Det går inte ens att jämföra!

10/5 Även på söndagen tog jag det lugnt. All den smärta jag haft de sista dagarna i Sverige hade tagit all energi ur mig och tröttheten var förlamande. Jag gissade att det bästa för att komma till rätta med det var att ta det så lugnt som möjligt. Jag gick upp på taket en stund efter frukost (sen frukost) och fick mig lite sol och värme och sen åkte jag och handlade lite och fixade sånt som jag ville ha gjort och sen på vägen hemåt så stannade jag vid en av restaurangerna vid stranden och köpte med mig mat hem. A´s mamma har ju en restaurang och hennes mat är fantastisk och inga andra restauranger är ens jämförbara, men jag lockades i alla fall att prova en rätt som hon brukar laga åt oss.  Det blev en väldig besvikelse! Det smakade inte alls bra och jag slängde det mesta... Jag tog ännu en tidig kväll.

Han kunde ju i alla fall köra och lyssna

9/5 Tidigt på morgonen på lördagen landade jag i Bangkok och min chaufför och vän Y var upptagen så jag var tvungen att ta en taxi hem. Som tur är var den här chauffören smart nog att lyssna på mig, de tar ofta för givet att vi västerlänningar inte hittar i Thailand även om vi vet vägen utantill. De stannar och frågar heller folk utefter vägen än att lyssna. Det tar då längre tid och de tar också oftast den längre och långsammare vägen dessutom, så det tar runt en timme extra. Så istället för c:a 2 timmar så tar det 3 eller till och med 3,5.
Det var en vacker soluppgång och det enda jag saknade just då var Y sällskap. Taxichauffören körde däremot riktigt bra och säkert, inte riktigt så bra och säkert som Y, men helt klart en bra bit över medel i Thailand!
När jag kom fram skickade jag ett meddelande till Y och sen dök  hans kompis upp med sömnrufsigt hår och svullna, nyvakna ögon och gav mig mina nycklar. Y hade tagit ut dem åt mig och han har också mina moppenycklar när jag är borta. Hans kompis var lägenhets- och hundvakt hos Y och jag var väldigt tacksam för att han var så pass snabb ner. När jag kom tagit in väskorna gick jag raka vägen ned till Poppie´s för att köpa vatten, jag ville dricka lite extra för att motverka eventuella fysiska problem man kan få av trötthet, jetlag och vätskebrist och jag drack runt en liter vatten innan jag lade mig att vila en stund. Jag somnade inte, men jag tog det i alla fall lugnt ett par timmar och låg i någon typ av dvala.
Senare på eftermiddagen åkte jag över till S för att fika en stund, han håller på och renoverar sin pool så hans golden, Happy, var lite för att den var tom på vatten. Hon brukar gå i poolen och svalka sig lite då och då under dagarna. Nu låg hon och svalkade magen lite genom att ligga på mage på stengolvet ute. Hon blev för övrigt jätteglad att se mig. S andra hund som är den ranghöga av dem är mycket vänlig mot alla människor och hundar, men han är liksom lite för "fin" att svansa fram och glatt hälsa på alla besökare, han ignorerade mig helt. Den enda han verkligen svansar för är S. När vi snackat av oss lite och fikat åkte jag hemåt och både jag och S hade bestämt oss för att ta en lugn hemmakväll, så resten av eftermiddagen och kvällen var jag ensam hemma och fixade lite, vilade lite och tittade på en TV-serie. Det var då jag insåg att jag glömt att ta med mimg mitt favoritte hemifrån, jag hade dessutom glömt att köpa snus till S på Arlanda... det gav mig lite dåligt samvete. Det var sån stress den här gången eftersom jag inte hann planera eller förbereda mig alls och då missar jag saker helt enkelt. Jag kom ihåg att köpa Kalles Kaviar till A, men den glömde jag hemma i kylskåpet, detta trots att jag fått med min laktosfria mjölk och några salamikorvar till S...

Tänk om man slapp tänka på pengar

8/5 På fredagen åkte jag iväg till Thailand för att förhoppningsvis få mindre värk i värmen. Något jag tycker är jobbigt är när man går ombord och måste passera business class, man önskar så att man fick sitta där. Det är nog säkert meningen också, att locka folk att köpa biljetter i en högre klass nästa gång. När jag var relativt nyopererad så bestämde jag mig ju för att faktiskt resa business och det är mer än dubbelt så dyrt och dessutom är det väldigt svårt att resa ekonomiklass efter det... Jag fick trots allt tre säten för mig själv och kunde ligga ner och sova. Det är ju mycket bekvämare än att sitta och sova, men man kan inte ligga på en sida så särskilt länge eftersom man till slut får väldigt ont av bälten som skaver under en och det faktum att sätena är lite skålformade så att man får ryggen lite sned.

Ny vakthund vid dörren

7/5 På torsdagen påbörjade jag planeringen inför Thailand och försökte att hålla mig distraherad från smärtan så mycket som möjligt och det är alltid lättare att stå ut när man ser en ände på det och jag var ju relativt säker på att det skulle kännas mycket bättre så snart jag var i Thailand och värmen igen.
Judas låg och sov på mattan vid dörren, Turre var på semester och jag vet inte om han tog över familjens vaktroll eller om det bara var varmt och skönt där eller om han visste att jag skulle åka iväg igen. Den svarta mattan blir i alla fall väldigt snygg med de vita håren överallt!

Sen klarade jag inte mer

6/5 På onsdagen hade jag så pass ont att jag inte visste hur jag skulle klara dagen och ännu mindre hur jag skulle klara veckan eller månaden. Det slutade med ett snabbt beslut att omedelbart resa till Thailand för att slippa värken ett tag. Ibland blir det bara för mycket och jag behöver vila från att ha ont precis hela tiden och som sagt, ibland gör det ondare än annars...
Många har frågat mig var Laem Mae Phim ligger så jag har markerat ungefär var det ligger på kartan. Närmaste större stad är Rayong, annars ligger Klaeng lite närmare. Det är alltså relativt nära den Kambodjanska gräsen, vid Eastern Seaboard.

Mina många ansikten och min zombiefamilj

5/5 På tisdagen satt jag och tittade på bilder från tidigare Halloween och Zombie Walk bland annat och jag har haft turen att ha sett riktigt bra ut på alla dessa fester och det är tack vare min syster som inte bara är bra på att sminka, hon tycker att det är rätt roligt också! Dessutom sitter hon större delen av året och funderar på hur hon ska sminka mig nästa gång och tittar på internet för att få idéer.
Första sminkningen hon gjorde var "zipper face" inför Tudor Arms Halloweenfest och bilden är tagen med blixt, men utan blixten gick det inte att se några skarvar alls och folk kunde inte sluta stirra. Jag är inte van att alla stirrar så så det var lite jobbigt i början av kvällen. Folk jag aldrig hade sett ville fotas tillsammans med mig och jag kände mig som en filmstjärna. Utanför Dubliner bad en tjej att få ta en bild och året efter när jag dök upp som halv djävul och h alv ängel så visade det sig vara samma tjej som ville fota mig när hon frågade om bilden hon visade, från året innan också var jag! På zombie walken i Stockholm gick vi ett helt gäng och syrran sminkade oss allesammans, en hel zombiefamilj! Den bilden med blad och grejer var för en temad fest där temat var skog och djungel eller något liknande, på Stockholm Tens, en rugbyturnering. Jag brukar säga till syrran att jag vill se någorlunda snygg ut eftersom jag är singel och det tycker jag att hon lyckats rätt bra med!

Det kommer nog inte in mycket nytt folk just nu

4/5 På måndagen var det dags för quiz igen och vi hade svårt att få ihop folk till laget. Många var upptagna med annat men vi beslutade att åka in i alla fall och trots att vi bara var 3 personer så blev i faktiskt tvåa tror jag det var. På bilden ser ni hur Tudor Arms brukade se ut, nu är det byggställningar och en stor, hög vägg av träskivor framför för att de fixar fasaden på byggnaden eller nåt sånt. Jag kan gissa att det är väldigt svårt att hitta dit nu om man ska dit för första gången och det är ju synd!