk när jag reser en sak är att vara orutinerad och långsam, men att ställa sig i vägen för oss som är snabba, det undrar jag varför man gör?
Ni som inte reser så mycket vet kanske inte att ankomsthallen på Arlanda är smyckad med foton av kända svenskar? Jag gillar det konceptet skarpt, det är ett jättebra sätt att marknadsföra Sverige och vårt folk, både till oss Svenskar och våra besökare.
Nu har dessa kompletterats med marknadsföring av det nya Abba Museeet, det tycker jag också är jättebra!
H höll mig sällskap en stund och vi tog en fika innan hon åkte hemt igen.