Visar inlägg med etikett Matthew Perry. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Matthew Perry. Visa alla inlägg

fredag 26 augusti 2011

Är det för att jag klipper kottar?

På tisdagen klippte jag gräsmattan när jag kom hem från jobbet, det har jag bara gjort en enda gång hittills i år... De flesta somrar måste jag klippa den varannan vecka eller nåt och då ser den i alla fall ut som en regnskog lagom till nästa klippning. Nu var det knappt så att det behövdes klippas fast det var så länge sedan. Men det ser mycket prydligare ut när det är nyklippt och jag blir på så gott humör när jag ser tomten.

Emellanåt blir gräsklipparen överhettad, jag vet inte om det beror på att jag klipper så många kottar eller att tomten är så stor och gräsklipparen gammal, men då och då får jag göra annat för att låta den svalna när den har tjuvstannat.

Jag tog ut lite mer saker i förrådet och krattade den omöjliga grusuppfarten, gruset vill bara inte ligga på plats, lutningen är nog för kraftig.

Sen åt jag en av matlådorna med salamisås till middag och tittade på 17 igen med Matthew Perry och Zac Efron. Jag kan ju på sätt och vis förstå varför yngre tjejer tycker att Zac är fin, det hade jag nog också tyckt om jag var yngre, men i den här filmen spelar han ju en äldre kille i en yngre kropp och då tilltalar han mig mer helt klart. Jag gillar väl helt enkelt det mogna beteendet och kan bortse från att han är en liten pojk.

Jag har en larvig fascination för såna där filmer där de byter kropp eller ålder eller nåt, såna har jag gillar sedan jag var barn och det var rätt vanligt ett tag på 80-talet och för ett par år sedan var det plötsligt populärt igen.

Sen tittade jag på Happy Gilmore en till av mina favoriter av larviga komedier och så virkade jag vidare på filten jag började på och som nu har fått en ny uppgift som blivande poncho.

onsdag 30 mars 2011

Trevlig quizkväll med goda vänner

Precis när jag höll på att somna natten till måndagen så var det någon som rörde omkring på vinden... Efter att ha lyssnat ens tund kom jag fram till att det måste vara en mus, det var bara det att det lät som om han höll på att flytta ut... Han sprang fram och tillbaka och det lät som om han flyttade möbler eller nåt. Kanske är det vår nu, mina vindsmöss brukar flytta då.

Trots den lilla vårkänningen vaknade jag till ett nytt litet snötäcke och lite extra is, det kändes som ett bakslag. Senare på dagen blev det behagligare temperatur, åtminstone ett par plusgrader eller till och med mer kanske.

Tanken hade varit att gå på ett pilatesbollpass på eftermiddagen men den där värken sitter kvar i kroppen och jag ställde in igen. Nu är jag rätt säker på att det är sköldkörteln som spökar, det är svårt att känna skillnad på den värken och värken från feber, men med tanke på att jag inte blir sjukare eller så så är det ju den. En värktablett före sänggående gör att jag kan somna i alla fall.

På kvällen skulle jag till quizzet och B's lag var helt tömt på folk så jag frågade systerdottern om hon ville med och sen kom jag på att L och B ju är tillbaka från Gambia så jag frågade dem också, alla tre hängde på. L och B mötte upp i stan eftersom de hade ett ärende där innan och sen hade vi en väldigt trevlig kväll. Alla i laget kom väldigt bra överrens och vi hade väldigt kul. Jag och L delade på en korg med kyckling och pommes och ändå blev det en massa kvar och då smakade ändå L och B också. Vi tyckte nog att det gick rätt bra men sen när vi fick resultatet visade det sig inte vara riktigt så bra... Vi hade hela 10 poäng under segrande laget.

Men under tiden planerade vi nästa resa, vi kanske ska åka till norra England mot gränsen till Skottland och promenera utmed Hadrians Wall och bo på B & B och bara ha det bra under en långhelg. Låter det inte helt förträffligt?

När jag kom hem var jag hungrig igen trots att jag varit så mätt innan, så jag åt edamamebönor medan jag slötittade på Oss Torpeder Emellan/The Whole Nine Yards, en av mina favoritkomedier. Den är inte för övertydlig hela tiden och man märker nya saker varje gång man ser den och då får man ändå tänka på att jag sett den otaliga gånger.

Det enda jag är lite kritisk mot är Bruce Willis ständiga överspelande, men det kanske är meningen...
Jag har alltid gillar Matthew Perry och alltid älskat att hata alla dessa Arquette-syskon, men två skådisar jag upptäckte första gången jag såg den här filmen är Natasha Henstridge och Amanda Peet, de är jätteduktiga båda två och Natasha är nog en av de vackraste kvinnor jag någonsin sett, inte för att Amanda är ens i närheten av att vara ful förstås!
Sen är ju Michael Clarke Duncan med i filmen också och honom gillar jag också.