Nääääj!!

30/1 På måndagen var det precis så stressigt som
 jag visste att det skulle bli och jag satt inte ned många minuter i taget. Jag kom från jobbet vid 17 men var fortfarande stressad, hur ska jag hinna allt denna vecka? Jag ska vara borta på tjänsteresa nästa vecka så det är extra mycket och jag hade mycket redan innan.
På eftermiddagen funderade jag på att höra av mig till B och se om de skulle spela quiz och ville ha en till i laget, men jag insåg att Turre skulle frysa häcken av sig i bilen under tiden eftersom det nu var -13 igen. Jag eldade som sjutton när jag kom hem men så fort jag slutade mata in ved så sjönk temperaturen i huset. Jag slutade elda när jag kom upp i runt 20 grader, det är ändå lika kallt på morgonen. Jag tänkte jag skulle ta en titt på en ny TV-Serie jag köpt på någons tips, Little Britain och det visade sig vara riktigt skit! Någon som gillar det? Någon som vill ha säsong 1? Jag klarade inte att titta på det, jag tror jag såg 2 avsnitt eller nåt. Sen såg jag "Just go with it" med Jennifer Aniston och Adam Sandler och den var så där lagom förutsägbar och precis vad man hoppas på och förväntar sig av en sån film och jag gillar Jennifer. Turre var rastlös hela kvällen och så fort vi gick ut ville han bara leka och inte rasta men sen började han strax att frysa.
Sen hände det som inte fick hända!
Min Amazon Kindle pajade!
Den frös mitt i ett kommando och jag har testat allt, den går inte att få igång...
Det finns liksom inget "starta om" knapp så som på en dator.
Det enda positiva med att den gick sönder just nu är att jag ju ska till England nästa vecka och kanske kan reklamera den, den är ju inte ens ett år gammal. I annat fall kan jag ju köpa en ny, jag måste ha en, jag älskar den ju. Men jag vet inte hur sjutton jag ska få in de böcker jag redan köpt i den nya om jag köper en...
Hoppas att de kan svara på det, de har ju kostat en del.

Juicekladd överallt!

På onsdagen gick jag upp och åt frukost och sen borstade jag tänderna och åkte iväg till tandläkaren. Min tandläkare är dotter till den tandläkare jag haft under min uppväxt och hon är visserligen inte sin mamma men hon är väldigt trevlig och det är hennes sköterska också och de vill alltid snacka en stund. Jag visade min Amazon Kindle och berättade hur mycket jag tycker om den. Jag misstänkte nämligen att de gillar att läsa eftersom de har en hylla i väntrummet fylld med gamla böcker man får ta av. Jag tog en av Jan Guillou, jag har bara läst Arn-böckerna, men den här verkade bra. "Men inte om det gäller din dotter". Jag läste bara ett par meningar men fastnade för hur lätt det var att bara fortsätta läsa. Jag föredrar ju visserligen min e-book nu, men vi får väl se om det blir av att läsa den här. När jag berättade att jag opererat näsan blev de nervösa, det vore ju inte bra om de kom åt den. Men de var så försiktiga så och det gick bra. Det är svårt att hålla munnen öppen och man får svälja hela tiden när man inte kan få luft genom näsan. Jag var helt säker på att jag hade ett hål i en tand men det syntes ingenting på röntgen och de tittade noga på den utan att hitta nåt knas. Så vi slipper borra!
Vi pratade lite om mina resor och så och sen åkte jag hemåt.
När jag kom hem dammsög jag, det är verkligen inte praktiskt med svarta golv, det spelar liksom ingen roll hur ofta jag städar, det ser ändå skitigt ut.
Jag tog fram juicemaskinen från städskåpet och körde de röda vinbären i den, de hade jag flyttat från frysen till kylen i brist på plats och nu hade de läckt saft i hela kylen. Sen när jag körde de fösta glömde jag ställa en uppsamlingsskål under pipen så det första rann rätt ut över bänken och sen ned på golvet... Hjärnan är liksom fortfarande inte med, jag antar att det är därför jag ska vara sjukskriven så pass länge som jag ska. Efter att ha städat upp hämtade jag äpplen och plommon från trädgården och körde även dem i maskinen. Lite ingefära tog jag i också och då höll maskinen på att skära eftersom jag tryckte för hårt. Inget går visst min väg just nu. Jag pressade två citroner i också så att juicen inte skulle mörkna. Sen värmde jag upp juicen nästan till kokpunkten, det är väl så man ska göra för att pastörisera, eller hur är det? Jag skummade av allt som jag fick tag i.

Sen kom vännen H och dottern V och hälsade på och vi pratade om ditten och datten och tittade på både nya och gamla bilder i datorn och fotoböckerna. Jag och H drack frappé och V och H åt godis som jag tagit fram till dem. De är mina slasktrattar, de får äta upp sånt godis som jag inte gillar och som bara blir liggande. Förr hade jag en särskild låda i skafferiet dit H gick och plockade om hon var sugen, det var hennes låda. Jag äter sällan godis och ibland får man sånt, särskilt när man är yngre och vi har känt varandra sedan jag var 20.

När de åkt hem hällde jag upp uicen i två 1½ liters flaskor, men jag kunde inte hitta tratten. Nöden är uppfinningarnas moder som det heter och jag kom strax på att en upp och nedvänt shaker-lock från en Tupperware-shaker passar utanpå en 1½ liters petflaska. Den blir inte helt tät, men jag hade ju grisat ned en massa i alla fall så det tog ett tag att städa upp och diska alla putsar och stora grytor.

Det tog tid och jag var ju tvungen att städa kylskåpet också, men till slut var köket rent igen.

Ibland bara sätter jag mig ned och går inte upp igen

På tisdagen var det dags för jobb igen och det tog emot lite efter en så lång och skön helg. Jag var så trött och det var så pass varmt att jag avbokade gymmet ännu en gång och hade en plan om att gå en långpromenad med Turre och fotografera. En av anledningarna att jag inte ville till gymmet var också att det blir för varmt för Turre i bilen oavsett om jag har bakluckan "öppen" eller inte. Har ni tänkt på att det inte finns skuggade platser vid nästan några köpcentrum i Sverige? Vi som har hunden med oss på jobbet kan ibland vara tvungna att ta med oss den när vi handlar, det händer säkert även andra som har hund. Ett bra sätt att skydda hundarna var om det fanns skuggade parkeringsplatser reserverade för de med husdjur i bilen. Jag åkte 15 minuter tidigare från jobbet för att handla lite grejer till kollegan A, men det räckte visst inte, jag köpte förresten sushi på hemvägen och kom hem nästan en timme senare än vanligt. Självklart orkade jag inte ta mig ur huset när jag väl hade åkt hem, inte ens för att ta den där promenaden.

Det var väldigt varmt ute för säsongen, det var nog runt 25. Inne i huset var det 27 grader och jag var tvungen att ha verandadörren öppen ända tills jag gick och lade mig. Klockan 22 var det fortfarande 20 grader ute och kanske var det därför kaprifolen doftade ända in till soffan där jag satt. Jag intalar mig själv ibland att jag förtjänar att ta det lugnt och strunta i morgondagen så eftermiddagen gick åt att sitta i solen på verandan tills den återigen skuggades av den fördömda eken som växt en massa det senaste året... Jag lyssnade på musik och läste Bridget Jones på min e-book och bara hade det bra. Senare på kvällen tittade jag på Bones och åt varma mackor på det sättet mamma gjorde när jag var liten. Formbröd, tomatpuré, ostskivor och konserverade champinjoner, man lägger ihop dem och gräddar i ett mackjärn. Jag gör alltid 3-4 stycken och har dem som mellanmål dagen efter, de är nästan ännu godare kalla.

Jag åt bara en men blev så ytterligt trött och fick ont i magen, troligtvis av laktosen i osten så jag kom i säng tidigt för att vara jag.

Ibland är jag så glamorös

Vi landade i London klockan 5.10 på fredagmorgonen och jag hade faktiskt inte rysligt mycket tid innan nästa flight skulle gå. Jag var så pass dagvill att jag kände för sushi eller sashimi sådär på morgonkvisten, men det hade de inte börjat servera ännu. Jag gick och tittade på e-books i en elektronikaffär, jag har velat ha en sedan min engelska kompis D visade sin för mig på mötet i Stockholm. Jag hade tittat efter dem i Singapore men de var dyra där. Nu tittade jag på olika e-books och det finns ju mer eller mindre avancerade men mitt syfte med att köpa en e-book är att kunna ha med hur många böcker jag vill när jag reser, utan att det påverkar bagagevikten. Viktigt är också att batteriet håller länge och att man kan läsa ute i solen. De dyrare varianterna som man kan använda som surfdator och sånt har ju en ljusskärm, det innebär att batteriet inte håller så länge och att du inte kan läsa i solen eftersom bilden "fräts" ut. Den jag ville ha var alltså mindre avancerad och därmed billigare! Men i mina ögon mycket, mycket bättre. Jag hade lite beslutsångest men sen bestämde jag mig för att köpa den, Amazon Kindle. Den kostade runt 1500:- inklusive ett special-skyddshölje med inbyggd lampa för mörkerläsning. Enligt uppgift skulle den vara lätt att använda och det finns inbyggs 3G i den som gör det enkelt att ladda ned en ny bok var du än är i världen. Du betalar för böckerna (0-150:-) men uppkopplingen kostar inget extra. Man kopplar sitt kreditkort till ett Amazonkonto och sen kopplar man enkelt upp på deras Kindlekatalog och kan köpa böcker snabbt, det finns också tillfredställande information om de böcker som finns till försäljning.

När jag köpt min bok skyndade jag mig till gaten och var snart på väg hem till Sverige. Nu när man flygit överallt i flera veckor kändes flighten från London väldigt kort och jag var hemma i ett nafs. Jag hämtade min väska och gick ut i solen för att vänta på syrran som var på väg för att hämta mig, när jag kom ut stod Magnus Uggla och väntade på mig, eller var det sin dotter han väntade på? Det var skönt att kunna stå i strålande sol utan att svettas en massa. Sen kom syrran och vi tjattrade på, det var skönt att se henne igen. 4 veckor är lite för länge att vara ifrån familj och vänner när man åker ensam sådär. Turre var med syrran också, mamma och pappa hade åkt till Jämtland dagen innan och lämnat honom. Han var måttligt glad att se mig, antingen var han sur eller så har han haft det så pass bra utan mig att han inte tycker det spelar så stor roll.

Det var underbart att komma hem igen. Bilden jag målat upp om hur fantastiskt vackert mitt hus är gjorde det inte rättvisa, det är världens finaste, trivsammaste hus! Likadant kändes det när jag kom in, attans vad fint jag har hemma! Sen gjorde vi som vi alltid gör jag och syrran när jag kommer hem från en resa. Hon håller mig sällskap medan jag packar upp och jag visar grejer jag köpt och berättar om saker som har hänt och sen lämnar jag över saker jag shoppat åt henne.
Sen var hon tvungen att åka tillbaka till jobbet och jag var hungrig så jag åt edamame medan jag tittade på "Lie To Me".
Sen var det första jag var tvungen att göra byta däck på bilen... Jag hann ju inte göra det innan jag åkte och jag kunde ju inte gärna åka och handla med vinterdäck på bilen. Sagt och gjort, jag backade ned den nedanför tomten på vägen och hämtade domkraft och däck. Det är att släpa däck fram och tillbaka som är det jobbiga, det var därför jag bestämde mig för att byta själv, släpa däck måste jag ju göra ändå annars. Det tar ju lite tid men svårt är det inte och jag tyckte det såg så kul ut med mina glamorösa målade naglar och olja och bromsdamm på händerna så att de var alldeles svarta.

Sen åkte jag och handlade färskvaror, massor med grönsaker blev det och mjölk till mitt frappé. Jag köpte också sushi till lunch och sen var jag helt slut så när jag kom hem gick jag och lade mig en stund och vaknade inte förrän 4½ timme senare! Fast sanningen att säga hade jag faktiskt inte sovit mycket alls på flygningen över.

Resten av kvällen ägnade jag åt att ladda upp mina foton på datorn, tvätta kläder och titta vidare på min TV-serie.

Det var så mycket jag saknat medan jag varit borta, man gör ju det hur bra man än har det. Jag hade saknat grönsaker, familjen, vännerna, Turre och Judas, mitt hus, min säng, att få vara ensam, en dusch med ordentligt tryck, slippa ha allt i en resväska och leta varje gång man behöver något, att kunna tvätta när man vill, edamame, riktig sushi, salt, riktig frukost, att äta i lugn och ro, slippa oroa sig för om det ligger räkningar i brevlådan som förfaller, ladda upp och titta på bilderna. Ja, Borta Bra men Hemma Bäst!