Tummen ur

Det första jag gjorde på fredagen var att åka till naprapaten M, han är både duktig och snäll och rolig så det var en väldigt bra start på dagen. Han knäckte nacken på mig och sen kändes det mycket bättre. Hela förmiddagen var det riktigt molnigt och regnade och det såg ut som om det skulle hålla i sig hela dagen men på eftermiddagen klarnade det upp. På jobbet gjorde jag klart lite grejer och skickade de sista fakturorna före semestern men det var inte så stressigt. Kollegan T undrade om jag kunde köra några paket till posten och det sa jag att jag kunde så jag slängde in dem i baksätet innan jag åkte från jobbet. När jag kom hem och klev ur bilen insåg jag att de låg kvar i baksätet... det var bara att hoppa in igen och åka till posten. Sen sov jag middag i 1½ timme och drömde en massa konstiga drömmar om lejon och vargar som gjorde "skenattacker" mot mig och en gäng andra människor och slutligen tog en liten hund. Hundens familj var ju förstås jätteledsen men jag letade efter Turre för att skydda honom och han visade sig vara i trygghet i mammas famn. Jag drömmer ofta liknande saker och det är ofta vargar inblandade. Jag är inte ens rädd för vargar men i drömmarna är jag det och de smyger runt mig och Turre och tänker jaga oss. Jag undrar vad det betyder?
Sen diskade jag upp och städade bort sånt som blivit liggande under arbetsveckan och sen åt jag middag. Jag hade tinat en gammal köttgryta och en portion ris och det var riktigt gott!
Jag kände mig konstigt rastlös och lite deppig med en touch av ångest som jag inte hade en aning om varifrån det kom men sen pratade jag med H och hon lovade att komma och hjälpa mig med stenarna runt kaminen. Då hade jag nåt att se fram emot och dessutom hade jag då tagit första steget till att få saker klara under semestern. Medan jag väntade på henne började jag läsa boken "Börja med Höns" som jag köpt för några veckor sedan och det var en massa jag inte visste om höns och hönsskötsel. Sen kom H och vi resonerade oss fram till hur vi skulle göra med stenen, hon är väldigt bra att bolla såna saker med och är den enda jag riktigt litar på i såna saker. Hon är också väldigt hjälpsam och vi fick till stenen snyggt runt kaminen tycker jag. Den skulle först limmas fast och sen ska man lägga på fogmassa. Vi antog att limmet måste torka ordentligt först så vi har inte gjort fogen än och vi är inte säkra på hur vi ska göra. Men visst ser det bra ut så här långt?

Stenarna satt på nät men sen blir det en del pusslande där man får plocka bort några från nätet för att fylla ut hålen där inget riktigt passar och sen får man pussla ihop det bäst det går. H var väldigt bra på det, mitt tålamod var inte lika bra så hon fixade till det sista vid verandadörren när jag tyckte att det dög och hon inte höll med.
När vi var klara var klockan nästan 12 och H åkte hem. Själv åt jag lite edamame och tittade på Eat, Pray, Love innan jag gick och lade mig.

Lite fick jag gjort i alla fall

På torsdagsmorgonen vaknade jag med ont i nacken som gått upp i huvudet men efter en liten startsträcka blev det lite bättre. När jag kom till jobbet smsade jag naprapaten för att se om han hade semester eller fortfarande jobbade och som tur var jobbade han och hade en tid til mig på fredagmorgonen. Efter jobbet åkte jag hem och försökte sova middag men precis när jag somnat hostade Turre och sen var det kört och jag gick upp och åt lite middag och tittade vidare på Nip Tuck. Jag och Quiz-L tittade på utemöbler till min veranda på internet medan vi pratade i telefon. L är den som spenderar mest tid med mig på min veranda och alla stolarna är slut och varje gång vi sätter oss ned gör vi det väldigt försiktigt eftersom stolarna faller i bitar lite hus som helst. Setet är bara 1½ år gammalt men de första stolarna gick sönder redan nån vecka efter köpet och nu har jag gett upp. Vi bestämde oss för ett set med konstrottingmöbler som kan stå ute året om utan att gå sönder. På bilden är det 8 stolar men det är bara 6 stycken som ingår. Bordet är i "nonwood" jag tror att det är fuskträ i nåt slags plastmaterial.
Senare på kvällen tog jag med mig motorsågen och fil och åkte hem till mamma och pappa för att få instruktion i hur man filar till motorsågskedjan. Där vankades det middag och eftersom jag inte ätit så mycket så åt jag med dem. Stekt kassler med sallad med potatis, lök, ruccola och soltorkade tomater blev det och det var gott.
Sen gick jag och pappa ut i garaget och filade kedjan, det gick väldigt fort och tydligen hade jag gjort rätt när jag gjorde det själv, jag kan bara inte ha tagit i tillräckligt.
När jag kom hem startade jag motorsågen och sågade av en vedgren jag hade liggande och det verkar ha fungerat med filningen. Men sen tog soppan slut och jag struntade i sågandet och lyfte istället mina nya pallkragar på plats och fyllde dem med jord. Tungt jobb att bära jordsäckarnaär det och trots att det är en sån liten bit att gå började jag hosta som en besatt, den där förkylningen sitter fortfarande i som det verkar.

Sen planterade jag auberginen, squaschen och tomaterna och så vattnade jag ordentligt.
När jag var klar var klockan 22 och jag satte mig i soffan och tittade vidare på Nip Tuck, jag har redan avverkat säsong 1 och jag kommer att köpa fler, jag tycker att den är bra och ovanlig.
Sen hörde jag plötsligt hur det smattrade på rutorna och insåg att min nytvättade, nytorkade tvätt som jag varit för lat att ta in och vika nu var dyngsur igen... Jag släpade in torkstället och nu får det torka om igen.

Ny TV-serie, för mig

På onsdagen var jag helt slut som människa och gick direkt hem efter jobbet och sov middag, det blev nästan 2½ timme och ungefär halva tiden försökte min kropp att väcka sig själv, kanske för att jag egentligen hade bättre saker att göra än att sova, men ibland måste man ju göra det också. Det blev inte mycket gjort alls denna kväll, jag målade tånaglarna och fixade iordning fötterna lite, men jag glömde saltbadet och peelingen och målade som sagt naglarna istället. Det är inte lätt att vara så trött och förvirrad...

Under tiden tittade jag på Nip Tuck som jag just köpt säsong 1 av för att se om det var något för mig och jag gillade den faktiskt.

Jag ställde ut vattenspridaren för att vattna mina grönsaker och potatis också. Trots att jag inte gjorde något vettigt satt jag förstås uppe för länge i alla fall och kom i säng sent.

Harry Potter - Satanist?

Jag vet att detta är rätt tragiskt men jag kunde bara inte sluta skratta när jag läste det ni hittar i länken nedan.
Visserligen handlar Harry Potter-böckerna om trollkarlar och häxor men satanistiska har jag svårt att se dem som... Att alla dessa böcker handlar om det godas kamp emot det onda och om starka familje- och vänskapsband och att vara snäll mot de som är svagare, mindre och kanske utfrysta har helt glömts bort. Sensmoralen är i mina ögon att godheten vinner i längden och att man ska vara ärlig och alltid göra sitt bästa.
Tydligen är det viktigaste för fundamentalister inom alla religioner att man följer de olika guds böcker. Sen att han har "skrivit" flera som talar emot varandra och alla hävdas vara den enda äkta.... Jag måste erkänna att jag har svårt att förstå troende människor över huvudtaget och kan inte låta bli att tycka att de är naiva som tror på något som vi aldrig märkt av på något sätt alls under flera tusen år. Sen kan jag på sätt och vis tro att de är lyckligare och tryggare än vad jag är. Om man tror på något större än en själv så måste det innebära en oerhört stor trygghet och jag är lite avundsjuk på det. Som hedning tror jag att jag alltid måste påverka mitt liv i en positiv riktning helt utan hjälp från någon annan kraft och det ställer en hel del krav på ens person, ett ansvar man gärna skulle lämna över till någon annan om det var möjligt, kanske en gud?
Klippet är bara en liten del av detta löjliga inlägg i debatten om Harry Potters vara eller icke vara.

http://www.exposingsatanism.org/harrypotter.htm

There are many books out about Witchcraft but none so cleverly packaged like the latest. Satan is up to his old tricks again and the main focus is the children of the world. The latest craze is a series of books by author J. K. Rowling, known as Harry Potter.
The scramble to get the books is not just for children. Just as many adults are amused and are absorbing the content of these books. And what is sickening, Christians, or so-called Christians, are part of the fan club. I knew nothing of Harry Potter until mail started coming in asking if it was ok for teachers in Christian schools to be reading children books about mythology and witchcraft!!!! Did you read that correctly? In Christian schools!!!!!

Här kommer ännu en otroligt löjlig uppsats om hur Harry Potter lurar barn (och deras föräldrar) i fördärvet. I denna finns direkta lögner, felciteringar och löjliga övertolkningar. Man kan undra hur det kommer sig att dessa människor låtit Astrid Lindgren vara ifred, eller har de inte det?

De stycken som är kursiva och fetmarkerade är antingen felaktiga eller ytterligt absurda. Några av citaten kommer inte ens från böckerna...

THE TRUTH BEHIND HARRY POTTER!
A guest essay by Ethel J. Roberts, Author & Critic.
I recently paid a visit to my local shopping centre to confront my local supermarket about the price of a recently-purchased jar of rhubarb, and was sick and disgusted at what I found. Hundreds of children, all lining up like lemmings for the new instalment of The Adventures of Harry Potter: Boy Wizard. This controversial book series has been boycotted by tens of millions of readers worldwide for its promotion of witchcraft. Despite the overwhelming pressure on bookstores and libraries to ban the series, the authorities continue to sit by idly while our youth are secretly corrupted and brainwashed with blatantly pagan and un-Christian ideals.
Hollywood has ignored the overwhelming opposition to the series and released a trilogy of films starring big-name actors such as Maggie Smith, Robbie Coltraine and Christopher Lee. Like the books they were based on, these movies were almost universally regarded by critics (myself included) as a disappointment. Their controversy and failure at the box office were clearly not enough to deter the producers, who show no signs of stopping. J.K. Rowling, the series’ author, continues to write tired, derivative sequels, no doubt in an effort to further brainwash the young audience to fill her devil-horned piggy-bank.
Still not convinced? Here are just a few of the books’ many hidden suggestions of witchcraft, perversion and devil worship:
“Dear Mr. Potter… We are pleased to inform you that you have a place at Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry.” (Harry Potter and the Philosopher’s Stone, Page 42; subtle reference to witchcraft and wizardry)
“‘Thirteen and a half inches. Yes. Powerful want, very powerful, but in the wrong hands…’” (Harry Potter and the Sorcerer’s Stone, Page 64; subtle phallic innuendo)
“‘He teaches Potions, but he doesn’t want to – everyone knows he’s after Quirrell’s job. Knows an awful lot about the Dark Arts, Snape.’” (Harry Potter and the Philosopher’s Stone, Page 94; traditional practises in witchery and satanic rituals)
“‘I’m not putting them on,’ said old Archie with indignation. ‘I like a healthy breeze round my privates thanks.’” (Harry Potter and the Goblet of First Born Blood, Page 77; A Wizard clearly practicing cross-dressing)
“Harry doesn’t know how long it will take to wash the sticky cream cake off his face. For a civilised young man it is disgusting to have dirt on any part of his body. He lies in the high quality china bathtub, keeps wiping his face, and thinks about Dali’s face, which is as fat as the bottom of Aunt Penny. (Harry Potter and Leopard Walk Up To Dragon [Chinese Edition], Page 1; fetish/fantasising, poor use of present tense)
“‘Dumbledore had better not find out about this,’ said Ron, as he sacrificed the final chicken to the Lord of Darkness” (Harry Potter and the Prisoner of Alakazam, Page 299; clear evidence of Satanic ritual)
I was shocked to see several parents waiting in line for the latest book as well! These oblivious men and women -clearly in a minority- were blissfully unaware that their children were being spoon-fed pure evil under their very noses.
My fellow Christians, I implore you; spread the word of this great injustice. Don’t let our children grow into Satan-worshipping drug dealers. We must stop this evil, before it’s too late.
But don’t take my word for it. Take poor Ashley’s.
“I used to believe in what they taught us at Sunday School,” said Ashley, conjuring up an ancient spell to summon Cerebus, the three-headed hound of hell. “But the Harry Potter books showed me that magic is real, something I can learn and use right now, and that the Bible is nothing but boring lies.” (Source: The Onion)
Shame on you, Mr. Rowling. Shame on you.

Det blir tomt utan dig Harry Potter

På tisdagen blev jag lämnad ensam på jobbet på eftermiddagen, killarna tog ledigt och stack och golfade. Fast det är rätt skönt att vara ensam, jag blir ju så stressad av ljud och nu var det knäpptyst.
Efter jobbet åkte jag hem och vilade en stund men Turre spydde just då jag somnat så sen slumrade jag bara, men tillräckligt för att drömma en massa konstiga saker. Sen gick jag upp, stekte lite pytt i panna och ett ägg åt mig och åt middag. Resterna som blev över ställde jag i kylen och sen gick jag och duschade och så satt jag framför Lie To Me medan jag borstade håret och så. Vid ungefär 19.45 åkte jag och hämtade systerbarnen, nu jäklar var det dags för harry Potter premiär! Jag hade köpt biljetterna för drygt en månad sedan när de släpptes. Först skulle vi se Harry Potter and the deathly hallows del 1 klockan 20.30 och sen efter 1 timmes paus, precis efter midnatt skulle vi se den sista filmen i serien.
Jag gillar del 1, jag tycker att den är välgjord och spännande, de andra tycker däremot att den är lite tråkig och högljudd.

Inför nästa film böev vi välkomnade av en biovärd och han visade sig ha dubbat den svenska versionen av första Harry Potter-filmen, då han var Dean Thomas och Lee Jordan, han måste ha varit rätt ung då. Några i publiken fick honom att ropa: Gryffindor 10 poäng och sen jublade hela salen. L hade sagt att hon tyckte att de borde ha runda Harry Potter-glasögon istället för de vanliga 3D glasögonen och strax senare kastade de ut ett begränsat antal såna ut i publiken och L lyckades fånga ett par. De var tydligen mycket bekvämare än de andra och vi var avundsjuka.

Filmen kändes inte särskilt lång trots att den var drygt 2 timmar och jag tycker att de lyckats jättebra! Jag är imponerad!

Det enda lilla jag kan tycka är lite onödigt är att de förlängt krigsscenerna onödigt mycket, det tycks vara mer regel än undantag i filmer nu för tiden. Publiken förutsätts vilja ha tankebefriad underhållning i form av action och krig och jag vet inte om det är sant för merparten av publiken men vi i vårt gäng tyckte att det blev rätt tråkigt i längden.

Men jag ger i alla fall den sista filmen full poäng för att den är välgjord och följer boken så gott som man överhuvudtaget kan hoppas och förvänta sig.

Nu känns det häftigt att ha följt hela serien och behövt vänta 1-2 år för nästa filmsläpp, framtida generationer har allt serverat, frågan är om de ens kommer att läsa böckerna?

Ändå är ju böckerna så mycket mer och så mycket bättre än filmerna, det blir ett helt annat djup och inte bara action.

Det är som om jag haft en livslång vän som flyttat långt bort. Jag vet att vännen har det bra och jag är glad för det, men jag kommer att sakna kontakten vi haft. Jag känner mig lite tom...

Jag var hemma 2.45 på morgonen och var tvungen att äta nåt innan jag gick och lade mig och kom inte i säng förrän vid 4!

Men det var ju värt det.

Gröna fingrar eller magi?

Ja, på måndagen gick jag till jobbet för att klara av den sista arbetsveckan före två veckors semester. Det var bara jag och två kollegor på vår avdelning, andra avdelningen var helt tömd.
Efter jobbet var jag helt slut och tog mig hem efter att ha tagit en snabbis förbi ByggMax för att titta på byggbeslag för att få lite idéer till ett hönshus och hage. Det tycks vara stora problem med rovdjursattacker på tamhöns och jag vill inte skada dessa rovdjur men vill också skydda mina förhoppningsvis kommande höns. Det verkar pillrigt att bygga hönshus och jag letar inspiriation från olika håll men vet inte riktigt hur jag ska komma igång. För mig är alltid konstruktionen det svåra, bygga saker kan jag bara jag vet hur det ska göras.
Väl hemma undrade jag om jag skulle orka dammsuga och diska och fixa och bestämde mig väl för att det skulle få vänta några timmar och att jag skulle ta det lugnt. Min granne som egentligen inte bor i sitt hus kom över gräsmattan för att fråga vad sjutton jag gör med mina blommor för att få dem så frodiga? Det är inte första gången jag får den frågan, den fick jag ibland av grannarna i Bollstanäs också. Det roliga är att jag har två olika system som visst fungerar lika bra... Förr vattnade jag med en näringslösning som var mycket dryg, det krävs bara 10 droppar till 10 liter vatten och den fungerade alldeles utmärkt. Den var finsk och dyr, så mycket vet jag. Jag har en flaska i skåpet så om någon är intresserad kan jag kolla vad den heter? Men nu är jag för lat och har för mycket blommor för att vattna med kanna så vad jag har gjort är att jag planterar dem i kogödslad jord, det ska man egentligen inte vad jag förstår, men som ni ser så fungerar det jättebra! Sen låter jag blommorna torka ut en del emellan vattningarna eftersom jag alltid blir förvånad över hur fort de torkar och sen dränker jag dem med slangen ett bra tag.

Sen ringde Quiz-L och jag hade ju glömt att vi skulle titta på de två "sista Harry Potter-filmerna, alltså de som vi hade kvar inför tisdagens premiär. Systerdottern orkade inte komma, hon hade tagit ut sig på Sonisphere-festivalen på lördagen.

När L dök upp drygt en timme senare hade jag både dammsugit och diskat och hon satte igång att skrubba potatis och sen åt vi sill, potatis, creme fraische och gräslök till middag, det var mums. Sen satte vi oss att titta på Harry Potter and the order of the phoenix och efter en rökpaus mitt i tog vi itu med Harry Potter and the half-blood prince. Det var ju tur att vi bestämde oss för att titta på alla filmerna före premiären för L insåg att hon trots envist hävdande att hon sett alla filmerna faktiskt hade missat Halvblodsprinsen... vilket ju kunde förklara varför hon hade svårt att hänga med i Del 1 av Deathly Hallows när hon såg den på bio.
Vi var faktiskt färdiga före 24 vilket var ett nytt rekord och vi tog en promenad runt kvarteret med Turre innan L åkte hemåt, Judas travade efter oss hela varvet.

Campingspya?

På söndagen hade vi bestämt oss för att strunta i att titta på allrounddressyren, den gick helt enkelt för tidigt och vi hade fått nog av dressyr på lördagen. Istället tog vi en liten sovmorgon, städade vårt rum, gjorde kaffe och packade bilen, vi var på tävlingsplatsen vid 10 ungefär tror jag. Vid 11 var det dags för första hoppklassen, en värmingsklass. Precis då de sista ekipagen skulle hoppa bäörjade det regna och lagom till omhoppningen öste det ned! Efter att ha frågat de två ryttarna som gått till omhoppning om de ville vänta tills regnet lättat eller om de ville hoppa, så satte omhoppningen igång trots att det hällde ned. Jag hade min stora militära regnrock på mig och den skyddade ju kameran effektivt, men det var ju svårt att fota och hålla den torr. Dessutom är jag inte så bra på att fotografera hoppning än, jag har svårt att få skärpan rätt och svårt att tajma när jag ska trycka av. Det blir ännu svårare i regn kan jag tala om, inte nog med att skärpan i värsta fall ställs in på en regnvägg istället för på objektet det blir också mycket mörkare och ställer helt andra krav på tider och bländare. Hästar och ryttare såg ut som dränkta katter och det gjorde stora delar av publiken också. Jag hade lagt mina cigaretter, tändare och solglasögon under min jacka som jag lagt i min campingstol som jag trodde var till stor del skyddad av det lilla parasollet som hör till stolen. Men när jag kom tillbaka till stolen låg jackan i en pöl och när jag lyfte den låg cigaretterna och guppade på en stor pöl i sitsen på stolen...
Kameraväskan tycktes ha klarat sig rätt bra den är till stor del vattentät tror jag.
Dessvärre hade jag hällt kaffet rätt i stolen också när jag lyfte den för att lägga väskan under.

Sen stod jag med paraply över mig medan jag fotade nästa klass och det gick bättre än vad man kan tro. Jag höll mig alltså relativt torr, syrran var helt genomdränkt däremot eftersom hon inte hade någon regnkappa och inte haft tillgång till paraplyet när det värsta skyfallet kom.
På det stora hel måste jag erkänna att jag är rätt besviken på kvalitén på hoppekipagen. Visst finns det en handfull duktiga ryttare men de är alldeles för få. Man kan se att hästarna har kapacitet men det var en stor del ekipage som blev uteslutna och ett par tre stycken som till och med ramlade av...
De som låg i topp såg däremot proffsiga ut och gick metodiskt igenom banan på ett stabilt och snyggt sätt.
Vi var väldigt nöjda med vinnaren i SM-klassen eftersom det är en vän till oss som dessutom rider väldigt fint, fast även de som kom efter i placeringar hade varit värda att vinna med sina fina ritter.

Sen orkade vi inte vänta på prisutdelningen som dessutom brukar ta någon timme så vi packade in det sista i bilen och åkte hemåt. Jag var hemma och hade hämtat Turre och allt redan vid 16.30 och det kändes som om jag hade hela dagen på mig att slappna av och bara vara och några timmar senare kändes det som om jag inte ens varit iväg under helgen. Jag var tvungen att ställa upp alla stolarna och paraplyerna och regnkappa och sånt på tork och det såg ut som om en camping hade spytt över min veranda och det fanns knappt plats att vända sig, men det torkade i alla fall.
Jag tittade på Lie To Me och tittade igenom mina foton och gjorde back up och tog det lugnt resten av kvällen.