onsdag 18 september 2013

Ingen ville dricka champagne med mig



2/7 På tisdagen jobbade jag med min stora order större delen av dagen, det är mycket som ska bli rätt och man måste hålla tungan rätt i munnen. Jag pratade bland annat med en av våra leverantörer i Nordirland. Jag försökte att hitta någon som ville dricka champagne med mig för att fira ordern men antingen så tycker folk inte om champagne, eller så tycker de inte om mig... Systersonen är för ung för att få dricka sånt.
Men på eftermiddagen så dök då systersonen upp och vi åkte ned till Väsby centrum där vi bland annat fixade fler nycklar till mitt hus så att han, syrran och systerdottern får en varsin istället för att behöva dela.
Vi köpte också ett nytt fordral till min surfplatta och ett telefonskal och ett cykelställ så att jag kan köra min cykel till service.
Tanken var att vi skulle åka och vattna mamma och pappas blommor men det glömde vi, det verkar inte alls behövas så ofta som de tror i alla fall så det är nog lugnt.
Att ha gäster är ett bra tillfälle att tömma frysen på grejer som ligger länge annars, så jag ångade dim sum i riskokaren och så åt jag och S det till mellanmål.
Senare på kvällen gjorde vi stekt ris med tofu och en massa grönsaker i, det åt vi med soja och lime.
Vi tittade på "Mitt liv som död" under kvällen eftersom vi båda tycker att den serien är jättekul!



Judas är för snäll, otippat...



1/7 På måndagen fick jag en stor order som jag jobbat på väldigt länge och det kändes väldigt bra. Jag var också hos min fantastiska naprapat dom fixade min nacke igen. När jag handlat och kom hem mötte jag en katt som var på besök. Hon ville inte låta sig skrämmas när jag försökte chasa bort henne. Turre har ju tagit henne på bar gärning inne hos oss en kväll när hon stal Judas mat. Hon har alltså hittat hela vägen in på verandan, genom kattluckan och sen ända upp på bänken där kattmaten finns. Tydligen är hon inte särskilt rädd för varken andra katter eller hundar heller. Slutligen kunde jag inte vara elak och chasa mer utan klappade om henne istället och hon var så galet kelig att hon nästan höll fast mig med både tänder och klor. Hon har väldigt speciell päls och är hal som en ål.
Jag stängde verandadörren och försökte hålla henne ute eftersom jag antog att Judas eller Turre skulle skrämma vettet ur henne om hon kom in vid fel tillfälle.
Men sen kom Judas hem och när han såg henne så saktade han ner, satte sig ned, tittade bort och gjorde alla tecken han kunde komma på för att visa att han inte skulle skada henne.
Jag trodde att det var en tillfällighet att han släppt in en annan vildkatt en gång, men tydligen är han sådär snäll, vilket förvisso bekräftar min teori om att han blir uppklådd på vår tomt och trapp snarare än att han slåss.
När Judas hade kommit någon meter ifrån katten långsamt långsamt avancerande så hoppade han ned från verandan som om han tyckte att det var tillräckligt för dagen.
När jag lade ut en bild på katten på Facebook så sa grannen M att det är en annan grannes katt och att de funderar på att göra sig av med den.
Jag känner att jag nog borde ta hand om den i sånt fall...
Turre skulle acceptera henne om jag sa att hon får vara inne och Judas gör det ju redan, men frågan är om jag verkligen vill ha fler katter, jag är ju egentligen snarare hundmänniska.
Till middag gjorde jag en engelsk frukost med bacon, svamp, lök och ägg och tittade om igen på M:A:S:H

Det blev inte fredag förrän på söndagen


30/6 Efter att ha gjort en Eggs Benedict "macka" till frukost på söndagen så städade jag hela huset vilket jag normalt gör på fredagar men med alla kalas och vänner och yrsel under helgen hade jag inte haft kraft till det. Jag dammsög, skurade och torkade ytor. Sen tog jag äntligen itu med att sätta upp mina tavlor och borrade och fixade i sovrummet. Jag satte också upp en tavellist att ställa den långa tavlan på som jag har över sängen. Det blir snyggare och dessutom lättare att städa. Jag satte också upp en gardin i sovrummet och det gav ett hemtrevligt, romantiskt intryck. Ja, hela sovrummet blev ännu trivsammare faktiskt.
Jag trodde att jag skulle bli sittande hemma ensam resten av kvällen/helgen, men sen hörde kompisen J av sig, han flyttade hem till London för runt 3 år sedan och var ju i Sverige för bland annat Depeche Mode konserten så vi mötte upp på Tudor Arms där jag tog en cola och vi satt och pratade både om roliga och allvarliga saker. När han skulle vidare på en middag åkte jag hemåt och tvättade en maskin tvätt coh diskade upp. Det känns så bra med ett skinande rent hus tycker jag, jag trivs så mycket bättre med det.
Till sen middag åt jag ett par amerikanska pannkakor men jag hade inga bär och då blev det både trist och för sött så sen mådde jag illa. Jag kom i säng vid 23.30.

Är det fler än jag som vaknar med telefonen i näven?

29/6 På lördagen vaknade jag inte av Gs sms 10.30, men på något plan måste jag ha hört det eftersom jag höll telefonen i näven när jag väl vaknade vid 11. Jag svarade kvickt på smset och studsade ur sängen vilt ropande på A att vi försovit oss och att vi var sena. Medan vi klädde på oss så satte jag också på kaffe och sprang lite som en yr höna fram och tillbaka. Slutligen var kaffet klart och jag hade konstaterat att jag faktiskt inte har någon termos hemma...
Jag hällde kaffet i en Tupperware-tillbringare och lindade in den i en handduk och sen fick A sitta och hålla i den för säkerhets skull när vi körde ut mot Skånela Kyrka.
Vi var framme vid 11.40 och G kom strax senare. Vi hjälptes åt att ställa upp depåtältet och duka fram dricka, frukt, kex och kaffe. G hade sagt att vi skulle bli löjligt populära om vi tog med kaffe åt alla 10 cyklisterna, men inte förrän de kommit dit och vi serverat dem insåg vi att det var mer än sant! De till och med hurrade för oss och var så glada att få lite kaffe.
Cyklisterna var glada och trevliga mot oss och när det var dags att cykla vidare så åkte vi efter en stund eftersom vi insåg att det var smartare att ta "innevägen" till Vallentunavägen. Strax senare fick någon punktering mitt i en av de kraftiga svängarna och G stannade och hjälpte till medan vi ställde oss srax före svängen med varningsblinkers på så att folk saktade ned i kurvan.
G hängde sen på hem till mig där vi bara slappade en stund alla tre i soffan och tittade lite på bilderna jag hade tagit. Jag ger ju aldrig bort bilder normalt sett, men jag ser det här som sponsring av något som går till välgörenhet, mitt bidrag så att säga. Så nu fick G alla bilder och får använda dem som han vill så länge han nämner mitt namn som fotograf. Pengarna som de samlar in på de olika evenemangen går till Barncancerfonden.
När G var tvungen att åka igen för att möta upp cyklisterna i stan så åkte jag och A ned till kondis för att äta en sen frukost.
Det vi hade ställt in oss på var en varsin räkmacka och så fanns det inga kvar när vi kom ned!
Killen som jobbar där sköt upp sin lunch för att göra ett par åt oss när han såg hur besvikna vi blev. Vi tackade så mycket och blev glada igen.
Det var soligt och varmt och skönt så vi satt ute och njöt och tog sen en kort promenad till tobaksaffären för att köpa Vitamin Well Reload, det har hjälpt min yrsel lite tidigare, jag tror att det är dåliga blodvärden och obalans i elektrolyter som är mitt problem.
Jag mådde fortfarande rätt dassigt och när jag skjutsat A ned till stationen så lade jag mig i hängmattan en stund för att sola, men plötsligt blev det kallt och molnigt så jag gick in och lade mig på soffan istället.
Resten av kvällen gjorde jag inte många knop alls utan tog det lugnt på soffan eftersom jag känner att det är något som inte stämmer med mig just nu.



tisdag 17 september 2013

Varför blir jag alltid full när andra dricker?

28/6 På fredagen tog jag en dusch på morgonen, jag föredrar egentligen att duscha på kvällen, men ibland har man inget val och idag var det dags för vår-/sommarlunch med jobbet på Josefinas i Stockholm. Det var väldigt stressigt på jobbet, särskilt som det var knapp halvdag. Redan 10-20 minuter innan det var tänkt att vi skulle åka så sprang folk fram och tillbaka utanför mitt kontor och hetsade mig och sa att vi måste åka nu!
När jag väl kom ut till bilen var det bara jag, syrran, brorsan och A kvar, det vill säga vi som skulle åka i min bil...
Jag är ju rätt bra på att beräkna tid om jag har en jag måste passa, så jo, vi var framme i rätt god tid och dessutom fanns det gott om parkeringsplatser. Vi kom dessutom inte sist så jag vet inte hur de andra kört eller vilken väg heller för den delen.
Maten var okey, men jag som inte kan äta genomstekt nötkött fick förstås den enda biten som var helt genomstekt, de andras var blodiga och fina och det var ju ingen som ville byta.
Framåt slutet av lunchen dök min kirurg och mina sköterskor upp och sköterskorna stannade och sa hej, kirurgen kände nog inte igen mig...
Många hade saker de behövde göra efter lunchen så vi var rätt få som stannade efteråt och vi tog bara en cola/öl och sen vid 15 åkte jag hemåt och lämnade av P vid tunnelbanan på Valhallavägen innan jag åkte hem.
När jag kom hem vilade jag på soffan en stund och sen hämtade jag systerdottern och A på Väsby station respektive Harby busshållplats och sen åkte vi hem till mig och jag gjorde en Banoffeee Pie, jag ville ju testa om det blev bra. Vännen GF ringde och de skulle cykla förbi Skånela kyrka med ett gäng på lördagen så jag lovade att möta upp eftersom vi ses så sällan, han bor ju i Norrköping.
Banoffeepajen tog jag med mig till vännerna L och B senare på kvällen på deras grillfest. Vi var en halvtimme sena och alla andra var redan på plats.
Volleybollspelet som var tänkt blev inte av men trevligt hade vi ändå och min Banoffee Pie var populär som efterätt efter allt gottigt och grillat.
A är perfekt att ha med sig vid såna tillfällen, hon kände inte en käft och ändå har hon kul med folk runt sig hela tiden och klarar sig själv om jag pratar med andra. Folk fattade inte ens att vi kommit dit tillsammans för vi checkade bara in med varandra emellanåt.
Jag fick lite kvalitetstid med alla vännerna och vi hade några djupa samtal i köket både jag och "stalldottern L" hennes mamma och pappa, en i taget.
Framåt kvällen tändes det brasor i vedkorgarna och vi spelade lite musik på surfplattorna med tillhörande högtalare. Vi hade väldigt svårt att komma överens om vad vi skulle lystna på däremot.
När vi kom in på diskussionen om Copyright blev det en lite hårdare ton, jag hävdar ju att stöld är fel oavsett vad det gäller. De andra tycker att de har rätt att stjäla mina bilder om de ligger oskyddade på nätet. Om det är så vi resonerar är det alltså ok att stjäla allt som inte är låst eller inlåst, inklusive bilar och saker i olåsta hus...
De andra menade att de tyckte att det är fel att jag i princip kan sälja bilder på dem till andra personer men att de enligt lag inte kan ta mina bilder på sig och göra vad de vill med.
Om det var ok att skriva om lagar så finns det flera jag gärna skulle skriva om, men det är inte så samhället fungerar.
Slutligen var det så kallt och ruggigt att jag lånade kläder av värdinnan L, sånt har jag ju aldrig kunnat göra tidigare men nu går det ju.
Men till slut, vid 1 ungefär så klarade jag ändå inte av det längre och mådde illa och var yr, så jag och A åkte hemåt.
Lagom tills vi kom hem var jag i väldigt dåligt skick och eftersom jag hade rena lakan och hade suttit i röken från elden så ville jag duscha innan jag gick och lade mig, men jag var så yr att jag var rädd att ramla eller svimma.
Jag satte mig på toalettlocket och A kom med ett glas vatten till mig som jag tvingade ned i små sippar och slutligen lyckades få ned och sen kunde jag duscha lite försiktigt med en hand i ett grepp om blandaren större delen av tiden och en del av tiden sittandes på en pall som A tagit in i duschen åt mig.
Börjar bli orolig för vad det kan vara....
















tisdag 3 september 2013

Jag älskar dem men jag kan inte låta bli att fnissa


27/6 På torsdagen var det dags för Depeche Mode konsert på Globen och systerdottern och Ah mötte upp hemma hos mig och åt middag innan vi åkte in. Det var en svårare utmaning än vanligt att ta sig fram till Globen och det säger rätt mycket. Polisen och en massa annan personal dirigerade om all trafik och vi var tvungna att åka runt i ett villakvartér och var ganska vilse ett tag innan vi kom fram till Globen bakvägen och faktiskt fick tillstånd att åka ned i garaget trots att allt annat var avstängt. L skulle möta upp med min gudson A och hans tjej för att se konserten medan jag och Ah som de ungdomar vi är skulle stå på parkett framför scenen. Vi försökte komma fram till scenen eftersom det var så gott som tomt där framme men de vägrade släppa in oss i fållan så vi cirklade ingången för att passa på att gå in så snart de släppte på igen och mycket riktigt så gjorde de det någon halvtimme senare.
Vi hamnade slutligen max 5 meter från scenen och såg väldigt bra, det enda tråkiga var väl den övermogna publiken som inte ens trängdes lite så att vi alla skulle få plats. Alla hade minst 20 centimeter tillgodo åt alla håll runt sig och hade vi bara tagit in de avstånden hade vi ju stått nästan nedanför scenen...
Hon som stod bredvid oss stod som hon hade ett spett i arslet och log inte ens en enda gång och stirrade på oss som om vi var helt galna när vi sjöng med eller dansade lite (utan att puttas). Det var liksom inget drag på publiken. Depeche däremot var guld som vanligt!
Dave bjuder på sig själv så himla mycket att det är en fröjd att stå i publiken, han vickar på rumpan (den lilla han har) och när alla skriker så skrattar och ler han, han ser verkligen ut att tycka att det fortfarande är roligt att stå på scenen och det är det som gör hela grejen när man är där som publik.
Själv kan jag inte låta bli att fnissa lite när han svassar omkring, men egentligen älskar jag honom!
Deras videos är ju rätt udda också och är svåra att förklara, men bilden med de halvnakna människorna som står i konstiga ställningar var filmat, inte fotat och de stod så en hel låt!
Vi var väldigt nöjda och glada när vi gick därifrån och
försökte hitta efterfesten där jag hoppades att hitta min kompis J som var över från London.
Vi hittade festen men den visade sig vara fruktansvärt trång, varm och trist. Det tog oss 30 minuter att komma fram till baren och så snart vi druckit varsin cola så gav vi upp och åkte hemåt. Men vi hann i alla fall säga hej till J och hans kompis innan vi åkte.
När vi försökte hitta närmaste vägen ned i garaget så stod det poliser lägligt till så vi frågade dem först vilken som var den bästa vägen ned till garaget och sen varför de stängt av allt?
Det visade sig att det varit bombhot på Globen, Hovet eller den andra arenan, eller allihopa och de hade till och med hittat en skrap bomb tidigare på kvällen.
Tänk att Depeche Mode inte brydde sig utan genomförde konserten i alla fall.
Sen kan jag kanske tycka att polisen borde ha informerat folk om detta så att de hade valet att åka hem istället, själv hade jag inte gjort det. Jag litar på att polisen stänger av om de tycker att det är nödvändigt. Men jag kan ju tycka att det är konstigt att släppa in folket, men inte bilarna på området...
När vi väl kom hem åkte Ah direkt hem och jag kom slutligen i säng.








Jag betalar för det som är värt nåt

26/6 På onsdagen hämtade jag ett paket i Väsby centrum, på Ica. Det var filmer och tv-serier som jag skickat efter och betalar för! Jag laddar som sagt inte ned saker olagligt på nätet, jag betalar för det som jag tycker är värt att se. Visst har jag råkat betala för saker som inte var värt något i mina ögon, men det är en risk jag är villig att ta för att ha rätten att välja. Die Hard är ju till exempel en riktig klassiker och höjdare!
När jag hämtat paketet åkte jag till järnhandeln och köpte bland annat bensin och olja till motorsågen, olja till gräsklipparen, tändvätska och grillgallersborste. Jag hade fått presentkort på järnhandeln av brorsan i födelsedagspresent förra året och var rädd att det skulle hinna gå ut innan jag kommit ihåg att använda det. Jag tycker att jag var smart som handlade sånt som ändå går åt istället för att köpa en massa oväsentligheter.
På kvällen gjorde jag köttfärssås som fick stå och puttra rätt länge vilket jag sällan tar mig tid att låta den göra.
Jag pratade två timmar i telefon med Ah som jag inte hört av på länge och livet känns alltid lite lättare när jag fått prata med henne en stund.