Uppvärmning inför långflygningen imorgon

16/4 På onsdagen vaknade jag återigen med båda mina håriga killar i sängen. Det är svårt att veta hur man ska ta sig upp utan att stör dem. Vad gör man inte för sina husdjur? Slutligen var jag tvungen att ta mig upp för att gå till jobbet i alla fall och med tanke på att både Judas och Turre låg kvar så kan de inte blivit så väldigt störda.
Denna dag var uppdraget att flyga ned till ett möte i Malmö. Det var jag och kollegan M som åkte dit. Det var soligt och fint i Malmö så när vi kom dit så ringde jag min kontakt och eftersom deras kontor är på flygplatsen så tänkte vi att vi skulle ta en promenad dit. När jag böjde mig ner för att hitta något i min handväska precis när han svarade på mitt samtal så svartnade det plötsligt för ögonen på mig och jag svajade till, så jag satte mig rätt ner på trottoaren fort som sjutton för att inte ramla och slå mig om jag svimmade eller så. M tittade förvånat på mig och när jag lagt på luren så förklarade jag förstås vad som hänt. Nu var skallen helt normal igen men så fort jag tittade nedåt så snurrade det som sjutton igen. Jag lät helt enkelt bli att göra det...
Det var i alla fall en trevlig promenad i det vackra, soliga vädret och vi hade ett bra möte och promenerade sen tillbaka till terminalen där vi hade gott om tid att äta lite middag innan vi flög hem igen.
Jag skjutsade hem M och åkte sen hemåt.
På kvällen satte jag igång att packa och fixa och en del av mina jobbpapper packades också ner, men mitt främsta verktyg är ju datorn, så den tar jag ju med.

När ska det sluta göra ont?

10/7 På onsdagen hade jag fortfarande ontoch mådde dåligt så jag mailade min läkare som jag haft sedan jag var 9 år gammal. Deras klinik visade sig dock vara stängd för semester eftersom de är rätt små och de hänvisade till vårdcentralen och de ansåg det inte akut. Jag vet inte jag, när man bara vill ligga i fosterställning och gråta och inte kan fungera normalt och dessutom håller på och vinglar som ett fyllo, då känns det rätt akut.
Kvinnan som ringde upp var dessutom rätt dryg och otrevlig och verkade undra varför jag ens ville komma dit. Men de ringde i alla fall upp snabbt, men det hjälper ju inte så mycket när de inte har några tider till en. Tänk vad bra man har det med en läkare som känner en så väl som min känner mig och dessutom tar han sig alltid tid, oftast samma dag. Eller ja, om han är på plats så tar han alltid emot samma dag som man ringt och annars har han en ersättare på plats, men honom vill jag inte gå till.
Till middag tog jag varm sallad på Drop In i Väsby, det är i stort sett pizzafyllning i en skål istället för en pizza och så är den gratinerad också.
Till middag gjorde jag egen kycklingsallad med grillad kyckling och grillad vitlök.

Hej, jag får in TV-signaler med skallen

9/7 På tisdagen var jag till naprapaten för att ordna till nacken, naprapaten M föreslog att mina yrsel, illamående och värkanfall kan vara borrelia och nu är han den andra som säger det så jag ska ta reda på det.
Men jag har inte haft en fästing sedan sommaren jag fyllde 30 år. Jag har så svårt att tro att jag skulle missa en, jag är en sån som har superkoll på varenda blåmärke och kvissla.
På jobbet var det en massa planering för möten, resor och en massa annat och besöket som vår leverantör skulle göra hos oss höll på att bli inställt vilket hade varit förödande och då hade jag ändå sagt till om datum i mycket god tid. Jag har svårt att vara spontan med sånt just nu eftersom jag inte kommer att vara hemma mycket alls den här hösten.
Mina kollegor var lediga de flesta redan, bara jag var i vår huvudbyggnad och när en kund som jag känner rätt väl kom förbi så åkte vi till golfklubben för att äta lunch.
Det var soligt, varmt och skönt och vi satt ute och åt, lammbiffen jag valt var dock rätt äcklig men det är nog mest för att det smakade så mycket lamm, så jag fick lite av A's mat istället och så fick han min.
På vägen tillbaka från lunchen åkte vi förbi mitt hus för att han skulle ge mig råd om nyansen jag skulle välja. Han tyckte att jag skulle ta den ljusare av dem jag valt ut eftersom jag hade ett hus som jag gillar färgen på och bett om färgprov på och det står i solen och mitt hus i skugga. Jag tror att han har rätt, så blir det nog!
På eftermiddagen mådde jag riktigt skitdåligt men eftersom vännen S lovat att fixa mitt hår så åkte jag till hennes salong trots allt. Jag har många hårstrån och långt hår så det brukar ta ett tag att få klart, men den här gången gick det på rekordtid och jag kunde åka hem med mitt onda.
Innan jag åkte hem gick jag in på Thairestaurangen Tiger för att beställa mat att ta hem. Jag har inte sett restaurangägaren på ett par år antar jag och han kände inte igen mig utan stirrade oförstående på mig när jag pratade med honom på samma sätt som jag brukade förr. Sen gick det plötsligt upp för honom vem jag var och han kramade om mig som vanligt och så.
Jag beställde kyckling med nudlar och extra bambuskott och fick dessvärre biff (som jag inte äter i asiatisk mat) och inga extra bambuskott heller, jag tror jag hittade ett eller två....
I slutänden så åt jag alltså såsen och riset och kastade resten vilket hade räckt till en person till. Synd.
Jag googlade borrelia och jag undrar fortfarande om det verkligen är troligt att jag skulle fått en fästing utan att märka något, men det finns vissa som tror att det även sprids med myggor, men det låter osannolikt med tanke på hur få de som tror på det är.
Imorgon tar jag kontakt med läkare i alla fall, det kan inte skada att kolla upp det.

Är det fler än jag som vaknar med telefonen i näven?

29/6 På lördagen vaknade jag inte av Gs sms 10.30, men på något plan måste jag ha hört det eftersom jag höll telefonen i näven när jag väl vaknade vid 11. Jag svarade kvickt på smset och studsade ur sängen vilt ropande på A att vi försovit oss och att vi var sena. Medan vi klädde på oss så satte jag också på kaffe och sprang lite som en yr höna fram och tillbaka. Slutligen var kaffet klart och jag hade konstaterat att jag faktiskt inte har någon termos hemma...
Jag hällde kaffet i en Tupperware-tillbringare och lindade in den i en handduk och sen fick A sitta och hålla i den för säkerhets skull när vi körde ut mot Skånela Kyrka.
Vi var framme vid 11.40 och G kom strax senare. Vi hjälptes åt att ställa upp depåtältet och duka fram dricka, frukt, kex och kaffe. G hade sagt att vi skulle bli löjligt populära om vi tog med kaffe åt alla 10 cyklisterna, men inte förrän de kommit dit och vi serverat dem insåg vi att det var mer än sant! De till och med hurrade för oss och var så glada att få lite kaffe.
Cyklisterna var glada och trevliga mot oss och när det var dags att cykla vidare så åkte vi efter en stund eftersom vi insåg att det var smartare att ta "innevägen" till Vallentunavägen. Strax senare fick någon punktering mitt i en av de kraftiga svängarna och G stannade och hjälpte till medan vi ställde oss srax före svängen med varningsblinkers på så att folk saktade ned i kurvan.
G hängde sen på hem till mig där vi bara slappade en stund alla tre i soffan och tittade lite på bilderna jag hade tagit. Jag ger ju aldrig bort bilder normalt sett, men jag ser det här som sponsring av något som går till välgörenhet, mitt bidrag så att säga. Så nu fick G alla bilder och får använda dem som han vill så länge han nämner mitt namn som fotograf. Pengarna som de samlar in på de olika evenemangen går till Barncancerfonden.
När G var tvungen att åka igen för att möta upp cyklisterna i stan så åkte jag och A ned till kondis för att äta en sen frukost.
Det vi hade ställt in oss på var en varsin räkmacka och så fanns det inga kvar när vi kom ned!
Killen som jobbar där sköt upp sin lunch för att göra ett par åt oss när han såg hur besvikna vi blev. Vi tackade så mycket och blev glada igen.
Det var soligt och varmt och skönt så vi satt ute och njöt och tog sen en kort promenad till tobaksaffären för att köpa Vitamin Well Reload, det har hjälpt min yrsel lite tidigare, jag tror att det är dåliga blodvärden och obalans i elektrolyter som är mitt problem.
Jag mådde fortfarande rätt dassigt och när jag skjutsat A ned till stationen så lade jag mig i hängmattan en stund för att sola, men plötsligt blev det kallt och molnigt så jag gick in och lade mig på soffan istället.
Resten av kvällen gjorde jag inte många knop alls utan tog det lugnt på soffan eftersom jag känner att det är något som inte stämmer med mig just nu.

Jag mer än "tripplade" rekordet!

2/4 På tisdagen åt jag frukost med ungarna och sen åkte de hemåt och jag åkte in på återbesök i stan. Jag var väldigt lättad över att påsken var slut och att jag skulle dit, jag hade fruktansvärt ont vid det här laget och var yr och svimfärdig stora delar av dygnet.
Min sköterska H klämde och kände ett bra tag på magen och sen satte hon en kanyl rätt in i den. Man kan tro att det skulle göra ont, men det gjorde det inte, men lite obehagligt var det.
Hon började suga ut sårvätska med kanylen och tömde den i en påse som jag fick hålla i. Hon sa att en sak var bra och det var färgen och lukten på vätskan, den var inte sjuk på nåt sätt. Själv undvek jag att titta på den.
Efter en massa tömmande avbröt hon och gick och hämtade en annan sköterska S för att få hjälp. Jag och S tryckte och höll på magen medan H fortsatte att tappa ut sårvätska. Rekordet de har haft tidigare var 520 ml, mitt facit slutade på 1920 ml!!
Som sagt, jag ska aldrig tvivla på mig själv igen. Har jag ont så är det något skumt på gång.
Det är ju inte konstigt att man har ont om man har 2 liter vätska innanför huden...
Sköterskorna såg inte särskilt nöjda ut och jag insåg ju att det inte var nåt att gnälla på nu, men att jag borde ha insisterat veckan innan att de skulle hämta en sköterska som kunde det här med tappning av sårvätska.
Det var alltså det här som var anledningen till att jag hade så ont att jag var tvungen att ta starka tabletter fortfarande.
På vägen hem stannade jag till vid Drottninggatan för att handla en ögonskugga och mascara på Face och sen åkte jag till Apoteket och köpte Blutsaft eftersom jag och sköterskan kommit fram till att jag skulle testa det för att blodvärdet skulle förbättras för det var mycket riktigt dåligt.
Jag var tvungen att åka en sväng till jobbet för att få iväg två offerter och ha två möten men det var tufft, jag kände mig svimfärdig och yr hela tiden och åkte hem så snart jag kunde.
Jag testade blutsaften direkt när jag kom hem, jag har hört att det är fruktansvärt äckligt och att man får kväljningar av det. Jag förstår inget alls, det smakar som koncentrerad druvsaft med en eftersmak av järn och det tycks vara druvsaft som det i huvudsak är gjort på, så inga överraskningar där...
Framåt kvällen spydde jag, troligtvis både på grund av yrseln och på grund av ett tillfälligt bakslag med ätandet. Jagh ar haft det så tidigare, i oktober. Då kunde jag knappt äta nåt på 1-2 veckor och allt som jag åt kom bara upp igen. Inget att oroa sig för tror jag.
Ett tecken på att det börjar bli vår är i alla fall att en av mina solcellslampor på verandan lyser en stund på kvällen, det betyder att solen lyser tillräckligt för att ladda den nu, det händer inte på hela vintern!

Sen julklapp

1/4 På måndagen var det dags för systerbarnen att inkassera sin julklapp av mig. Jag hade köpt biljetter till Gustafsson och Schyffert åt oss alla tre.
De dök upp hemma hos mig i god tid och jag lagade råris, stekt kyckling och dragonsås åt oss, det blev jättegott, det tyckte till och med de fast de varit skeptiska innan. De är förvisso aldrig gnälliga, men de trodde inte att det skulle bli så gott.
Judas blir alltid jätteglad när de kommer över och han lade sig på S och vägrade gå därifrån och höll sig fast med klorna i hans byxor.
När jag skulle göra i ordning mig och duscha så blev jag riktigt orolig, redan när jag gick in i duschen började jag bli yr och det svartnade lite för ögonen. Men jag höll ut, duschade klart, tog på mig en handduk och flämtade fram: -L, hämta ett glas vatten jag håller på att svimma!
Sen kastade jag mig på soffan och hyperventilerade en stund och sen var det bara att ge sig på det igen...
Det är troligtvis mina dåliga blodvärden som gör det och det faktum att jag nog hade vätske- och elektrolytobalans i kroppen. Kirurgen hade sagt åt mig att ta en vätskedrivande per dag under påsken och de första dagarna gick jag på toa en massa men sen började det sina...
Slutligen kom vi iväg till stan i alla fall och precis när vi kom till Mariatorget var jag dum nog att släppa fram en bil bara för att vara snäll och han tog den parkeringsplats jag hade ögonen på, den enda som var i närheten av Rival dit vi skulle och jag som inte skulle gå så mycket...
Till slut hittade vi en parkeringsplats rätt långt bort men vi var osäkra på om man fick stå där eller inte, men vi hade bråttom och var tvungna att chansa.
Showen var helt okey men jag kan tycka att det är ett misstag att skämta om politik när man har en väldigt blandad publik som troligtvis har väldigt spridda åsikter.
Gustafssons "hen"monolog var inte särskilt rolig och alldeles för utdragen men vi var rätt nöjda med kvällen i slutänden i alla fall.
Sen åkte vi hem till mig och såg lite film innan vi gick och lade oss.