söndag 13 april 2014

Jag slutar aldrig att förvånas över andra människor

24/1 På fredagen var vi lediga från jobbet, helt utan anledning. Eller alltså, det handlar om arbetstidsförkortning och eftersom jag ju inte fick så mycket gjort tidigare i veckan på grund av datorproblemen så satte jag mig på konditoriet igen och jobbade så att jag skulle komma ikapp och för att kunderna inte ska behöva vänta för länge på svar.
När jag åkte hemåt började det bli mörkt och på vår lilla väg som är rätt smal och märk, gick det en flicka i 10-års åldern helt utan reflexer och sånt. Hon ar så gott som osynlig fast det inte var helt mörkt än och jag är rätt säker på att en mindre uppmärksam bilförare hade missat att hon ar där alls. Vad tänker föräldrar när de låter en så liten flicka gå utefter en trafikerad väg överhuvudtaget? Ännu dummare, helt utan reflexer?
När de är äldre inser jag att det kan vara svårt att påverka såna saker, men när de är 10 år, då har de inget val. Jag hoppas att det förr eller senare byggs en gångväg som går hela vägen ut till Vallentunavägen så att alla de som tvingas gå utefter vägen blir mer skyddade. De byggde en jättefin gångväg in till Fresta, men det är ju inte alla som är på väg just dit och man går helt enkelt inte en kilometer längre för att få gå på en cykelväg. Dessutom, Väsby som är fullt av fina gång- och cykelvägar, vi saknar den lilla snutten plus den lilla biten utefter Vallentunavägen som borde koppla ihop resten av cykelvägen som leder till Söderviksskolan och resten av kommunen. Varför bygger man inte de 200 metrarna?
Bilden har inget med just den här dagen att göra, mer än att jag försöker intala mig själv varje dag att jag visst är bra och visst duger till något.

Inga kommentarer: