Hur kan man ta betalt för en sån hyrbil?

26/4 På lördagen var vi uppe extremt tidigt, vi var på plats vid en glaciärsjö klockan 4.15 på morgonen! Tanken var att vi skulle vänta in soluppgången där. Det gjorde vi också men jag blev lite besviken när jag såg bilderna, de var inte lika häftiga som jag trodde att de skulle vara. Så fort solen gått upp åkte vi en liten bit till en strand i närheten och fotade resten av soluppgången. Som tidigare var jag helt uppslukad av de isbitar som låg på stranden och det var i stort sett det jag fotade, liggande på magen. När vi fotat det åkte vi tillbaka till hotellet för att äta frukost.

Vid ett av stoppen upptäckte vi att vi fått punka och det hade ju inte varit ett stort problem med så pass många smarta, händiga människor i gruppen om det inte var så att vi inte fick loss hjulet. Det satt fastrostat stenhårt och vi provade alla möjliga sätt att få loss det. En av killarna började med att sparka på det och hårt, men det hände ingenting. En annan kille hämtade en stort sten och slog den om och om igen på fälgen. Till slut skruvad vi loss bultarna nästan helt och sen körde B runt och slirade med bilen. Den idén tyckte jag inte var så smart, om något hade hänt var det nog troligtvis att bultarna gått av och sen hade det inte spelat någon roll om vi fått av hjulet eller inte. Lösningen på problemet blev till slut en uppdragen staketstolpe som de satte spetsen mot fälgen och sen slog i andra änden med den stora stenen. Hur man kan ta betalt för en hyrbil i så dåligt skick är en gåta.
Vid nästa vattenfall gick jag nästan raka vägen till isdropparna vid basen och den här gången sprang jag tillbaka till bilen och hämtade macroobjektivet också.
Det blev också en hel del häftiga stenformationer denna dag och lite till is eftersom det fanns en hel del istappar i grottan vid stenformationerna. Även olika mönster i stenen och andra strukturer är sånt som intresserar och lockar mig. Jag har kommit på att min grej är till stor del detta med abstrakta naturmotiv, att gå väldigt nära saker och fota.

I Skottland är det roligare att tycka om whisky

29/8 På torsdagen var det tänk att vi skulle ha möte/kurs hela dagen men vi blev klara i god tid för att försöka missa trafiken på väg in till Glasgow. P har också en bra bit att åka för att komma hem så han var också tacksam över att komma iväg.
Jag och J delade upp körningen, han körde först och sen stannade vi på en whiskybutik och jag sa att han fick testa några och så kunde jag köra en, så då gjorde han det. Båda killarna gillar verkligen whisky, själv kan jag inte dricka det alls.
Vi stannade också och åt på vägen, det var ett enkelt ställe men det hade havsutsikt och maten var ok.
D somnade i baksätet och jag och J var rätt avundsjuka för vi hade gärna sovit en stund vi också.
Jag mådde skumt, jag kan inte riktigt förklara på vilket sätt, men illamående, yrsel och allmänt dålig på något sätt.
Vi kom fram i mycket god tid till flygplatsen i Glasgow och satte oss på Starbucks där och jag jobbade en stund.
På kvällen anlände vi i London, D skulle sova på hotellet på flygplatsen eftersom han ska resa hem till Gotland tidigt på morgonen. Jag och J åkte med tunnelbanan in till London för att spendera fredagen och lördagen där.
När vi checkade in på hotellet visade det sig att jag hade fått ett uppgraderat rum med frukost inkluderat medan J inte fått det och det var jag som bokade båda...
Senare kom jag på att det var som ett plåster på såren för att de störde mig hela tiden sist jag bodde på hotell i London. De heter visserligen samma sak, men det var inte samma hotell, så det tog ett tag innan jag fattade det.

Haste ye back till Skottland

27/8 På tisdag morgon åkte jag och två kollegor till Skottland. Vi hittade en direktflight till Glasgow så det var det enklaste sättet att ta sig dit vi skulle att ta den flighten, hyra en bil och köra resten av vägen.
D vägrar att köra bil i Storbritannien och kör helst inte ens när det är högertrafik om vi är utomlands, så jag och J fick uppdraget att köra och jag fick gå först. Nu har jag kört vänstertrafik en del genom åren så det börjar lossna, men jag bad i alla fall killarna att hålla ögonen öppna så att jag inte gjorde någon dum miss.

Framåt kvällen var vi rätt hungriga och vi visste att vi skulle komma fram sent och orten vi skulle till är liten och har inga kvällsöppna restauranger. Dessutom hade P ringt på min telefon medan jag körde så D pratade med honom och vi bestämde att vi inte skulle äta ihop just av den anledningen. Vid en stor rondell fanns det en handfull restauranger så vi körde av där och gick in i en restaurang. Där var det fullt och de hade väntetid på bord, dessutom var de väldigt nonchalanta mot både oss och andra så vi bestämde oss för att gå vidare. Det slutade med Subway och jag har aldrig förstått vitsen med att betala så mycket pengar för en äcklig macka, men eftersom de hade även sallad på menyn så gick jag med på att äta där, även om salladen lät sådär. När jag fick salladen såg den ännu värre ut än vad den låtit, men konstigt nog smakade den alldeles förträffligt faktiskt!

När vi ätit bytte vi förare eftersom jag var trött och dessutom hade rätt ont och ville ta mina tabletter, så J körde resten av vägen till Stranraer. Skottland är verkligen helt fantastiskt vackert! Är det inte konstigt att man så tydligt kan se skillnad på England och Skottland fast de sitter ihop, det är samma sak med Sverige och Norge tycker jag, Norge är så mycket mer dramatiskt och så är det med England och Skottland också.
Vi kom fram till hotellet i Stranraer vid strax efter 20 på kvällen och mötte upp P i hotellbaren. Hotellet är jättegammalt och ganska slitet, men det syns att det var ett fint hotell en gång i tiden, nästan lyxigt till och med. Men nu luktar det unket och mögligt som en källare ungefär, sen sprayar de med parfym för att försöka maska över den lukten så det luktar en hel massa av allt möjligt.
Vi var fruktansvärt trötta allihopa och lyckades ta oss i säng i rimlig tid.

Mat och dimma

19/10 Om ni hoppades på ett spännande inlägg om resan till USA på fredagen så måste jag göra er besvikna, resor är inte spännande och oftast är det så man vill ha det, inte sant?
Det mest spännande som hände under resan var när det serverades mat och den som någon gång rest vet att det bara är ännu ett sätt att få tiden att gå.
Jag hade varit tvungen att gå upp vid 4.30 för att hinna duscha och få allt klart till taxin hämtade upp mig vid 5.15 på morgonen.
Det gick som vanligt kvickt att checka in och komma genom säkerhetskontrollen på Arlanda. Jag upplever inte att de är mindre noggranna än de andra flygplatsernas kontroller, bara snabbar och effektivare.
Jag gick till loungen och tog mig lite frukost och sen var det dags att åka till London, första etappen av resan.
Vi fick en relativt bra frukost på planet men jag hade ju ätit så jag smakade mest på mackan men drack tomatjuice så som jag brukar när jag reser. Jag drack upp apelsinljuicen också men varför vet jag inte.., Jag gillar inte apelsinjuice och så får jag ont i magen av den också.
Jag sov lite på planet och läste resten av tiden och när man är inställd på en långresa så är de 2½ timmarna till London verkligen ingenting.
I London fick jag vänta nästan 5 timmar på nästa flight men det var jag också inställd på så det gick också fort. Jag köpte lite skavsårsplåster till, flygstrumpor eftersom jag glömt att ta med och så köpte jag hårspray, schampo och balsam på Boots.
Sen satte jag mig på itsu för att äta lunch, det är ju tradition för mig nu för tiden att göra det på Heathrow och det ger mig en chans att sitta i lugn och ro utan att bli störd. Jag gick inte därifrån förrän det var dags att börja gå till gaten. Väl på plats plåstrade jag om mina redan ömma fötter, stjälpte i mig en latte och satte på mig strumporna.
Den som aldrig rest en lång flight har verkligen inte missat något om man bara tänker på själva resan. Att sitta inklämd på ett plan med hundratals andra människor, varav vissa stinker, andra låter och resten trampar på en eller springer in i en, ja sånt kan man ju leva utan... Det känns ju sällan att man flyger och det är svårt att motivera sig själv till att sitta stilla och tyst istället för att kliva av. Jag hade hamnat bredvid en beslöjad mamma, eller kan det ha varit mormor(?) med ett barn på runt 2-3 år.
Min ångest när jag insåg att jag skulle sitta bredvid ett litet barn hela vägen gick tydligen inte att dölja, för en stund senare frågade mannen på andra sidan gången om jag ville byta plats med honom ifall jag trodde att jag skulle bli störd av flickan. det visade sig vara pappan(?).
Glad för chansen bytte jag plats och hamnade bredvid en bred man som var trevlig men som gjorde att jag halv hängde ut i gången och det gjorde förstås att folk sprang in i antingen mitt ben eller min skuldra så fort de skulle förbi...
Flickan visade sig dock vara en riktig pärla! Vi märkte inte av henne på hela resan och då var hon ändå vaken större delen av tiden. Hon satt bara i sitt säte och lekte.
Till middag valde jag vegetarisk pasta och den smakade bra men var helt oljig.
Vid 16 landade jag på San Francisco Airport och tog flygplatståget mot hyrbilsdisken. Lagom tills jag var framme ringde kollegan D och hade precis landat. Vi hade tagit olika flighter eftersom vi bor på olika håll i landet, ändå kom vi fram med bara en halvtimme mellan oss. Tanken var att jag skulle plocka ut en hyrbil lagom tills han dök upp och sen skulle vi åka.
Allt var färdigt, uthyraren skulle bara ha mitt körkort och då inser jag att det inte finns i plånboken. Besviken och orolig kunde jag inget annat göra än att vänta in D och så fick han hyra bilen vilken ingen av oss var glad över. Jag föredrar att köra, han föredrar att slippa. Dessutom skulle ju jag åka tillbaka till San Francisco på torsdagen och D kunde lika väl flyga som köra. Frågan var ju hur jag skulle komma dit nu...
Nåja, vi kom iväg i alla fall, tur att inte D också glömt körkortet...
Vi körde in till hotellet vid Union Square och efter att ha parkerat, checkat in och tagit upp våra väskor så möttes vi upp i receptionen bara 10 minuter senare för att gå ut och ta nåt att äta.
Tanken var först att gå till ett Steak House men slutligen gick vi in på ett riktigt hak eftersom vi inte var så hungriga trots allt.
Vi valde kvällens special, kotlett med bakad potatis, vitlöksbröd och grönsaker.
Det var helt okey men ingen kulinarisk läckerhet och ingen av oss åt upp allt.
Själv klarade jag bara lite kött och grönsaker och lämnade resten.
När vi ätit var vi helt slut, vi hade ju rest sedan 4.30 på morgonen och nu var klockan runt 22-23 och då får men betänka att dagen blivit 9 timmar längre än normalt också eftersom vi rest tillbaka i tiden...
Vi gick och lade oss och bestämde att vi skulle ta sovmorgon så länge vi kunde på lördagen.
Innan jag gick och lade mig gick jag ut på min balkong och tog ett par cigg, lyxigt att få en balkong mitt i San Francisco, det var bara jag som fått det, inte D.
Dimman låg tjock över stan så som den är känd att göra till och från och det var väldigt vackert.

Dim Sum och galningar i San Francisco

På torsdagsmorgonen mötte jag upp med C och P för frukost och valde en ost-och svampomelett den här gången. Kolla vad jag fick in! Men hallå, sådär gör man väl inte en ostomelett? Den var riktigt läskig och jag blev illamående av bara lite grann, det här att de serverar flottig hash brown potatis till alla frukosträtter är ju också ganska skumt, jag brukar inte ens smaka på det.

Efter frukost var det kramar och pussar till nästa gång, både C och P skulle åka strax senare. Själv tänkte jag för en gångs skull spela lite. Det här är ju tredje gången jag var i Reno och har varit där i totalt nästan 3 veckor och förutom att jag en gång spelat bort 20 dollar som P lämnat i chips till mig när han var tvungen att åka väldigt hastigt så har jag aldrig spelat tidigare. Nu satte jag 10 dollar i Star Wars maskinen och det är rätt kul, men jag spelade bort dem å kort tid och tog en promenad i casinot, jag har ju bara hastat igenom det på väg till olika ställen tidigare. Plötsligt hittade jag en Dirty Dancing maskin! Jippi tänkte jag, bra musik och kul grejer. Jag stopade in 20 dollar och sen spelade jag i minst en timme. Visste ni att man får gratis drinkar i casinot så länge man spelar? Om man väljer att spela ett sånt här spel kan man lätt dricka sig full under tiden. Jag skulle ju däremot köra bil till Sn Francisco, så jag valde att ta en cola.

Plötsligt var det dags att checka ut och det trots att jag och P bett om sen utcheckning, så jag gick upp på rummet och packade det sista, checkade ut och lämnade sedan mina väskor till "Bell Boy" disken. Sen gick jag tillbaka till min maskin. Jag spelade nog totalt i 3½ timme eller nåt och attans vad kul jag hade. Jag spelade bort totalt runt 370:-, men jag tycker nog att det var värt det för 3½ timmes underhållning. Jag hade kunnat gå därifrån med en vinst, men jag hade så kul att jag hellre fortsatte och i slutänden förlorade jag allt det jag satsat, det är väl så det är tänkt att fungera men det gör mig inget eftersom jag hade så kul och fick lite spännng. Jag avslutade mitt spel trots att jag hade kunnat sitta där hela dagen, jag ville inte köra i mörker hela vägen till San Francisco. Jag tog en omväg om köpcentret och köpte en iPad Nano touch innan jag åkte vidare, den kostade motsvarande 1049:-, jag antar att det var en ganska bra deal? Den har 16 Gb minne och Fitnessfunktion.
Sen gav jag mig av mot västkusten över Sierra Nevadabergen. Titta vad majestätiskt det är, bilarna ser så jättesmå ut i förhållande till bergen och den stora vägen eller hur?
Ungefär halvvägs när jag är mitt i bergen utan något i närheten tittar jag plötsligt på bensinmätaren och inser att det börjar krisa, jag hade inte en tanke på att jag kört så lång som jag hade och hade inte ens tänkt på bensin. Men efter en liten bit till hittade jag en bensinstation och tankade och körde vidare.
Jag var framme i San Francisco vid 20.30 och efter att navigatorn försökt skicka in mig på en väg mot körriktningen och andra vägar var stängda för byggarbeten så hittade jag slutligen till hotellet och lämnade bilen till valet parkingen. Jag checkade in och det visade sig att jag fått ett stort, fint rum på 25:e våningen med jättefin utsikt. Jag ringde till M, tysken som jag känner från våra Europamöten, han och en av norrmännen var också i San Francisco över helgen och vi hade bestämt oss för att höras. De satt på en bar och var jättetrötta och han undrade om vi inte kunde hitta på nåt på fredagen istället. Jag var också rätt trött så det gjorde inte mig nåt. Jag tog mig ut för att hitta nåt att äta istället. Jag gick kanske två kvarter och sen runt ett hörn och hittade en kinesisk restaurang som serverade Dim Sum. Dim Sum är ju egentligen frukost, men vi västlänningar har ju ingen som helst kinesisk kultur i kroppen så vi gillar det alla tider på dygnet. Jag valde dim sum med räkor och svamp, två olika sorter alltså.

Det var fantastiskt gott och jag tog en till innan jag gick. Ute på gatorna var det obehagligt att vara ensam, överallt fanns det hemlösa människor som var alldeles för "på" för att jag skulle vara bekväm. Det kändes som om många av dem var psykiskt sjuka och de betedde sig mer som hotfulla rovdjur med sänkta huvuden med galna lysande ögon som tittade upp under lugg på dig när du gick förbi, de ser lätt skillnad på turister och medborgare och förföljer oss turister och morrar lite ibland och sen ställer de en mot väggen och begär pengar.
Jag är trots allt lite street smart så jag hade inte tagit med mig varken plånbok eller handväska utan hade allt av värde i BH:n, så jag hävdade att jag inte hade pengar. Jag har gått ensam på natten i London, Stockholm, Bangkok, Chicago, Los Angeles och säkerligen andra ställen och det enda ställe som varit obehagligt är faktiskt San Francisco...

Efter en cigg sittande på Union Square gick jag och lade mig rätt tidigt.

Hur lång kan en bro vara?

På söndagen vaknad jag vid 10.30, killarna var Jet Lagged och hade vaknat runt 5 på morgonen och tagit sig tid att ut ochj springa. Jag är äldre och klokare och såg till att tvinga mig att sova så länge som bara var möjligt. Strax efter att jag vaknat mötte killarna upp mig och eftersom de just ätit frukost följde de med mig som sällskap till Starbucks så att jag skulle kunna få tag i en sjysst kopp kaffe. När jag fått frukost tog jag och J en promenad och jag köpte en sweatshirt med San Francisco-broderi. Jag köper gärna souvenirer jag kan använda, andra saker köper jag gärna inte. På Starbucks hade jag förresten köpt en varsin "city mug" till mig och syrran, så som jag gör så fort jag kommer till en ny "Starbucks-stad". Sen gick vi vidare ned till stranden och satte oss och tittade på folk som simmade runt i bukten och på fåglar som traskade runt i sanden mellan folk som sökte efter grejer med metalldetektorer.
D hade gått tillbaka till hotellet för att packa, jag och J var redan klara med det så vi mötte upp honom strax innan det var dags för utcheckning och sen fick vi vår bil framkörd och så åkte vi mot Reno. Jag vet inte om ni känner till hur det fungerar med vad de kallar Valet Parking? Det är ju nåt vi inte alls är vana vid i Sverige och man blir ju lätt ställd när man inte vet hur saker fungerar. Jag låtsas alltid som om jag vet precis vad som hände och hur saker fungerar även om jag inte gör det och valet parking är en av de saker jag tagit reda på hur det fungerar utan att någon misstänkt att jag undrat ens en gång... Man kör helt enkelt fram till hotelldörren, börjar lasta ur sina väskor och får ofta hjälp med det då, sen frågar de om man vill ha Valet parking och man säger ja, då får man ett kvitto på att de mottagit bilen och så går man därifrån. Nästa dag när man behöver bilen säger man antingen till i receptionen eller ringer ett särskilt nummer och så körs bilen fram till dörren igen. Det kostar ibland en hel del, men om man är i en väldigt varm stat så finns en fördel till förutom att man slipper leta parkering, man får bilen framkörd sval och fin med ACn på högsta blås. Även om bilen stått i stekande hetta får man en sval och bekväm bil till dörren. En sak som är rätt störande är ju däremot att de förväntar sig dricks när de kör fram bilen även fast man betalat en jäkla massa för tjänsten, men 1-2 dollar räcker.
Vi hade ju hyrt en navigator med bilen och det var ju rätt skönt, men den villade bort oss i San Francisco innan vi kom ut ur stan, den hamnade vilse och tappade bort sig. Trots att vi alla tycks att det var viktigt att vi alla hade rätt att köra hyrbilen så blev det slutligen jag som körde hela veckan. Från början var det mitt förslag, jag har ju varit vid Lake Tahoe vid 3 tillfällen tidigare, killarna hade aldrig varit där och det är så vackert där att jag tyckte att det var bäst att jag körde så de kunde se sig omkring. De är ju inga mansgrisar så de var alldeles nöjda med arrangemanget och verkade inte ha någon vilja att köra. Vägen från san Francisco till Reno går genom Sierra Nevada-bergen och ni kan tro att det är storslaget.
Jag som ju vill fotografera allt satt helt enkelt med kameran i handen och knäppte kort i farten utan att sikta nämnvärt, men visst verkar det ha fungerat? Vi hade fått information om att det skulle ta runt 2 timmar att köra från San Francisco till Reno, men för oss tog det 6 timmar...

Vi tog "The Scenic Route", det vill säga den vackra vägen utefter Lake Tahoe och den sjön är väldigt vacker och bergen också och vägen är facinerande brant och krokig och allt är blått, väldigt blått.
Någonstans efter Sacramento stannade vi för att äta lunch på Applebee's och jag valde en Club Sandwich som var helt okey men väldigt mycket mat. Sen var vi rörande överrens om att stanna till på Starbucks för att köpa kaffe innan vi fortsatte. Jag som tänkte jag skulle vara lite modig och prova nåt nytt ångrade mig ganska snart när min Kola Frappuccino visade sig smaka mer nöt än både kaffe och kola... jag gillar ju inte nötter.
N'r vi började närma oss Reno och strax innan vi lämnad Lake Tahoe bakom oss stannade vi för rök- och kisspaus och J hittade en jättekotte som jag tror han tog med sig hem i slutänden faktiskt.

Vi körde över den långa bron (Oakland bay Bridge) från San Francisco till Oakland på vår väg till Reno också, den är enormt lång den bron, rygt 7 kilometer faktiskt och den öppnade för första gången 1936! Den öppnades 6 månader före Golden Gate bron faktiskt.
Vi var inte framme förrän strax före 19 och lagom tills vi checkat in hade vi bara tid att gå upp med väskorna och jag sminkade mig lite halvt desperat och inte särskilt omsorgsfullt och så sprang jag ned och mötte killarna för att gå till cocktailpartyt för att träffa alla delegater.

Jag kände visserligen några stycken men det var färre än vanligt tyckte jag och vi blev stående med min kompis och leverantör D en stund och sen en annan samarbetspartner som min pappa känt väldigt länge. Sen tog vi för oss lite av maten som ställts fram, den var av god kvalité.

Det kändes som om det var väldigt lite folk jämfört med vad det brukar vara och enligt D var det bara runt 400 föranmälda deltagare vilket är åtminstone 50% mindre än vanligt.

När vi ätit hade leden tunnat ut ytterligare så vi gick och satte oss i en av barerna i casinot och efter en stund hade vi sällskap av en amerikan jag känner sedan tidigare och mina Engelska kompisar P och G. Vi tog en drink tillsammans och sen gick mina klena kollegor och lade sig medan jag tittade på P och G medan de spelade lite Black Jack en stund. De bestämmer alltid en summa de får förlora per dag och sen spelar de tills den tar slut oavsett om det tar 2 minuter eller 2 timmar, det verkar vara en bra regel.

Jag kom i säng i rimlig tid.