Reser man med 6 män så hamnar man på Hooters

17/10 På torsdagen mötte jag upp norrmännen för frukost på Starbucks och lite planering inför dagen. De hade bestämt sig för att få plats för mig och min väska i sin bil som skulle gå till San Francisco under dagen, detta trots att de var 6 stycken själva och hade en massa bagage. De är så gulliga!
Efter att vi sett till att packa, checka ut och spela bort det sista av pengarna vi vunnit (fast jag fick 10 $ i vinst faktiskt) så pressade vi in oss, våra väskor och alla kassar och sånt i bilen. M körde och K satt bredvid honom, jag satt i baksätet med J och S och bakom oss satt T och C, de som är yngst. C satt med min väska nästan i ansiktet, jag vill inte ens tänka på hur det gått med honom om något hade hänt på vägen!
Det tar runt 4 timmar att köra från Reno till San Francisco men vi stannade för att tanka en gång, för att shoppa en gång och sen för lunch, lite mer shopping och kaffe så det tog större delen av dagen att komma dit. I Sacramento stannade vi vid Hooters för att äta lunch, det är sånt man får acceptera när man reser med 6 män, fast det är så mycket mer oskyldigt på Hooters än vad folk tror. Jag bestämde mig för att investera i ett Hooterslinne för att jag tycker att de är kul, jag vet inte när jag skulle få tillfälle att ha det på mig däremot? Man kan ju inte gärna ha det på jobbet och är inte säker på att det är det intrycket jag vill ge på krogen heller...
Det roliga var att de har fritt wifi i restaurangen och de 3 yngre killarna var mer intresserade av sina telefoner än av tjejerna, trots att en av dem satt och pratade med oss vid vårt bord. Hon var visserligen gullig och trevlig, men jag har lite svårt för att känna mig bekväm med någon som pratar med mig för att det är hennes jobb snarare än av frivilligt val.
Killarna delade på några korgar kladdiga buffalo wings men jag hade inte haft tillfälle att äta någon grilled cheese sandwich och det måste jag bara ha en gång när jag åker till USA, så jag tog det. Dessutom älskar jag verkligen saltgurkan man får med dem, det är inte alls samma sak att köpa med sig en burk, men det gjorde jag i alla fall.
Sen var vi in  i ett shoppingcenter mitt emot och där delade vi upp oss för shopping i en timme, inte för att killarna verkade behöva shoppa något mer, de hade dubbelt så mycket bagage som jag allihopa! Jag hittade i alla fall två par finbyxor för $ 18/ st, det blir ju runt 120:- paret så det är ju överkomligt...
De borde vara lagom efter min nästa operation liksom de två par Levis jeansen jag köpte ett par dagar tidigare. Det är ju slöseri att inte köpa kläder när man är i USA för det är så mycket billigare, men det är ju svårt att köpa byxor när man inte kan ha dem än.
Precis när jag skulle gå till kassan för att betala höll jag på att krocka med M och blev jätterädd. När jag var i kassan ville de se legitimation för att jag betalade med kreditkort och tjejen tyckte att våra svenska körkort är så fina.
Jag tycker ju inte det och så gillar jag ju inte rosa heller, men efter att hon tittat om hon hade sitt körkort på sig och frågat tjejen bakom mig i kön så surfade hennes kollega till slut fram en bild på ett körkort från Kalifornien och jag tycker nog att de är finare, men det tyckte ingen av dem. Amerikaner är så trevliga, det blir liksom en stor grej av sånt där och alla i kön och butiken blir engagerade och pratar med varandra, jag tycker om den mentaliteten.
Till slut när det redan blivit mörkt så var vi framme i San Francisco och killarna lämnade mig på mitt hotell och åkte vidare för att hitta sitt, men inte innan M hade gett mig en liten lapp med adress och namn på en restaurang som vi skulle ses på på kvällen.
Efter att ha checkat in och tagit en dusch så började det bli dags att ta sig till restaurangen och det tog mig ett tag att få tag i en taxi, men till slut var jag på väg åt rätt håll. Det tog runt 10 minuter att ta sig dit och det verkade som om jag var på plats först så jag ställde mig utanför och väntade. Restaurangen såg enkel ut, nästan trist, men det var kö ända ut på vägen och de hade en köbok för de som ville komma in. När killarna dök upp så blev vi visade till vårt bord som M hade varit smart nog att boka i förväg. Någon hade tipsat honom om att det här var den bästa seafoodrestaurangen i San Francisco och efter ett par timmar där kunde vi bara hålla med!
Den må se lite trist och enkel ut, men jävlar vad god maten var!
Vår servitris var väl ingen solstråle precis men det var vi själva så det spelade ingen roll.
De här killarna är verkligen helt underbara och vi har så kul ihop och jag var så tacksam för att de gjort plats för mig i bilen, för vår roliga roadtrip och en härlig middag med världens bästa sällskap!
Jag hade valt vitlöksräkor med extra vitlök och de smakade verkligen vitlök vilket jag tycker det brukar vara dåligt med, jag orkade inte alla så det blev att alla fick en varsin och alla var lika förtjusta.
Sen luktade jag en massa vitlök resten av kvällen, tur att de också hade smakat.
Vi gick till en pub för killarna ville ha Irish Coffee, men på den hade de helt slut på kaffe(!?) så vi gick till en annan. Där hade de bara äckligt amerikanskt kaffe så M var så gullig att han gick till cafét bredvid och köpte en espresso åt mig så jag också fick något gott medan de tog sin drink.
När vi gick vidare sprang han tillbaka med koppen som han lovat dem.
 Sen tog vi en taxi till Fisherman's Warf för att ta en till Irish Coffee på ett ställe där som är känt i hela världen för det. Varför förstår jag knappast, det smakar ju inte ens kaffe om amerikanskt kaffe, så den var inte särskilt god och jag ställde min framför M när han inte tittade, det tog honom ett tag att fatta vad jag hade gjort, men han drack upp den i alla fall.
Vi hade en lugn och så bra kväll och det blev ganska sent för vi hade lite svårt att slita oss, de skulle åka hem nästa dag och jag ville dra ut på det så länge som möjligt när jag hade sällskap.
Vi tog en taxi tillbaka vid klockan 2 ungefär.

Vilka idioter köper sånt egentligen?

12/10 På lördagen tog vi återigen tåget in till stan, men inte förrän vi packat våra väskor och lämnat in dem för förvaring på hotellet. När vi kom in till stan hittade vi slutligen en Starbucks för att ta en kaffe och äta frukost. Jag gjorde mig lustig över ett stort plastglas som de sålde där, ett med lock och sugrör och sa undrande till D, Vem köper sånt där egentligen? Sen kom jag plötsligt på att jag borde göra det! Sagt och gjort, jag köpte ett sånt där stort, fult, hårdplastglas. Jag har ju med mig ett glas iskaffe vart jag än går och det kan ju vara praktiskt att ha ett glas med lock och återanvändbart sugrör då. Jag vet inte hur många gånger jag spillt över mig själv, golvet, bilen eller kläderna och många av mina vänner och familj har också råkat sätta fingrarna i mitt kaffe när det stått i mugghållaren i bilen...
Praktiskt med glaset alltså. Eftersom det var så pass stort så köpte jag bara ett, kanske blir det fler i framtiden men eftersom man shoppar så mycket när man är i USA så får man prioritera lite.
Efter frukosten delade vi på oss och jag gick till Top Shop och Macy's bland annat, 1½ timme senare kände vi oss ganska klara när vi åter möttes upp framför vattentornet. Det är en av de äldsta byggnaderna i Chicago och den enda som klarade sig under någon brand som härjade hela stan för länge sedan vad jag förstår.
Kvällen innan hade vi gått förbi en McDonalds restaurang som inte liknade något vi sett tidigare, vad säger ni? Känns väldigt futuristiskt eller hur?
Vi tog en taxi tillbaka till hotellet, hämtade våra väskor och gick till flygplatsen och checkade in. När vi gått genom säkerhetskontrollen satte vi oss för att äta sen lunch/tidig middag. Jag valde en ceasarsallad och D valde hamburgare och vi var båda väldigt nöjda med maten och vi hade gott om tid så det gick bra för mig att äta.
När vi kom till gaten var det som ett miniatyr-europamöte där, många av våra vänner skulle tydligen med samma flight till Reno och vi stod alla i en liten grupp och pratade tills det var dags att gå ombord.
Framåt kvällen var vi framme i Reno och det är bara ett par minuter med taxi från flygplatsen till hotellet/casinot och vi delade taxi med två engelsmän jag känner.
Efter att ha checkat in så hälsade vi på lite folk vi känner i baren men sen gick vi och lade oss, det är lika bra att ta igen sömn där man kan, veckan brukar bli tyngre och tyngre.

Vet du om "Late Check Out"?

21/10 På söndagen möttes jag och D i receptionen som bestämt men han var likblek och såg inte ut att må bra alls. Troligtvis hade han fått ett svårt fall av jetlagg och han mådde verkligen pyton.
Vi bestämde att han skulle gå och lägga sig igen och att jag skulle gå och äta frukost ensam.
När jag kom till Starbucks hade de inte den smörgåsen jag ville ha så jag gick vidare, det är ju inte direkt så att det är långt mellan Starbucksbutikerna i USA.
Jag gick en stund på gatorna runt Union Square och hittade en Starbucks och porten till China Town på samma gång. Jag köpte en macka och en latte och satte mig i solen och läste och åt i godan ro.
Det kom fram en hemlös och snackade med mig när killen som satt vid mitt bord gick tillbaka till sitt jobb och han var jobbig men inte otrevlig men till slut gav han sig och gick vidare.
Jag gick vidare en stund senare och köpte en väska på en butik i China Town och tog en promenad uppför en massa backar och sen tillbaka ned mot Union Square. På vägen gick jag in på Victoria's Secret som jag tänkt från början och köpte en jävla massa!
Tre BH:ar och säkert runt 15 par trosor + lite lotion och parfym till en kompis. Allt som allt gick det på ganska exakt 3000:-, det ni!
Men jag köper bara underkläder i USA nu för tiden och de ska ju räcka till nästa år.
Kvällen innan hade jag köpt en massa nagellack och grejer på Sephora, bland annat ett "to coat" med äkta guldflakes i!
Det kändes bara så coolt lyxigt.
Dessutom kostar detta märke 190:- i Sverige per flaska och i USA kostar de runt 70:- och eftersom det är mitt favoritmärke och de har roligare färger i USA så köpte jag en massa.
På morgonen hade jag bett om sen checkout för våra rum och de hade gått med på tt vi checkade ut klockan 14 utan att betala extra. Det är värt att veta för er som inte reser så mycket, att fråga kan man alltid göra och ofta får man "late check out" utan att betala extra, åtminstone 1-2 timmar.

Vid 14 möttes jag och D återigen i receptionen och nu mådde han betydligt bättre. Han tog en snabb frukost på hotellets Starbucks och jag tog en frappuchino och sen åkte vi ifrån San Francisco och mot Reno.
Vi gillar verkligen inte Reno och D sa att han mest kände för att lägga sig i fosterställning på heltäckningsmattan i sitt rum och gråta när han tänkte på att han strax skulle anlända till Reno för 8:e gången i sitt liv.
Tanken hade varit att vi skulle stanna och äta på vägen men vi var båda överrens om att det var bättre att köra medan det var ljust så vi körde på och nådde Reno på 3½ timme. Det är ganska storslaget när man åker genom bergen (Sierra Nevada) och den här gången var det ju inte jag som körde så det var enklare att fota.
När vi klev ur bilen utanför hotellet höll vi på att frysa fast, det var bara några plusgrader och det blåste riktigt ordentligt. Så kallt har det aldrig varit när jag varit där och det brukar vara samma tid varje år...

D var snäll och erbjöd mig att vakta väskorna i lobbyn medan han parkerade bilen och det tog jag tacksamt emot, jag frös så jag nästan fick kramp.
Vi hade smsat med min kompis P medan vi var på väg och visste att det skulle vara en drinkmottagning under kvällen. Efter att jag tagit en cigg i baren visste jag att den var klockan 9, vi var incheckade och klara 18.50.
19.15 var vi dock tillsnyggade och möttes upp i baren igen och gick för att prata lite med "rätt" människor.
Många bekanta ansikten var det där och rätt så många Européer faktiskt och vi stannade där någon timme och åt lite tilltugg till middag, maten håller rätt bra kvalité på de där samlingarna.
Jag var trött men hamnade förstås i baren med en massa folk, det är svårt att slita sig när man blir behandlad som nån sorts prinsessa. Vi är väldigt få tjejer i branschen och jag är definitivt en av de yngre och dessutom svenska. Jag behöver aldrig köpa en drink själv kan jag säga. Men denna kväll nöjde jag mig med cola när jag väl kommit till baren.
Jag kom i säng strax före midnatt i alla fall så jag misslyckades inte helt.

Dim Sum och galningar i San Francisco

På torsdagsmorgonen mötte jag upp med C och P för frukost och valde en ost-och svampomelett den här gången. Kolla vad jag fick in! Men hallå, sådär gör man väl inte en ostomelett? Den var riktigt läskig och jag blev illamående av bara lite grann, det här att de serverar flottig hash brown potatis till alla frukosträtter är ju också ganska skumt, jag brukar inte ens smaka på det.

Efter frukost var det kramar och pussar till nästa gång, både C och P skulle åka strax senare. Själv tänkte jag för en gångs skull spela lite. Det här är ju tredje gången jag var i Reno och har varit där i totalt nästan 3 veckor och förutom att jag en gång spelat bort 20 dollar som P lämnat i chips till mig när han var tvungen att åka väldigt hastigt så har jag aldrig spelat tidigare. Nu satte jag 10 dollar i Star Wars maskinen och det är rätt kul, men jag spelade bort dem å kort tid och tog en promenad i casinot, jag har ju bara hastat igenom det på väg till olika ställen tidigare. Plötsligt hittade jag en Dirty Dancing maskin! Jippi tänkte jag, bra musik och kul grejer. Jag stopade in 20 dollar och sen spelade jag i minst en timme. Visste ni att man får gratis drinkar i casinot så länge man spelar? Om man väljer att spela ett sånt här spel kan man lätt dricka sig full under tiden. Jag skulle ju däremot köra bil till Sn Francisco, så jag valde att ta en cola.

Plötsligt var det dags att checka ut och det trots att jag och P bett om sen utcheckning, så jag gick upp på rummet och packade det sista, checkade ut och lämnade sedan mina väskor till "Bell Boy" disken. Sen gick jag tillbaka till min maskin. Jag spelade nog totalt i 3½ timme eller nåt och attans vad kul jag hade. Jag spelade bort totalt runt 370:-, men jag tycker nog att det var värt det för 3½ timmes underhållning. Jag hade kunnat gå därifrån med en vinst, men jag hade så kul att jag hellre fortsatte och i slutänden förlorade jag allt det jag satsat, det är väl så det är tänkt att fungera men det gör mig inget eftersom jag hade så kul och fick lite spännng. Jag avslutade mitt spel trots att jag hade kunnat sitta där hela dagen, jag ville inte köra i mörker hela vägen till San Francisco. Jag tog en omväg om köpcentret och köpte en iPad Nano touch innan jag åkte vidare, den kostade motsvarande 1049:-, jag antar att det var en ganska bra deal? Den har 16 Gb minne och Fitnessfunktion.
Sen gav jag mig av mot västkusten över Sierra Nevadabergen. Titta vad majestätiskt det är, bilarna ser så jättesmå ut i förhållande till bergen och den stora vägen eller hur?
Ungefär halvvägs när jag är mitt i bergen utan något i närheten tittar jag plötsligt på bensinmätaren och inser att det börjar krisa, jag hade inte en tanke på att jag kört så lång som jag hade och hade inte ens tänkt på bensin. Men efter en liten bit till hittade jag en bensinstation och tankade och körde vidare.
Jag var framme i San Francisco vid 20.30 och efter att navigatorn försökt skicka in mig på en väg mot körriktningen och andra vägar var stängda för byggarbeten så hittade jag slutligen till hotellet och lämnade bilen till valet parkingen. Jag checkade in och det visade sig att jag fått ett stort, fint rum på 25:e våningen med jättefin utsikt. Jag ringde till M, tysken som jag känner från våra Europamöten, han och en av norrmännen var också i San Francisco över helgen och vi hade bestämt oss för att höras. De satt på en bar och var jättetrötta och han undrade om vi inte kunde hitta på nåt på fredagen istället. Jag var också rätt trött så det gjorde inte mig nåt. Jag tog mig ut för att hitta nåt att äta istället. Jag gick kanske två kvarter och sen runt ett hörn och hittade en kinesisk restaurang som serverade Dim Sum. Dim Sum är ju egentligen frukost, men vi västlänningar har ju ingen som helst kinesisk kultur i kroppen så vi gillar det alla tider på dygnet. Jag valde dim sum med räkor och svamp, två olika sorter alltså.

Det var fantastiskt gott och jag tog en till innan jag gick. Ute på gatorna var det obehagligt att vara ensam, överallt fanns det hemlösa människor som var alldeles för "på" för att jag skulle vara bekväm. Det kändes som om många av dem var psykiskt sjuka och de betedde sig mer som hotfulla rovdjur med sänkta huvuden med galna lysande ögon som tittade upp under lugg på dig när du gick förbi, de ser lätt skillnad på turister och medborgare och förföljer oss turister och morrar lite ibland och sen ställer de en mot väggen och begär pengar.
Jag är trots allt lite street smart så jag hade inte tagit med mig varken plånbok eller handväska utan hade allt av värde i BH:n, så jag hävdade att jag inte hade pengar. Jag har gått ensam på natten i London, Stockholm, Bangkok, Chicago, Los Angeles och säkerligen andra ställen och det enda ställe som varit obehagligt är faktiskt San Francisco...

Efter en cigg sittande på Union Square gick jag och lade mig rätt tidigt.

Hur lång kan en bro vara?

På söndagen vaknad jag vid 10.30, killarna var Jet Lagged och hade vaknat runt 5 på morgonen och tagit sig tid att ut ochj springa. Jag är äldre och klokare och såg till att tvinga mig att sova så länge som bara var möjligt. Strax efter att jag vaknat mötte killarna upp mig och eftersom de just ätit frukost följde de med mig som sällskap till Starbucks så att jag skulle kunna få tag i en sjysst kopp kaffe. När jag fått frukost tog jag och J en promenad och jag köpte en sweatshirt med San Francisco-broderi. Jag köper gärna souvenirer jag kan använda, andra saker köper jag gärna inte. På Starbucks hade jag förresten köpt en varsin "city mug" till mig och syrran, så som jag gör så fort jag kommer till en ny "Starbucks-stad". Sen gick vi vidare ned till stranden och satte oss och tittade på folk som simmade runt i bukten och på fåglar som traskade runt i sanden mellan folk som sökte efter grejer med metalldetektorer.
D hade gått tillbaka till hotellet för att packa, jag och J var redan klara med det så vi mötte upp honom strax innan det var dags för utcheckning och sen fick vi vår bil framkörd och så åkte vi mot Reno. Jag vet inte om ni känner till hur det fungerar med vad de kallar Valet Parking? Det är ju nåt vi inte alls är vana vid i Sverige och man blir ju lätt ställd när man inte vet hur saker fungerar. Jag låtsas alltid som om jag vet precis vad som hände och hur saker fungerar även om jag inte gör det och valet parking är en av de saker jag tagit reda på hur det fungerar utan att någon misstänkt att jag undrat ens en gång... Man kör helt enkelt fram till hotelldörren, börjar lasta ur sina väskor och får ofta hjälp med det då, sen frågar de om man vill ha Valet parking och man säger ja, då får man ett kvitto på att de mottagit bilen och så går man därifrån. Nästa dag när man behöver bilen säger man antingen till i receptionen eller ringer ett särskilt nummer och så körs bilen fram till dörren igen. Det kostar ibland en hel del, men om man är i en väldigt varm stat så finns en fördel till förutom att man slipper leta parkering, man får bilen framkörd sval och fin med ACn på högsta blås. Även om bilen stått i stekande hetta får man en sval och bekväm bil till dörren. En sak som är rätt störande är ju däremot att de förväntar sig dricks när de kör fram bilen även fast man betalat en jäkla massa för tjänsten, men 1-2 dollar räcker.
Vi hade ju hyrt en navigator med bilen och det var ju rätt skönt, men den villade bort oss i San Francisco innan vi kom ut ur stan, den hamnade vilse och tappade bort sig. Trots att vi alla tycks att det var viktigt att vi alla hade rätt att köra hyrbilen så blev det slutligen jag som körde hela veckan. Från början var det mitt förslag, jag har ju varit vid Lake Tahoe vid 3 tillfällen tidigare, killarna hade aldrig varit där och det är så vackert där att jag tyckte att det var bäst att jag körde så de kunde se sig omkring. De är ju inga mansgrisar så de var alldeles nöjda med arrangemanget och verkade inte ha någon vilja att köra. Vägen från san Francisco till Reno går genom Sierra Nevada-bergen och ni kan tro att det är storslaget.
Jag som ju vill fotografera allt satt helt enkelt med kameran i handen och knäppte kort i farten utan att sikta nämnvärt, men visst verkar det ha fungerat? Vi hade fått information om att det skulle ta runt 2 timmar att köra från San Francisco till Reno, men för oss tog det 6 timmar...

Vi tog "The Scenic Route", det vill säga den vackra vägen utefter Lake Tahoe och den sjön är väldigt vacker och bergen också och vägen är facinerande brant och krokig och allt är blått, väldigt blått.
Någonstans efter Sacramento stannade vi för att äta lunch på Applebee's och jag valde en Club Sandwich som var helt okey men väldigt mycket mat. Sen var vi rörande överrens om att stanna till på Starbucks för att köpa kaffe innan vi fortsatte. Jag som tänkte jag skulle vara lite modig och prova nåt nytt ångrade mig ganska snart när min Kola Frappuccino visade sig smaka mer nöt än både kaffe och kola... jag gillar ju inte nötter.
N'r vi började närma oss Reno och strax innan vi lämnad Lake Tahoe bakom oss stannade vi för rök- och kisspaus och J hittade en jättekotte som jag tror han tog med sig hem i slutänden faktiskt.

Vi körde över den långa bron (Oakland bay Bridge) från San Francisco till Oakland på vår väg till Reno också, den är enormt lång den bron, rygt 7 kilometer faktiskt och den öppnade för första gången 1936! Den öppnades 6 månader före Golden Gate bron faktiskt.
Vi var inte framme förrän strax före 19 och lagom tills vi checkat in hade vi bara tid att gå upp med väskorna och jag sminkade mig lite halvt desperat och inte särskilt omsorgsfullt och så sprang jag ned och mötte killarna för att gå till cocktailpartyt för att träffa alla delegater.

Jag kände visserligen några stycken men det var färre än vanligt tyckte jag och vi blev stående med min kompis och leverantör D en stund och sen en annan samarbetspartner som min pappa känt väldigt länge. Sen tog vi för oss lite av maten som ställts fram, den var av god kvalité.

Det kändes som om det var väldigt lite folk jämfört med vad det brukar vara och enligt D var det bara runt 400 föranmälda deltagare vilket är åtminstone 50% mindre än vanligt.

När vi ätit hade leden tunnat ut ytterligare så vi gick och satte oss i en av barerna i casinot och efter en stund hade vi sällskap av en amerikan jag känner sedan tidigare och mina Engelska kompisar P och G. Vi tog en drink tillsammans och sen gick mina klena kollegor och lade sig medan jag tittade på P och G medan de spelade lite Black Jack en stund. De bestämmer alltid en summa de får förlora per dag och sen spelar de tills den tar slut oavsett om det tar 2 minuter eller 2 timmar, det verkar vara en bra regel.

Jag kom i säng i rimlig tid.