White Horse - Väsbys berg- och dalbana

14/3 På fredagen var vi lediga från jobbet som en del av arbetstidsförkortningen vi har fått. Men jag hade lite att göra i alla fall, så jag satte mig nere på kondis och jobbade lite och tjuvlyssnade på folk som vanligt. Vid ett bord bredvid mig satt ett par tjejer i min ålder och pratade och rätt var det var säger den ena att hon inte har någon mailadress... Hur kan man vara i 40-års åldern och inte ha en mailadress undrar jag? Jag minns i början att man hade lite svårt att se vitsen med det och man var lite osäker på vad det gick ut på och sådär. Men nu? Jag skulle inte klara av varken mitt jobb eller en massa andra saker om jag inte hade någon. På jobbet är det ju rätt självklart vad jag använder den till, kontakt med kunder och leverantörer förstås och jag skickar och tar emot order på den bland annat. Men även privat använder jag den mycket, jag har kontakt med min bank, tandläkare, butiker jag handlar på och en massa annat. Ja, jag kan inte se hur en normal människa väljer att inte ha en mailadress!
På kvällen mötte jag upp med vännerna B och L och alla deras andra kompisar. Vi gör det ibland när de vill umgås och tycker att det är enklast att träffa alla samtidigt. Därför känner vi varandra, alla deras vänner också. Vi har dessutom firat midsommar ihop några gånger vissa av oss och haft grillfest med volleyboll och såna grejer. Som vanligt var de på plats tidigare än utsatt tid, så jag kom sent fast jag inte var sen... Servicen vi fick på White Horse nere i Väsby var under all kritik! Vi fick vänta hur länge som helst på vår dricka och var tvungen att beställa om den gång på gång. Sen när vi skulle ha mat var det samma visa och inte nog med det, ägaren och chefen på stället var fruktansvärt otrevlig mot oss allihop. Det är ju så korkat att det inte finns på kartan. Här hade han ett gäng på runt 15 personer, jag som 41-åring var med råga yngst. De andra är de flesta mellan 55-60. Det innebär att de är ekonomiskt stabila och har råd att äta och dricka ute utan att behöva tänka på kostnaderna. Dessutom var vi trevliga, lugna och glada. Sen att ljudnivån på 15 personer som sitter vid ett stort bord blir lite hög är ju inte konstigt, särskilt om de har en högtalare med alldeles för hög musik placerad precis vid det bordet. Jag vet fortfarande inte varför han tyckte så illa om oss, men vi lär nog tänka både en och två gånger innan vi går tillbaka dit.
Det var en gång för länge sedan den enda puben i Väsby och den var populär och alltid helt fullsmockad med folk. Sen kom fler pubar och trycket var inte lika högt. När puben fick nya ägare började besökarna svika eftersom de var buffliga och ofta hade stora, ljudliga familjegräl bakom disken. Jag har hört att personalen en gång var helt ensamma en hel lördag utan en enda besökare. Det är anmärkningsvärt på en pub i Väsby! Efter det såldes puben till en yngre kille som fick den på fötter på bara några veckor med sitt trevliga sätt och glada leende. Efter ett par år var puben återigen en framgång och då sålde han den till de nuvarande ägarna. Nu börjar de köra stället i botten igen med dålig attityd och dålig service. Än har inte maten lidit trots allt, den är riktigt bra, vilket just nu är enda anledningen till att de har några kunder alls.
Skylten på bilden stod på vårt bord, vi tyckte att den var lite rolig.

Visst, bra mat, men inte rätt!

19/11 På tisdag eftermiddag hämtade jag upp min leverantör P på Arlanda. Det var riktigt kall och blåste och jag frös ända inifrån.
Det tog lite tid för honom att få sitt bagage och komma ut så när han väl kom ut var jag ännu kallare.
Jag körde honom till hotellet i Infra City där jag bokat in honom och jag väntade i bilen medan han checkade in och lämnade sina väskor på jobbet, sen åkte vi ned till White Horse för att äta en enkel middag.
Jag kände för en plankstek och i mina ögon är en plankstek en plankstek. Den ska vara placerad på en planka så att den smakar lite bränt trä, den ska ha en halv grillad tomat bredvid sig och ett knippe bönor omlindade med bacon. Sen ska den ha en rejäl klick bearnaisesås ovanpå. Något mer varken behövs eller ska finnas, då får man kalla den husets special på planka eller något som visar att det inte är en traditionell plankstek. Nu fick jag en fin bit kött på en hög med fint stekt grönsaker och en massa annat fint. Men det är inte en plankstek!!!
Jag begärde en tallrik så att jag kunde ta bort alla grönsaker och sånt, men planksmaken var ju inte på plats eftersom det smakade stekt lök och stekt paprika om alltihopa istället.
Det funkar inte för mig och jag var fruktansvärt besviken.
Men som sagt, inte dålig mat, bara dåligt hållda traditioner.
Vi hade några allvarliga jobbsnack och även en del personliga djupare snack och sen körde jag honom till hotellet och kom hem i rimlig tid själv.

Gamla vänner är de bästa

27/9 Några gamla vänner hade hört av sig och frågat om jag skulle hänga med ner till White Horse för att äta middag på fredagen, så efter jobbet och lite fredagsstädning och vila så åkte jag ned dit för att träffa dem och några av deras vänner som jag känner sedan tidigare.
Det var några av de vännerna som jag inte träffat på jättelänge och J är fortfarande kvar i Sverige och ska åka hem till Thailand vilken dag som helst så det var kul att få ännu en chans att hänga med honom innan han åker. Vi hade jättetrevligt och maten var bra. Däremot så vill de ofta åka hem rätt tidigt så jag kom hem runt midnatt, men som sagt, jag hade haft en väldigt trevlig kväll. Är det inte underbart med vänner som man får behålla i över 20 år?!

Goda vänner är värda lite trötthet

8/3 På fredagen mådde jag lite bättre och kom relativt tidigt till jobbet efter att ha handlat lite frukost på ICA på vägen dit. Jag vaknade till en temperatur på -10,2 och det gjorde mig lite ledsen, jag vill ju ha vår.
Jag fick mycket gjort och det var ju väldigt bra eftersom jag varit borta och bara hade den här arbetsdagen kvar innan jag skulle opereras och sjukskrivas.
Jag kunde till och med åka hem i vettig tid från jobbet.
När jag kom hem strax före 14 fortsatte jag med tvätten och så betalade jag räkningar och gjorde annat nyttigt en stund och sen vilade jag.
På eftermiddagen fick jag ett sms av kompisen B att de dragit ihop ett gäng att gå och äta och umgås på kvällen och det var precis nåt sånt jag behövde kände jag, trots att jag var så slut.
Vi möttes upp allihopa på The White Horse vid 19.30 och precis som jag förväntat mig så blev det en väldigt trevlig kväll och vi skrattade gott när vi insåg att B och L hade nästan exakt likadana skjortor på sig dagen till ära.
Jag åkte hem vid 22.30 för då var jag helt slut som människa och behövde sova.
Men visst är det skönt med gamla vänner, de får en alltid att må så bra!

En trevlig överraskning

7/9 På fredagen tog jag som sagt sovmorgon eftersom jag jobbat under natten. Jag vaknade vid 10 av att det ringde på dörren men insåg att K öppnade, så jag gick upp först efter att hon stängt och killen gått igen. Jag frågade om det var DHL, hon har väntat på ett paket därifrån i en vecka snart, men nej, det var FedEx.
Hon har bott hos mig i runt 3 veckor och hon har redan fått 5 paket, jag påpekade att ingen älskar mig så mycket att de skulle orka skicka en massa paket om jag flyttade utomlands.
Strax senare kommer hon runt hörnet vid köket där jag står och gör scones åt oss och så säger hon: -Fast det här var faktiskt till dig...
Jag fattar inte riktigt men så håller hon fram en sjal...
Kan ni fatta! Hon har gått och beställt en sjal åt mig från USA för att hon vet att jag älskar sjalar och att jag älskar stjärnor! Är hon inte supergullig?
Hon har köpt den och FedExat den till Sverige för att hon visste att den butiken hade en sån och hon visste att jag skulle älska den och det gör jag.
När jag gjort frukost satte jag mig och jobbade vid datorn en stund och åt samtidigt och vid 12 var det dags att göra sig i ordning för att åka till naprapaten. Jag åkte förbi jobbet först för att lämna alla kartonger och för att lämna in löneredovisningen som syrran påminnt mig om.
Naprapaten M fixade ryggen och nacken som var värre än vanligt båda två, eller alltså ryggen brukar inte vara nåt problem egentligen. Jag vet inte varför det blivit så men det var skönt att få det ordnat före helgen.
Jag gick in på Ica och köpte mjölk, margarin och hushållspapper innan jag åkte hemåt för att hämta upp K för att åka in till stan.
Jag sprang bara in och lämnade färskvarorna och sen åkte vi mot stan eftersom jag ville till Face och Make Up Store.
Smink är verkligen löjligt dyrt och det är borstar också, jag vill inte ens erkänna vad jag betalade för det på bilden, men mycket var det...
Fast det var i alla fall inte grejer som bara är kul att ha, det var grejer jag "behövde" eller ville ha för en särskild sminkning i 40-50-tals stil.
Vi var inte i stan mer än nån timme och sen åkte vi hemåt och tydligen är det åt rätt håll på en fredagseftermiddag för det var visserligen ganska många bilar men det rullade på i bra tempo.
När vi kom hem färgade jag bryn och fransar och lade en ansiktsmask, var jag inte snygg?
Sen framåt kvällen var det dags att skjutsa K till bussen, hon skulle jobba 20-05!
Sen åkte jag hem och gjorde mig i ordning för att gå på middag med några vänner på White Horse i Väsby.
Jag valde en Filé Oscar och fick vänta väldigt länge på den, när den sen kom var den jättesalt! Alla andra hade också fått väldigt salt mat vilket var lite synd för det såg rätt okey ut för övrigt.
Vi hade en trevlig kväll men de börjar visst bli gamla vännerna, för vid 23 bröt de upp allihopa och åkte hem...
Själv åkte jag in till stan och The Dubliner för att lyssna på lite musik och se om någon jag kände var där.
Jag var bara där någon timme och pratade med någon full engelsman och kompisen M en stund och innan jag åkte hemåt pratade jag med vakten P.
J kom förbi som hastigast och vi bytte bara ett par ord innan han hastade iväg med sina kollegor till nästa ställe.
Jag var hemma vid 1 någon gång och tittade på film en stund innan jag gick och lade mig.

Vilken söt liten mus

Jag gick förstås upp sent på juldagen eftersom jag somnat så pass sent (tidigt?)
 och efter att jag ätit frukost i lugn och ro tittade jag på bilderna jag fått av brorsans familj i julkapp, de är väldigt bra. Men jag önskar att de satt i en fotobok istället, jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dem, jag vill inte bara ha dem liggande i en påse så tittar man ju aldrig på dem. Det är brorsan som fotat och det mesta är svartvitt och det är mest gatufoton, riktigt bra sådana.
Det var riktigt vårdväder ute och det var till och med lite fågelkvitter, på eftermiddagen var det över 10 grader ute och solen sken mellan träden.
Vid 19 mötte jag upp B & L, C & D och L & J. Vi åt en trevlig middag på Vita Hästen och hade det rätt bra. Ett par bord bort satt T & L med J och L, J ignorerade mig, han är lite underlig ibland buttersmurfen och han har uppenbarligen sagt upp bekantskapen med mig för att S är sur på mig för ingenting... Nåja, det var ju inte så att han någonsin varit särskilt social. De andra betedde sig normalt däremot och det var ju viktigare. Vid ett annat bord satt några till som de flesta av oss kände, ja Väsby är inte stort...
När vi ätit gick vi till Ullis men det fanns ingen plats att sitta vid bordet där de andra satt och jag kände mig inte hemma så jag smet iväg vid 23. Precis när jag körde upp bilen på tomten så såg jag en liten mus springa förbi i lyktskenet och fnissade till lite, tydligen var det något slags varsel... När jag kom in gick jag och sminkade av mig och fixade i badrummet och när jag kom ut igen stod både Turre och Judas vid soffbordet och såg väldigt alerta ut. Det är en sak när Turre gör det, han kan bli sådär alert om han letar efter nån smula på golvet, men det faktum att Judas betedde sig konstigt gjorde mig misstänksam. Jag kikade under soffbordet och ser en musnos... Sen hivade jag upp hunden under ena armen och katten under andra och så satte jag in dem i sovrummet och stängde dörren. Jag funderade på hur jag skulle få tag i musen men sannolikheten var ju i alla fall större om djuren var ur vägen. Till saken hör att jag inte har några problem med möss i huset, det var alltså Judas som tagit in honom genom kattluckan och jag ville hellre ha ut honom levande än skadad eller död.
Jag sköt försiktigt soffbordet åt sidan och han satt kvar! Sedan lutade jag mig bara över bordet och tog honom, han kikade bara över axeln på mig lite medan jag lutade mig ned, han såg inte ens stressad ut. Sen bar jag ut honom och släppte ut honom på gräsmattan och han gick iväg rätt lugnt. Han var så attans söt att jag mest ville pussa på honom men det är kanske inte så vettigt att pussa på ett otämjt djur... så jag lät bli.
Sen blev det ännu igen en sen natt/morgon, jag somnade inte förrän vid 5. Först satt jag uppe och tittade på The West Wing och satte igång med en ny stickning och sen låg jag och läste i flera timmar.

Ingen teknik alls

På onsdagen var det åter dags för skoj med jobbet, den här gången var det jullunch på schemat. Vid 11 ungefär började vi samla oss för avfärd och sen delade vi upp oss i olika bilar och körde mot Edsbacka Wärdshus.
Efter att några tagit för sig av glöggen i förtältet fortsatte vi in i restaurangen. Det tog en stund innan vi kom iväg till buffén och sen fick vi stå i kö rätt länge och tyvärr tyckte jag personligen inte att det var värt det... Varken sillen eller laxen var god alls och det är i stort sett det enda jag äter på julbordet, men mätt blev jag i alla fall och det fortare än vanligt. Sen satt jag mest och snackade skit med de runt omkring mig och de märkte ju inte ens att jag inte tog om från buffén, de var alldeles för upptagna med att äta själva.
När vi ätit klart gick ungefär hälften av oss bort till Bowlingbanan vid Sollentuna badet, det ligger precis vid restaurangen. Mamma och pappa tog med sig Turre hem och vi delade upp oss på ett gäng banor och bowlade. Jag är så fruktansvärt ojämn när jag bowlar, ibland går det bra men oftast inte... Jag har ingen teknik alls och om jag jobbar på den missar jag banan helt. Hur gör man då?
Jag var trots allt detta den bästa av oss tre på min bana men det beror mest på att vi var helt värdelösa alla tre.
Vi bowlade nog i ungefär 2 timmar och sen skulle jag vidare till Stinsens köpcentrum och köpa de sista julklapparna, de andra skulle tillbaka till Väsby och gå till puben. Eftersom det inte fanns plats för alla i bilarna blev jag ombedd att skjutsa 4 personer till Häggviks station så det gjorde jag och åkte sen till Stinsen. Jag tittade på stövlar och hittade visserligen ett par jag kunde ha efter att ha blivit dirigerad till Scorett, den enda butiken som har olika skaftvidd på stövlar. Men jag tyckte att de var lite för alldagliga och dessutom för korta så jag bestämde mig för att fundera på saken. Sen gick jag och köpte strumpbyxor och Dressman-skjortor till svågern och en traktörpanna till brorsan.
Bara nån timme senare var jag återigen i bilen och nu på väg till Väsby och puben. När jag kom ned till Hästen blev jag förvånad över hur många som faktiskt var där, det var i alla fall 10 personer.
Humöret var glatt men en del hade djupa snack ibland också och när någon beställde in sambuca-shots testade vi att tända dem och det funkade ju.
Lilla I utmanade killarna i armbrytning och gjorde riktigt bra ifrån sig men efter ett tag blev hon trött och då körde killarna mot varandra istället.
Jag var väldigt trött och hade lite huvudvärk så jag åkte hem vid 22 ungefär och hämtade hem Turre på vägen.

Dessa underbara människor och så lite alkohol

Jag blev återigen väckt av L sådär på morgonkvisten enligt mig, men själv lät hon förvånad över att jag sov vid 10.30 på en lördag. Jag måste ju sova ikapp på helgerna eftersom jag sover så lite i veckorna. Det blir lätt en zombievecka om jag blir väckt för tidigt på helgerna.
Jag kunde inte somna om så jag gick upp och gjorde mig en äggmacka. Jag stekte ett extra ägg för att ha senare eller en annan dag, lika bra att ha lite halvfärdig mat i kylen tycker jag.

Strax efter 13 ringde C och sa att hon inte hade något att göra, tanken var att hon skulle hämta mig strax före 14, men nu kom hon lite tidigare och jag gjorde iordning mig efter att ha duschat och sen åkte vi till hennes kompis S för att gå på "klädparty". Jag hällde i mig 4 koppar kaffe eftersom jag vid det laget började bli lite hungrig igen och för att S kaffe ur kaffeautomaten var riktigt, riktigt gott och aromatiskt utan att vara bittert. Kläderna var i Shabby Chic stil och dessvärre ser jag mer shabby än chic ut i den typen av kläder, jag ser mest ut som "trailer trash". Men jag hittade en typ av sjal som jag gillade. Den var väldigt tjock, lång och bred och gick att använda som sjal om halsen eller axlarna eller nästan som filt eller poncho. Jag tänkte att den beigea skulle passa bra med min beiga sommarklänning som jag köpte i Grekland och så köpte jag en grå också mest för att jag gillade den så mycket. Men sen kom jag på att den nog passar jättebra med min grå klänning jag köpte i San Diego och inte riktigt vågat ha på mig. Den saknar ärmar och är alltså lite somrig, men den har en stor krage vilket gör den vintrig... men med sjalen kan jag nog använda den nu.
Kläderna och sjalarna var inte gratis, jag betalade 750:- / styck för dem, men det får det vara värt att slippa frysa.

Efter att ha pratat lite skit med tjejerna så skjutsade C hem mig igen och jag tog det mest lugnt en stund, sedan kom hon och hennes man D och hämtade upp mig strax efter 17 igen, en timme senare alltså. Sen åkte vi till Olive House och mötte upp L och G för en drink och sedan middag. Sen kom andra L som väckt mig också ned och då satte vi oss till bords för middag. Vi var så gott som ensamma i restaurangen och strax senare var vi helt ensamma. Maten var knappt okey, men servitören var trevlig och gav mig dessutom några salta gurkor eftersom jag älskar dem. Min mat var för övrigt bättre än de andras tror jag, fläskfilémedaljonger med champinjonsås och klyftpotatis. Eftersom C hämtat mig och Turre var på semester hade jag bestämt mig för att inte vara helnykterist kvällen till ära, så jag började med Halloncider medan vi var på Olive House.
Vi satt där i drygt 4 timmar och sen var C och D tvungna att åka hem och ta hand om sina hundar, så vi andra drack ur och gick ned till Vita Hästen. Vi var alla nöjda, vi hade haft väldigt trevligt.

Vi satt en stund nere på Hästen och sen dök det andra gänget upp och då blev det ännu roligare! Eftersom jag inte kände nåt av mina cider, jag som blir knallig av en smutt normalt sett, så tog vi en Bacardi Razz shot på mitt initiativ och jäklar, den tog. Sen satt jag och fnittrade medan jag försökte att inte se dubbelt. Men 15 minuter senare hade det gått över. Då fick jag order att öka takten och när vi kom in på Ullis bjöd L på en Kaffe Karlsson och den var ju riktigt god.

Vi hade så trevligt allihopa att vi gick vidare till Magget mot bättre vetande, men eftersom vi var ett gäng så hade vi faktiskt riktigt trevligt trots allt. När klockan var 2.20 kramade jag om hela gänget och gick och tog en taxi innan det skulle bli rusning. Jag fick tag i en riktigt trevlig taxichaufför och vi snackade hela vägen hem. När jag väl kom hem började jag få migrän igen, jag hade haft det på förmiddagen och varit tvungen att ta en spruta. Jag kan få migrän av att dricka och det är nog en form av tidig baksmälla kan jag tro, så jag gick och lade mig och hoppades att det skulle gå över till morgonen. Men först tvingade jag i mig ett glas vatten fast det tog emot.

Kanske är det sant att man har roligare när man dricker, åtminstone i Väsby...