15/5 På fredagskvällen var det dags för middag med alla vännerna och deras vänner. När vi satt nere på Buffalo Bill kom det en pickup till sidan av vägen, killen i den bilen sålde Durian och tjejerna på restaurangen blev helt till sig och A som jobbar i restaurangen sprang ut för att köpa. De blev också glada när de fick veta att jag aldrig hade provat att äta den. Jag har ju känt lukten från den, framförallt i Singapore, jag tror att det var säsong för det när jag var där och den såldes överallt på gatorna i stan. Ja den luktar illa, men inte riktigt på det sättet som den beskrivs tycker jag. En del säger att den luktar fis och lite andra beskrivningar har jag också hört. Men jag skulle säga att den mer luktar surt och lite unket, om ni vet hur en gammal disktrasa luktar, ni vet långt efter att den borde ha kastats... ja, då vet ni ungefär hur det luktar.
Beskrivning av smaken har varit bland annat: Curstard, vilket mer eller mindre betyder vaniljkräm vad jag förstår.
Nu var det i alla fall dags att prova och all tjejerna stod spända och tittade på när jag sakta förde den mot ansiktet och luktade på den och rynkade näsan lite... Det bär mig emot att äta saker som luktar illa, kanske för att jag råkar ha ett väldigt utvecklat luktsinne och för att lukten har väldigt mycket med smaken att göra även om vissa påstår att ven sånt som luktar illa kan vara gott (som tex. surströmming). V säger att man bör börja med lite omogen Durian eftersom den är mildare i smaken och den som jag fick prova först var väldigt mogen och då luktar och smakar den mycket mer och skarpare och så har den en mosig konsistens. Den var väldigt skarp i smaken och smakade lite ammoniak. Särskilt gott var det då inte och alla tjejerna skrattade och tog kort på mig när jag grimaserade och funderade och provade lite till för säkerhets skull. Sen gick någon och köpte en lite mindre mogen frukt och lät mig prova den istället och den smakade inte alls lika skarpt och så, men jag kan inte påstå att jag tycker att det var gott. Men jag provar ju det mesta jag blir erbjuden, men bara en gång om jag inte tycker om det...
fredag 25 september 2015
Det lär jag inte göra igen
Etiketter:
Buffalo Bill's Steak House,
Durian,
Frukt,
illaluktande,
Laem Mae Phim,
Middag,
Resor,
Thailand,
Vänner
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar