Kylskåp laddat med lyx

25/8 När vi vaknade på söndagen Söndag åkte vi ner till konditoriet för att äta frukost, jag bjöd A på det som tack för all hjälp. Sen åkte vi till jobbet och städade undan det sista och sen åkte vi till brorsan och lämnade tillbaka grillen. Min grill fick stå kvar liksom grillbriketterna och det sista av maten, tanken var att mina kollegor skulle få hjälpa till att ta slut på det på måndagen.
Det tog oss rätt många timmar att få allt rent och snyggt och sen satte vi oss på verandan i solen och spelade TP och fikade. Nu är mitt kylskåp laddat med två flaskor äkta champagne och en flaska mousserande vin, jag gillar ju lyx, men dricker egentligen inte alkohol. Men på något sätt känns det ändå bra att få sånt.
Jag hade fått en slowcocker, Crock Pot av syrran och brorsan med familjer och jag kunde inte riktigt låta bli att testa den trots att jag inte kommer att hinna äta något av det. Jag laddade den med kött och grönsaker, bacon och lite vin och buljong. Sen ställde jag timerna på 7 timmar, sen får vi se hur det blir.
Turre höll ju koll på oss både dagen innan och denna dag, så han var riktigt slut han också.
A åkte hemåt framåt kvällen och jag tog en lugn kväll i soffan.
Grytan smakade väldigt bra när den var klar, men uppenbarligen behövs inte lika mycket vätska som i vanliga grytor så resultatet liknade mer soppa än gryta. Men som sagt, väldigt gott.

Fullast kör

20/8 På tisdagen kom en leverantör från Nordirland på besök och det var dags att fira ett jobb vi gjort framgångsrikt tillsammans. Jag hade bokat bord på min favoritrestaurang Gondolen och jag tog en taxi dit och plockade upp irländarna på vägen in och där mötte vi upp mina kollegor. Vi började i baren där min kollega D beställde en drink till mig som han trodde att till och med jag skulle gilla. Det var ingefära och kanel i och han vet ju att jag gillar ingefäradrinkar. Den smakade väldigt speciellt men jag tyckte om den jättemycket och den blev bara godare och godare ju mer man drack av den och det är inte normalt då det gäller mig och alkohol.
Till middagen beställde vi in champagne för att fira alltså och sen åt vi en mycket god middag. Det var förvisso kollegor och jobbkontakter men jag räknar dem också som goda vänner, så vi hade väldigt trevligt!
När det var dags att ta en taxi hem fick vi välja omsorgsfullt för det är verkligen många konstiga bolag ute och kör i Stockholm nu. Vi landade slutligen i en Taxi Stockholm bil men det hjälpte inte kan jag säga, attans vad rädda vi var!
Föraren började med att smsa medan han körde och då sa jag till honom eftersom han vinglade ordentligt på vägen. Sen slog han in saker i färddatorn men det gick i alla fall rätt fort. Men sen på E4:an så tror jag att han höll på att somna eller nåt för då vinglade han inte längre utan hade svårt att följa vägen och höll på att köra rakt fram när den svängde. Jag såg till att hålla koll på honom och frågade om han var trött, men nejdå, han var inte alls trött.
Jag hade definitivt kört mycket bättre än han trots att jag tagit en drink och ett glas champagne. Till slut var vi i alla fall hemma och fortfarande hela.

Hur länge väntar man innan man springer från notan?

20/4 På lördagen skulle PB åka hem han också, nu skulle jag bli helt ensam i nåt dygn innan det var dags för mig att åka hem. Hellre är jag ensam i Spanien ett dygn än att åka hem till kylan en dag tidigare, så resonerade jag. PB hade bett mig möte upp för champagnefrukost på hotellet på morgonen och jag var nån minut sen så jag tittade mig noga omkring och kom slutligen fram till att han inte var där. För att vara helt säker när han ännu inte dykt upp efter 5-10 minuter så ringde jag honom. Jodå, han var på väg!
När han väl kom ned 10 minuter senare så erkände han att jag väckt honom när jag ringde... jag trodde att jag var den morgontrötta.
Han var sömnsvullen i ansiktet och var riktigt trött fortfarande men på gott humör som alltid. Vi gick och hämtade frukost och när vi kom tillbaka var vårt bord upptaget... jag påpekade snällt att de tagit vårt bord men de bara tittade på oss som om vi var galna och skakade på huvudet, jag tog min tröja som låg över stolsryggen och så tog vi bordet bredvid som inte hade lik bra utsikt. Så kan det gå. PB hämtade ett glas champagne åt oss var för att vi tyckte att det kändes lyxigt att avsluta veckan så, men jag gillar ju inte alkohol och att ta det till frukost var ännu värre så jag lyckades inte få ned den och inte ens han tyckte att det var gott fast han gillar allt som går att dricka, han hade ju precis vaknat. Slutligen hade han lyckats få ned båda våra glas i alla fall för inte kan man kasta bort det!?
Efter frukost tog vi oss lite sol uppe på soldäck och strax innan PB skulle åka till flygplatsen satte vi oss nere på ett café vid strandpromenaden, det blåste ordentligt och skyltar och menyer blåste iväg så att personalen var tvungna att jaga dem. Vi var tappra, men slutligen satte vi oss i lä innanför glaset som är till för just det, liksom de andra hade gjort långt tidigare, vi var sist.
När PB åkte till flygplatsen gick jag en sväng på stan och åkte till köpcentret, där köpte jag svindyra underkläder och en Armani t-shirt, första märkesplagg jag ägt vad jag kan minnas.
Frågan är om det inte är tänkt att vara en pyjamaströja däremot, jag menar, den fanns ju att hitta på underklädesavdelningen.
En dam som hette Carmen hjälpte mig att hitta rätt storlek på BH och hon var så envis att hitta rätt och att kommunicera med mig trots att hon inte kunde engelska och jag inte kan spanska att frågan är om det inte var just därför jag handlade... Bra säljare! Kul hade vi båda två också!
På vägen tillbaka gick jag förbi torget där vi ätit middag på min födelsedag, är det inte trivsamt?
Jag stannade till på Burger King för att ta nåt litet att äta när jag kom till strandpromenaden men jag kunde ju förstås inte få i mig en hel hambrugare. Det är nog andra gången jag ätit på Burger King i hela mitt liv tror jag, förra gången var i Phoenix, Arizona, det var nog 7-8 år sedan skulle jag gissa.
Anledningen är egentligen inte att jag inte gillar Burger King, anledningen är att jag egentligen inte gillar hamburgare... Det händer att jag stannar på McDonalds av bekvämlighetsskäl och om jag kan välja så tar jag Max i första hand, Burger King ligger oftast mer svårtillgängligt har jag fått för mig.
När jag kom tillbaka var jag förstås helt slut och lade mig att vila en stund och började med att packa. Tanken hade varit att ha lite plats över till saker jag skulle handla i Alicante när jag tagit med mig lite varuprover åt flygvapnet och en leverantör i Storbritannien, men sanningen att säga tog presenterna jag fått mer plats än varuproverna så som vanligt hade jag ångest över hur jag skulle få med mig allt hem. Jag bestämde mig där och då att lämna kvar resten av Blutsaften som stod i kylskåpet på rummet, men det skulle ju inte hjälpa mycket.
När klockan började bli sent så tog jag en snabb dusch och satte på mig mina nya underkläder och tröja och sen gick jag ut till marinan för att hitta någonstans att äta.
Man känner sig lite obeslutsam när man är ensam tycker jag, det finns ingen att bolla med och det är svårt att bestämma var man ska äta någonstans. Det slutade med ett ställe som såg ut att vara lite bättre än de andra, men sanningen att säga så är standarden rätt låg just i marinan. Det viktiga där är främst att ha låga lockpriser för att få dit turisterna och eftersom miljön är så vacker så kommer de (vi) dit i flockar.

När jag väl valt och satt mig vid ett bord med trevlig utsikt, utomhus, så fick jag bröd och oliver till bordet, jag visste att det skulle komma på notan om jag tog av det men det var det jag ville ha just då. Men tänk på det ni som inte reser så mycket, såna saker kan mycket väl hamna på notan i Spanien. jag tyckte att det var värt 1-2 Euro i alla fall.
Än en gång var jag sugen på vitlöksräkor och hoppades naivt att de skulle smaka som i Stockholm på till exempel Mamas & Tapas, men de var knappt ätbara och jag llämnade faktiskt några stycken trots att det inte var en stor portion, men jag blev illamående. De hade inga kryddor alls nästan och jag är visserligen galen i vitlök och kan inte få för mycket, men jag kände ingen vitlökssmak alls...
När jag ätit klart satt jag i en halvtimme och försökte få kontakt med servitören och jag hade vid det laget börjat få väldigt ont igen och ville bara tillbaka till mitt rum och mina värktabletter. Det var så illa att jag inte kunde sitta stilla, utan satt och skruvade på mig och till och med funderade på att ta springnota...
Till slut kom i alla fall servitören tillbaka och sen fick jag vänta på notan också. När jag väl kunde gå därifrån så kände jag mig nästan svimfärdig och ångrade att jag ens gått ut.
Som jag sagt förut, när man har ont blir man så fruktansvärt trött och jag stupade i säng nästan direkt.

Kan vi hoppas på ett bättre år nu då?

31/12-2011 Jag tog återigen sovmorgon på lördagen, jag hade även den här gången kommit i säng alldeles för sent, runt 5.30 eller nåt sånt... Men så fort jag gått upp åt jag frukost och sen var det full rulle. Först handlade jag igen, jag hade ju handlat fel saker dagen innan. Jag dammsög och skurade bort tassavtrycken Turre och Judas gjort med leriga tassar på det svarta golvet, själva låg de bara och latade sig under tiden,
Jag dukade bordet och bytte värmeljus i alla hållarna. Sen satte jag igång med förrätten. Jag hade bestämt mig för att göra laxbakelser, vad det var, var jag däremot inte på det klara med. Jag hade tittat på flera recept men inget var det andra lika och inget av dem såg ut så som jag hade tänkt mig, de hade helt enkelt fel ingredienser. Jag bestämde mig alltså för att improvisera. Jag skalade räkor och hackade dem och sen rörde jag ihop dem med creme fraische, majonnäs, dill, peppar, salt och citronsaft. När jag smakade av det var jag inte alls nöjd, men nu började tiden att rinna ut...
Alltså stansade jag ut 3 brödrondeller till vardera bakelse och så lade jag en i botten och bredde ut ett lager av räkröran på den, sen lade jag på en till och gjorde samma sak. När jag lagt på den trg edje rondellen bredde jag ett väldigt tunt laget majonnäs på den, som klister liksom, för att fästa den rökta laxen med. Sen täckte jag hela bakelsen med rökt lax och så dekorerade jag dem med räkor, gurka, tomat, sikrom, dill och citron. Det blev riktigt snyggt, men attans vad stora de blev!
Jag hade marinerat kycklingfiléer tidigare på dagen, på samma sätt som jag gjorde för några veckor sedan, med ingefära, citron, lime, vitlök, salt och olja.

Lagom tills jag tagit en dusch, klätt på mig och nästan sminkat mig klart ringde det på dörren, vem kunde det vara som var så pass tidig, mina kompisar är inte direkt kända för att vara tidiga. Det visade sig vara M, hon skulle ju bo i sina föräldrars hus bredvid mig under natten och hade kommit tidigt från stan för att sätta på värmen i huset och så, det här var den kallaste kvällen för det här året och låset på dörren hade fryst igen. Men när vi gick dit och hjälptes åt var dörren strax öppen och sen gick jag tillbaka in så snart jag tänt i eldkorgen utanför på min stengång. Sen åkte M och hämtade G vid stationen och sen kom J som tagit bussen, de andra kom ungefär samtidigt sen och vi åt förrätt nästan omgående. Jag tyckte att den var så stor att det var lika bra att ta den innan man ens började laga varmrätten.
Jag som varit så tveksam till laxbakelsen blev nu väldigt glatt överraskad, nu var den verkligen jättegod! Som en riktigt bra smörgåstårta helt enkelt. Alla tyckte att det var gott och alla åt upp hela sina stora bakelser, utom jag som gav en bit till L.
Hon var däremot fortfarande hungrig när vi ätit förrätten och hetsade mig att skynda på med maten, hon hade ju jobbat hela dagen och dessutom varit i stallet.
Jag satte in kycklingen i ugnen på 200 grader och sen skalade jag svartrötter och snyggade till salladslökarna lite, morötterna var av "snacks"typ och behövde inte snyggas till. Jag hackade lök och rev parmesan till risotton också och sen spelade vi Postkod Miljonären som L tagit med sig, ett sånt där elektroniskt spel alltså. När jag trodde att det var runt 20 minuter kvar tills kycklingen skulle vara klar så satte jag igång med risotton och sen åt vi. Aptiten hade återvänt efter den stora förrätten och maten var god.
Sen tog vi paus i ätandet en stund och spelade lite musik och bara hade det bra, sen vid 23 värmde vi pajen och åt den. L och J åkte sen vid 23.50, de hade förvarnat redan då jag bjöd in dem att de skulle gå tidigt och nu hade de stannat nästan en timme mer än de sagt, så vi släppte iväg dem med förmaningar om att inte titta på fyrverkerierna så att de körde av vägen. Sen tittade vi på fyrverkerierna från verandan och jag höll Turre i famnen. Han skakade lite men verkade inte särskilt upprörd. Jag hade fått ett glas champagne av M och ställt ifrån mig det på utebordet och när jag skulle gå in var det fastfruset...
M gick ut med ett glas varmt vatten och tinade loss det men jäklar vad fort det gick att frysa fast ett glas.
Sen tog jag fram två sällskapsspel TP och Retro. Vi visste inte vad Reto var så M läste på och så testade vi. Det var sådär, det var frågor och så, men också uppgifter där man skulle skriva listor på till exempel de bästa glassarna genom tiderna och så vidare. Man fick poäng om man hade samma som en annan hade skrivit. Det var trevligt men inte jättekul, men i slutänden vann i alla fall jag.
Vid 2-3 bakade jag bröd så att vi skulle ha frukost och sen tog vi en macka var och lite te, vi kom nog inte i säng förrän vid 4-5 eller nåt sånt.