I'm awesome

3/11 På söndagen vaknade jag äntligen utan migrän. Jag hade lånat L's mössa som hon tydligen inte ens åker till Thailand utan. Jag hade den som nattmössa eftersom jag fick glasspanna och därmed migrän av att ACn blåste rakt mot mitt huvud hela tiden. Eftersom jag ligger i solljuset från fönstret hela morgonen så måste vi ha AC:n på rätt ordentligt, annars går det inte att sova för det blir jättevarmt.
Visst ser jag ut som en riktig gangster?
L har fått mössan av sin brorsa och den är verkligen hon!
Vi vaknade ju relativt sent och eftersom V skulle tillbaka till Bangkok och sina universitetsstudier så hade vi bestämt att ses och äta lunch med henne och resten av hennes familj innan hon åkte.
Så mitt på dagen gick vi ned till Buffalo Bill för att äta.
S mådde mycket bättre men vågade inte äta lunch utan tog bara en cola. Under lunchen blev vi inbjudna till S för en fika senare på eftermiddagen, ungarna har ju aldrig varit hos S och jag har pratat så mycket om hans fina hus, bilar och garage så nu var de väldigt nyfikna.
Vid 17 tog vi moppen och åkte iväg. Vi satt och hade det bra på S veranda och tog en kopp kaffe och sen visade S oss runt i huset och garaget. Ungarna var lika imponerade som jag varit första gången. Mitt hus skulle få plats med tak och allt u S vardagsrum!
Utanför huset står en runsten som S har anlitat en svensk kille att göra åt honom. Jag minns inte vad det står på den, men det är något om honom själv eller familjen.
Efter fika och rundvandring åkte vi hem och jag och V lade oss på taket vid poolen en stund, men när solen gick ned bakom träden började jag frysa jättemycket och gick ned igen.
På kvällen tog vi åter igen moppen ned till byn och Mae Phim Sports Bar. Man känner sig verkligen som en del av gänget väldigt fort här i byn, alla hänger med alla och alla är välkomna!
S spelade biljard med ett gäng blandade ungdomar, svenskar, amerikaner och Thailändare och alla hade väldigt trevligt. S var oerhört stolt när han vann.
Redan efter den här korta tiden så känns dessa människor som en del av en stor familj och det kommer att bli tungt att åka hem. redan nu börjar jag våndas över att åka till Dubai, jag hade hellre stannat en stund till i Thailand faktiskt.

Första hjälpen för hjärtesorg

9/9 På söndagen vaknade jag av att jag fick ett sms, det var från J och sa ärligt och tydligt att vi inte kunde träffas mer... Sen blev det väldigt jobbigt, för jag gillar verkligen honom skarpt och det sitter rätt långt inne för mig. Jag har inte haft såna känslor för någon sedan jag blev singel för drygt 7 år sedan.
Jag bryggde en kanna kaffe och hällde i mig på rätt kort tid och så kedjerökte jag runt 10 cigaretter, jag som inte röker förrän på eftermiddagen.
Det var min frukost och sen fick jag inte ned mer.
L ringde och tröstade lite och sen satte jag mig att titta på P.S. I love you, bra hjälp till självhjälp, det vill säga att få ur sig lite sorg.
Sen kände jag mig ganska tom på allt utom tankar så jag bytte om och tog Turre och gick ut på en långpromenad.
Är inte hundar härliga? Han verkade inte det minsta förvånad över att vi går rätt ut i skogen och sen att vi hela tiden vänder hemifrån när det går en väg hemåt. Nej, han bara travar på, helt nöjd med situationen och världens bästa sällskap. Dessutom behövde jag inte sätta på honom kopplet en enda gång på drygt 2 timmar trots att vi passerades eller passerade hundar, barn, vuxna, joggare, tjurar, cyklister, bilar och rullskideåkare.
Jag gick i ett jämt och inte tokhögt tempo, jag ville mest ha en chans att slappna av. Jag började på ridvägen under kraftledningen och när jag kom till vägen som ledde hemåt så gick jag vidare istället och så gjorde jag tills kommunen tog slut vid jobbet och då svängde jag hemåt igenom golfbanan, passerade Vallentunavägen och in på nästa ridstig som leder hem.
Jag hittade lite intressanta saker på vägen, slånbär stora som vindruvor, runstenen som står närmast mitt hus, en kul skylt och en kattgrav.
Dessutom hittade jag lite svamp på stigen och lade den i tröjan och gjorde som en liten påse som jag slapp hålla i medan jag gick.
När jag kom hem 2 timmar och 17 minuter senare var jag kall på huden och varm inuti och det tog inte lång tid innan jag frös inifrån. Jag var törstig efter min långa promenad och drack vatten, men det kom upp nästan lika fort som det kom ned och sen fick jag vara försiktig med mat och dryck.
Jag visste direkt att det varit ett smart beslut att gå av sig lite av sorgen, men nu fick jag lägga mig under filtar i soffan och tankarna kom tillbaka.
Jag kunde inte annat än stirra upp i taket, någon vila fick jag inte. Då kom K hem och tittade på mig så bekymrat att jag nästan tyckte ännu mer synd om mig själv, sen kokade hon te till mig och ställde framför mig och sen lämnade hon mig ifred men hade dörren öppen om jag ville nåt.
Hon är en pärla.
Senare på kvällen fick jag i mig ett kokt ägg, men det gick långsamt och jag var försiktig.
Jag pratade med L senare på kvällen igen och äntligen fick jag svar från Ju som varit utanför mobiltäckning under dagen och då kändes det lite bättre när hon lovade att ta hand om mig på måndagskvällen.
Jag gick och lade mig så tidigt jag kunde och tog en tablett för att somna, skönt att få fly en stund.

Packa upp och packa igen

Jag gick upp ganska tidigt pa torsdagen med tanke pa att jag varit uppe sa lange och var sa pass stressad igen att jag inte ens kande mig sarskilt trott. Jag at frukost med killarna jag var pa middag med kvallen innan och mina kompisar fran MB, sen checkade jag ut och forsokte aka ivag men blev stoppad hela tiden av folk som ville saga hejda och kramas. Jag kom ivag nastan en halvtimme senare an vad jag tankt mig och det var meningen att jag skulle hamta en leverantor p aett hotell i Frosunda pa vagen hem eftersom vi skulle ha ett mote pa mitt jobb. Jag var en halvtimme sen men han ar ju Britt sa han ursaktade mig artigt. Sen hade vi ett jattebra mote och det kanns som om vi kanske kan utveckla vart samarbete en hel del och det kanns spannande. Jag tog honom till lunch pa Golfrestaurangen och sen akte vi forbi hemma hos mig for att mata katten pa vagen tillbaka. Vi stannade till vid runstenen i mitt omrade och han var fascinerad av den.

Strax efter lunch tog han en taxi tillbaka till hotellet och jag kunde aterga till att forbereda min semester genom att fa saker gjorda sa fort som mojligt. Pa begaran lyckades jag ocksa klamma in att lagga upp bilder fran motet pa foreningens hemsida vilket var uppskattat.

Jag kom hem lite senare an vanligt fran jobbet och fick borja med att packa upp vaskan innan jag kunde borja packa for Australien. Min grekiska bror L ringde och vi pratade en hel del till och fran eftersom han jobbade och bara kunde prata mellan kunderna. Medan han jobbade packade jag och sen kollade han upp hur langt jag hade kommit och sa at mig att oka tempot. Jag laddade upp alla bilderna efter veckan pa datorn och gjorde back up och sen dubbelcheckade jag flera ganger innan jag vagade radera dem fran minneskortet. G ringde ocksa och bjod in mig till sin 50-ars fest som han ska ha pa Tudor och jag har skrivit in det i kalendern och det verkar funka. Sen pratade jag en stund med Ju och fixade och donade lite och kom inte i sang forran vid 2-3...