På sjön med punkarungar

Nu sitter jag på färjan mot Möja med en kompis, hennes kompis med två barn, min gudson och hans flickvän. Det är de två som är punkare. jättegulliga och mysiga och fruktansvärt  tonårslata, de är 15 år och söta som honung. Solen skiner och fast det fläktar så är det nästan lite för varmt.

Jag läste en tidning (och det var stora bokstäver i början av meningarna)

Jag ber om ursäkt för den underliga rubriken, men de som förstår tycker att den är kul...

Jag kanske är underlig men jag sitter ofta och undrar hur folk fungerar. Kanske i synnerhet journalister och deras arbetsgivare. För det första verkar de inte ens gått en lågstadiekurs i svenska språket, källkritik verkar de tycka är överkurs och precis vad som helst som mest liknar skvaller anses ha ett nyhetsvärde.

Den första artikeln talar dessutom emot sig själv. Vad vill flickan egentligen? Först berättar de att hon försöker skramla ihop pengar till en plastikoperation, sedan skriver de som bildtext att hon inte bryr sig om hur han ser ut... Hur ligger det till egentligen?

Då det gäller artikeln om Victoria och Daniel som sätter trender. Ska man inte ens få åka på en riktig bröllopsresa nu utan att bli anklagad för att härma dem? Folk har väl gjort detta i ganska många år redan. När åkte svensken senast charter på sin bröllopsresa?

Många tycker att uppföljare till filmer är tråkiga och ibland rent av töntiga. Själv gillar jag dem skarpt. Men det förutsätter förstås att jag gillade den första filmen. Jag väntar med spänning på Nya Sällskapsresan, Göta Kanal 3 (som jag inte har haft tillfälle att se än), Shrek 4, Pirates 4 osv.
Jag hoppas också att de gör fler Jurrasic Park så småningom. Ja, jag gillar uppföljare, jag gillar att veta ungefär vad jag har att förvänta av filmen och jag gillar att jag vet vilka karaktärerna är. Det blir som att träffa gamla vänner på nåt sätt. Bekvämt och enkelt och kräver inga stora ansträngningar så att säga.

Dumma trängsel

Igår hade jag lovat att möta G på Tudor efter jobbet och mot bättre vetande körde jag mot stan strax efter fyra på eftermiddagen. Det var mycket trafik men egentligen tar det ju ändå inte så lång tid, det känns mest bara jobbigt. Det tog nog runt 40 minuter att komma in till Östermalm, normalt tar det 20 ungefär. Väl där insåg jag att jag haft rätt och G fel. Det var visst fasligt mycket folk där trots att matchen gick relativt tidigt. På O'Learys mittemot tittade folk på en annan VM match och det skreks än där och än på Tudor. Precis när jag parkerat bilen och fortfarande var utom synhåll för puben så hörde jag skriken då England gjorde sitt mål, det rungade i väggarna omkring mig.

Nu stod det 3 stycken platt-TV apparater utanför puben och det var löjligt mycket folk. Det fanns flaggor, vimplar och folk precis överallt och ägaren C hade klätt ut sig till självaste England eller nåt.

Efter att ha varit in en vända kvickt gick jag ut igen och hittade långa P där och stod och snackade med honom. Humöret hos gästerna var på topp sen resten av kvällen för England vann mot Sloveninen med 1-0. För hundens skull åkte jag hem tidigt och var hemme redan vid strax efter åtta.

Mikael Nyqvist vs. Bad Boys

Jag har aldrig gillat Bad Boys och jag känner inte särskilt många tjejer som gör det faktiskt. Men jag vet ju att fenomenet existerar. Dock tror jag inte alls att det är så vanligt som många killar vill göra gällande. De säger ofta saker som: -Jag är en snäll kille och tjejer säger alltid att det är såna de vill ha, men sen är det bad boys som får dem i slutänden i alla fall.

Jag tror att det är så här: De här killarna tror att de är snälla, men egentligen är de antingen krävande (eftersom de gnäller så mycket) eller så är de helt enkelt mesiga, nördiga och tråkiga.

Många killar verkar tro att det är samma sak som att vara snäll.

Jag vill verkligen ha en snäll man, men jag vill inte att han har de ovanstående egenskaperna. Bad Boys har inget att hämta hos mig. Ju kaxigare och styv i korken han är och ju mer våldsam och kriminell, ju mindre intressant är han.

Jag är typiskt en sån som går igång på poliser och brandmän med kattungar och bebisar. Jag inbillar mig nämligen att de är snälla, starka, beskyddande och mjuka.

Jag brukar se i folks ögon ungefär vad de har att erbjuda, en man kan vara klassiskt snygg utan att vara det minsta tilldragande om han har en arrogant attityd eller kalla ögon. Sen finns det såna som Mikael Nyqvist som enligt alla regler för estetik absolut inte ser bra ut, han ser rent av rätt elak ut. Ändå tills du ser hans ögon och leende. Mer värme inifrån en människa har jag aldrig sett på utsidan och han är vrålläcker! Jag vet dessutom att jag inte alls är ensam om att tycka det. Så visst gillar tjejer snälla killar, men de ska vara starka och mjuka på samma gång och de får inte vara mesiga.

Jag tror att de flesta kvinnor som hamnar i ett dåligt förhållande med misshandel och annat våld från början trodde att de hittat en snäll man. Alla gör vi misstag, men det är absolut inte säkert att det var ett medvetet misstag. Jag menar såvida de inte brevväxlade med honom för att han satt i fängelse...

Sen finns det ju de som gillar Mikael Persbrandt också, men han är en elaking såvitt jag förstår, så han är inte min typ.

Nej tacka vet jag Mikael Nyqvist!

När ska man hinna andas då?

Underbar och förskräckligt stressig dag igår, tisdag.

När jag kom till jobbet var vår vän P där och jag fick en stor kram. Sen hade jag lukten av hans parfym i näsan resten av dagen... Jag och A kämpade hårt och med gemensamma krafter för att få klart två brådskande order till kunder som hade väldigt bråttom. En av kunderna ville ha flytvästar och jag hade övertalat honom att han skulle köpa den enda lila västen som fanns kvar i lager till sig själv, den är så himla häftig!

När båda order var klara och alla papper i ordning ringde jag den ena kunden som skulle hämta sina grejer. Han skulle inte hinna komma innan vi stängde och jag skulle vara tvungen att gå tidigare för att lämna det andra paketet på Posten innan det blev försent. Alltså frågade han vart jag var på väg och undrade om jag kunde ta med mig varorna dit. Jag skulle sen åka och lämna paketet på Posten och blev ombedd att skjutsa P till hotellet. Sen åkte jag kvickt hem och tog en dusch, borstade håret och åkte vidare för att hämta min systerdotter L, det var hennes födelsedag. Vi åkte till Stinsens köpcenter oför jag skulle på en sminkningskurs på Make Up Store. Det blev lite av en cirkus det också. Tjejen som jobbade där hade inte haft några kunder på hela dagen, men lagom tills vi skulle börja var hon tvungen att avbryta och ta hand om andra kunder lite då och då. Sen ringer kundens kollega och undrar vart han ska åka för att hämta varor, sen ringer kunden som beställt och undrar om den andra killen har ringt, sen ringer första killen igen för att säga att han stod utanför. Tack för snälla, hjälpsamma systerdöttrar! Hon gick ut med grejerna till killen och hjälpte honom att packa in dem i ryggsäcken eftersom han körde motorcykel.

Jag kom hem med lite kul smink som jag ännu inte testat. Nu ska jag bara komma på hur jag ska lägga upp smink och sånt hemma i badrummet, saker göms undan hela tiden eftersom jag inte har något badrumsskåp. Någon som har en idé om hur man lättast får överblick på smink av olika typer?

Vi tog en väldigt kvick fika och L fick sin födelsedagspresent, Sydafrikaboken. Hon blev jätteglad och om man faktiskt ser det på henne, ja då är hon lyrisk. Hon blir sällan så glad att det syns tydligt.

Vi åkte hemåt och jag släppte av L nästan i farten, hann hem, gick på toa och bytte top. Innan jag ens hunnit göra det ringde pappa och undrade vart jag tagit vägen. Jag skulle ha hämtat honom och mamma kvart i sju och nu var klockan snarare sju när jag kom dit. Ändå hade jag inte haft en enda minut över på hela eftermiddagen. Vi åkte vidare och hämtade P på hotellet och sen åkte vi för att äta middag på Edsbacka Wärdshus. Det som tidigare var Edsbacka krog har nu bytt ägare och är nu Edsbacka Wärdshus och mycket mindre pretentiöst, mycket trevligare helt enkelt. Servicen och bemötandet är jättefint och maten riktigt, riktigt bra. Det är inte heller en massa konstiga rätter med kötträtter med plommon och päronsås och sånt som jag personligen mest tycker är överdrivet och konstigt.

Jag valde "Pepparsotad Oxfilé i tunna skivor med färska rödbetor och svensk getost" som förrätt och det var väl tillagat och snyggt presenterat. De andra valde "Blinier med Kalixlöjrom, rödlök och créme fraiche" och "Färsk vit sparris med kallrökt lax och hollandaise". De var också nöjda och det snålades definitivt inte på portionerna heller.

Jag kunde inte bestämma mig för varmrätt och bestämde mig slutligen med tips från kyparen för "Kall inkokt lax med vit sparris, pressgurka och dillmajonnäs". Det var jättegott, men jag ångrade trots allt att jag inte tagit en varm rätt eftersom jag så sällan lagar mat själv så saknar jag ibland att få en varm middag. Det roliga var att P som egentligen vägrar att äta fisk på restaurang först åt kallrökt lax till förrätt och sen åt upp resterna av min inkokta lax.

Sen lämnade vi mamma och pappa där och åkte in till Tudor för P var nyfiken. Han gillade det skarpt och tyckte det var riktigt genuint engelskt. De städade i stort sett runt benen på oss men vi blev slutligen utslängda vid 23.40. Då åkte vi en lite rundtur i stan och tittade på Dramaten, Operan, Slottet, Stadshuset, Riksdagshuset, Grand Hotell och några museum. Sen satte vi oss på en kajkant med utsikt över stadshuset en stund och snackade lite mer skit. Sen var klockan mycket och trots det vackra vädret ganska kallt, så vi åkte hemåt. Jag var hemma vid 0.45 ungefär och kunde andas ut och slappna av en stund. För även om jag hade en jättebra och kul dag, så hade jag inte en enda minut tillgodo och hann aldrig andas ens.

Måndag med migrän och quiz

Jag vaknade på måndagmorgon med fruktansvärt ont i nacken och migrän. Efter att jag tagit en spruta och vilat lite kändes det bättre och en stund senare kunde jag åka till jobbet om än väldigt sent. Där möts jag av ett paket jag väntat på från England och tyckte att det såg så kul ut... de hade satt dit en etikett och sen skrivit att man inte ska lyfta i etiketten. Det är inte så roligt som det såg ut, på andra sidan etiketten fanns nämligen annan information. Men precis när jag såg den så såg det ut som om de satt dit den bara för att så att säga.

Jag hade svårt att få ihop ett lag till kvällens quiz, men efter att våra nya medlemmar tog med en mamma med sambo och J ångrade sig och ville med och jag dessutom fick med min nya, tillfälliga granne M så blev vi slutligen fullt lag. Dessutom var jag tvungen att tacka nej till C som också ångrade sig, men när jag redan hade fullt lag. Första omgången var skrämmande lätt och då blir man alltid lite nervös. Antingen har man inte fattat, eller så blir det svårare i nästa omgång. I saning blev det svårare i nästa... vi lämnade nästan hälften tomt och var tvugna att gissa på de frågorna innan vi lämnade in vårt papper. Det visade sig att vi haft rätt i våra farhågor, vi hade 22 av 24 i första omgången, vilket var bäst av alla lag, men vi hade bara 16 i andra. Detta innebar att vi förlorade med 4 poäng till ettan och 2 poäng till tvåan. Vi kom troligtvis 3 eller 4, men de placeringarna finns inte i Tudors quiz.

M som jag inte känner egentligen var kul och social och passade bra in i det nya laget.

Nästa vecka är det sista quizzet för säsongen så jag hoppas att fler av våra ordinare lagmedlemmar kommer då även om de nya är jättetrevliga och dessutom smarta och allmänbildade. Men jag vill se de andra innan vi går på semester.

I pausen ringde jag upp pappa som ringt under quizzet för att tala om att vår gemensamma vän P var på besök från England och skulle äta hos dem och undrade om jag skulle komma jag också, men det kunde jag ju förstås inte.

Italiensk Risotto och Yetistövlar

Söndagen började riktigt slappt men sen fixade jag Risotto som jag lovat ta med till M. Jag kör hela TV-kock rejset när jag ska laga mat, särskilt om jag ska laga risotto, det blir så mycket enklare då. Hos M skulle vi äta, titta på Brasilien-Elfenbenskusten när de spelade fotboll mot varandra och titta på resten av Sällskapsresan-Snowroller. M mötte mig vid porten och hade de lurviga stövlarna från Sällskapsresan på sig, han såg ut som en yeti. De där stövlarna är verkligen hellöjliga och väldigt kult. Väl uppe i lägenheten fick jag prova stövlarna som vi trodde att Ole haft på sig i Snowroller, de var trots allt storlek 46! När vi senare tittade på filmen visade det sig att det var en av tjejerna som hade dem på sig... Hur sjutton en tjej kan ha stövlar i storlek 46 och lyckas gå i dem är fortfarande ett mysterium, men vi gissar på att hon hade andra skor innanför. Jag hade tippat 2-2 i matchen på vårt jobbtips, så jag var väl inte helt lycklig när det slutade 4-1, men fotboll är fotboll och så jättespännande är det trots allt inte. Även om det blev bråk så att det liknande värsta hockeymatchen i slutet.

M tog en stor matlåda från risotton som blev över och ändå har resten räckt till en middag och en lunch åt mig.