Det är lättare att skriva ner det jag kan om barn än att skriva ner det jag inte kan

15/11 På fredagen kom jag äntligen iväg till Gamla Apoteket och Lenas Keramik för att hämta min specialbeställda temugg som Lena gjort åt mig. Hon hade likadana muggar fast med hjärtan på, så jag frågade om hon kunde göra en åt mig i blått med stjärnor på och det kunde hon. Det tog några veckor och sen när den väl var klar så hade jag ju inte möjlighet att hämta den på grund av alla mina resor och grejer.
Jag blev jättenöjd, den har den där handgjorda känslan, är stor nog att dricka ordentligt med te ur och så är den ju blå och har stjärnor på sig också, det kan inte bli bättre.
Dessutom var den väldigt prisvärd, kostade bara strax över 200:-!
På kvällen åkte jag till Ju och när jag höll i I en stund så satte jag honom i fåtöljen och fotade honom. Självklart hade jag en hand ute för att ta emot honom om han tippade och jag hade pallat upp honom i hörnet. Sen är det ju bara ett faktum att jag inte kan något om barn eller deras begränsningar även om jag som sagt är ansvarsfull och säkerhetsmedveten, det fanns inga risker att han skulle falla eller göra illa sig på något sätt. Men Ju's min när jag gjorde det och hennes förvånade "oj" var tillräckligt för att jag skulle fatta att han egentligen inte kan sitta utan stöd... Hoppsan...
Turre var som vanligt rätt så svartsjuk och så fort I var i min famn så skulle han också vara där och trängas. Jag får hålla koll på honom så att han inte kliver på fel ställe och gör illa I, men elak är han inte.
Till slut tyckte jag att han överdrev och då fick han gå därifrån, så går det om man inte kan uppföra sig som "folk".
Jag kom hem ganska tidigt och tog en lugn kväll.

Nu är det 100 år sedan det hände

17/9 Jag hade fått ett tips om att Gamla Apoteket i Väsby anordnade en vandring från centrala Väsby och dit under tisdagen. I år är det 100 år sedan det välkända mordet på Gamla Apoteket och de skulle berätta det man vet om vad som hände den där kvällen för 100 år sedan.
Jag var osäker på om jag hade energi att gå ut i märker och regn ensam, ingen ville eller kunde följa med mig. Men efter att jag skrivit om det på Facebook visade det sig att en gammal stallkompis, hennes mamma och dotter skulle gå också och henne har jag inte träffat på många år fast vi båda bor i Väsby, så nu behövde jag inte vara ensam. Dessutom känner jag ju O som skulle leda vandringen. Jag kom iväg hemifrån alldeles försent och var tvungen att felparkera för att hinna dit i tid till mötesplatsen. Jag fick hålla tummarna helt enkelt och jag stod inte i vägen för någon, jag vet inte ens varför man inte får parkera just där för man får parkera bakom och framför den platsen.
Som jag misstänkt var det mest äldre människor på plats och vi var inte så många heller, mörkret, regnet och det faktum att inte så många kände till evenemanget var nog anledningen till det. Vi fick en baklängesversion av vad som hänt eftersom det var åt det hållet vi gick, men det var tillräckligt bra berättat att man ändå inte blev förvirrad. O är väldigt duktig på att prata så att folk behåller intresset för det han berättar. Jag gick med T, hennes mamma och dotter en del av vägen och med O en del av tiden och någon timme senare var vi framme på Gamla Apoteket och där gick vi upp på övervåningen för att fika och lyssna på lite mer om vad som hänt och om utredningen som följde. Efter någon timme var vi klara och jag traskade tillbaka till bilen som inte alls stod så långt bort som jag trodde, det var ju det att vi stått still en del och att vi hade några äldre människor med oss som gjort att det tagit tid. Att gå tillbaka tog bara runt 10 minuter. Jag hade haft en rackarns tur och sluppit parkeringsböter, ibland ska man ju ha tur också.
Jag hade varit smart nog att sätta på mig en regntät jacka så jag var förhållandevis torr trots det ihållande regnet, men fötterna var väldigt blöta eftersom jag prioriterat att ha bekväma promenadskor framför att ha vattentäta skor.
Det blev en skön kväll i soffan resten av kvällen, det kändes som om jag var värd det efter att ha tagit mig ut trots regnet.

Han var uppfinnare

26/4 På fredagen var det dags för begravning, jobbigt som sjutton och man blir trött både före och efter. Jag jobbade ett par timmar först och sen åkte jag och syrran iväg i varsin bil till kyrkan som inte ligger särskilt långt från jobbet faktiskt.
En av de svåraste sakerna med begravning tycker jag är att se hur ledsna de närmaste är och jag kämpade för att hålla gråten inne, ibland känner jag att jag inte "har rätt" att sörja någon när jag inte står dem så nära. Men som sagt, L's pappa var länge en del av mitt liv. Först som pappas vän och en kompis pappa och sen jobbade vi lite ihop, eller han gjorde en del saker för mitt jobb när jag jobbade där i början. Han var intelligent och uppfinningsrik och när syrran och L var små så gjorde han saker till dem som jag ar väldigt avundsjuk på, men syrran och L ville inte gärna ha mig med. Men hennes pappa gjorde till exempel "mikrofoner" åt dem att leka sångare med, han gjorde också två hästar av träbockar, Eza och Brunte hette de.
Jag fick bara rida när syrran och L var klara och då var det ju inte roligt längre...
Många år senare var det främst jag och L som umgicks, inte hon och syrran.
Som jag sa så var hennes pappa uppfinningsrik och en sak som han utvecklade var mallen för Hasselbackspotatis!
Om du lägger potatisen mellan träsidorna och skjuter ihop dem så att potatisen sitter omsluten av sidorna så kan du lätt skära skårorna i potatisen utan att råka skära igenom botten av den och behöva kasta. Han gav mig en och som ni ser har jag den fortfarande kvar, 20 år senare.
När begravningen var över så var det fika med smörgåstårta på Gamla Apoteket och jag, syrran, pappa och brorsan satt tillsammans vid ett bord med folk vi aldrig sett tidigare, men sen kom L och satte sig hos oss också.
När jag kom hem kändes huvudet helt urblåst och jag var jättetrött.
Jag gick och lade mig en stund och sov som en stock i 1½ timme och ändå var jag trött när jag vaknade.
Jag hade en lugn hemmakväll och pysslade bara lite med fredagsstädning av huset.