16/5 På lördagen åt jag, S, A och V lunch nere i byn eftersom A skulle tillbaka till Bangkok och jobbet på eftermiddagen. Sen på kvällen var det dags för födelsedagskalas på Buffalo Bill, vår vän P som är chef på restaurangen fyllde år och det bjöds på buffé. Vi var väldigt många och jag hann verkligen inte prata med folk och sen väldigt tidigt på kvällen så bad S mig att köra honom hem, han hade druckit och det hade ju inte jag. Jag hade lämnat av honom hemma och skulle ta bilen med mig tillbaka, jag hade till och med kört större delen av vägen hem när han ringde och sa att hans nyckel ju satt på bilnyckelknippan... Klantigt av oss båda två eftersom vi kommit ihåg det kvällen innan då jag också hade kört hem honom. Det var bara att åka tillbaka och när jag kom tillbaka hade det ju tagit ett tag så då hade de som var kvar på restaurangen hunnit börja oroa sig för vart jag tagit vägen. De är alltid lite oroliga för mig när jag kör eftersom det är vänstertrafik, men jag har ju kört i England och Skottland bland annat och i Mae Phim finns det en enda väg rakt igenom byn och det är verkligen inte mycket trafik, det är ju en liten fiskeby. På kvällarna är man ofta ensam på vägen och min största oro är att köra på någon annan. På den lilla vägen in till S hus finns det inga gatlyktor och det går folk utefter den vägen i mörkret och vi ska inte tala om hur många moppar som folk kör runt med därinne i mörkret utan lysen! Sen vet man inte heller vilken sida man ska förvänta sig att folk kommer på i Thailand. Man kan till och med få möte i väggrenen på motorvägen, de ser helt enkelt ingen anledning till att åka på vägen och av och runt när de liksom bara ska tillbaka till en annan avfart eller ett hus som ligger mot trafiken. Men som jag sagt tidigare, thailändarna är både sämre och bättre förare än vi. Vi skulle förvisso inte få för oss att göra hälften av de gala grejer som thailändarna gör i trafiken, men de är också beredda på det mesta i trafiken och väjer bara helt lugnt för de mest galna grejer som vi svenskar skulle ha polisanmält folk för! De blir inte ens irriterade på den som gör något konstigt, de är väldigt avslappnade och tappar inte humöret alls och som sagt de väntade sig något sådant.
Det svåraste med vänstertrafik är att spakarna i bilarna sitter annorlunda och varje gång jag sätter mig i en sån bil måste jag kolla vilken som är blinkersspaken och vilken som är vindrutetorkaren... Bara för att jag gjorde det så blev S jättenervös kvällen innan och undrade om jag verkligen kunde köra hans bil... Hans kompis L däremot var övertygad; Hon har en Camaro så det är ok! Ha ha, så nu vet ni vad kriteriet är, köp en Camaro så räknas ni som bra bilförare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar