Nygamla vänner är ett fynd

9/1 På fredagen tog jag en rätt lugn dag och fixade lite med lägenheten och åkte och handlade lite mer grejer som jag vill ha i lägenheten. Allt från plåster till en ny skohylla. Eftersom jag handlade så mycket och eftersom hyllan var så pass stor så körde de hem grejerna åt mig. En av killarna åkt efter mig ända hem och lämnade av grejerna. De var inte tunga, bara otympliga att ta på en moppe, så jag hade inga problem att ta in dem själv. Framåt solnedgången gick jag ned på stranden för att fota lite. Normalt så är det väldigt lite, eller inga moln, när det är moln blir det intressantare att fotografera. Den här dagen var det lite häftiga molnformationer.
Jag fick sällskap en stund av en valp som hänger utanför oss, han tillhör någon som har en butik i vårt hus, men det vanliga med hundar i Thailand är att man märker dem med halsband och släpper dem lösa. De lever sen med gatuhundarna på dagarna och går dig de vill, men alla vet att någon bryr sig om dem och att de går hem och äter och sover.
Jag satt på muren vid stranden och plötsligt såg jag en rörelse ifrån murväggen och upptäckte en råtta, när han såg att jag såg honom försvann han snabbt som attan in i hålet han kom ut ifrån. Efter en stund kom en tjej cyklande och satte sig en bit ifrån mig på den andra muren och hon och hennes kompis försökte fota henne i solnedgången eftersom hon tydligen uppnått något personligt mål, hon hade nog cyklat rätt långt. Jag erbjöd mig att fot henne och maila bilden eftersom de hade problem att få det bra. Sen visade det sig att hon bott i Australien så hon pratade bra engelska så vi pratade en stund och sen gick jag upp för att göra mig klar för att möte en kompis för middag. Eftersom hon skulle komma i bil och jag skulle köra moppe så bestämde vi att ses nära mig, snarare än nära henne, för hon bor ett par mil bort.
Vi hade en trevlig middag och sen bestämde vi oss för att åka till Buffalo Bill och ta en varsin frozen marguerita. Men först åkte vi till en supermarket för att köpa en glödlampa som jag behövde och där hittade vi en larvig paraplykeps.
Vi har ju som sagt inte synts på flera år före den här veckan, men har upptäckt att vi är väldigt lika och att vi kommer väldigt bra överens. Det känns jättebra att ha hittat en ny kompis i närheten nu när mina bästa vänner flyttat så långt bort.

Oss skrämmer ni inte

26/10 På lördagen gick vi omkring lite på måfå i Bangkok. Ungarna tyckte att det både var för varmt, för ljust och för skitigt. Vi gick till MBK Center och jag och V fixade våra naglar på en salong där. Under tiden gick S och L runt och tittade lite i centrumet. När vi började bli lite trötta i fötterna tog vi en kaffe på Starbucks. Anledningen att gå till Starbucks utomlands är inte bara den jämna kvalitén på kaffet (man vet precis vad man får) utan också att man får gratis Wifi. Nu har de av någon anledning tagit bort det fria wifin i Starbucks på MBK Centre... Surt tycker jag.
När vi kom tillbaka till hotellet på eftermiddagen var vi trötta och slitna och tog det lugnt ett tag, jag somnade någon halvtimme på sängen.
Alla var egentligen för trötta för att göra något alls på kvällen men jag jagade ut ungarna i Bangkoknatten för att äta middag. Vi kom inte särskilt långt alls, ungefär 200 meter kanske, sen hittade vi Hard Rock Café och eftersom V är lite feg då det gäller mat så valde vi att äta där så att hon får en mjukstart i Thailand.
Vi satte oss ute på balkongen och satt ifred och bekvämt och livemusiken var inte för hög där ute. dessvärre var det drivvis med myggor... Vi tyckte att vi märkte av dem när vi satt där i ett par timmar, men jävlar vad vi märkte det de följande dagarna när vi hade stora myggbett över hela benen!
Vi hade i alla fall en trevlig kväll och maten och personalen på Hard Rock var bra och trevlig.
När vi gick tillbaka till hotellet senare på kvällen så gick vi en genväg genom en bakgata. Tydligen var det precis råttmatningstid, det vill säga den tiden alla ställde ut soporna för upphämtning.
Precis där vi skulle igenom var det därför en hel flock råttor och jag överdriver inte, det var mellan 40 och 50 stycken inom synhåll. Jag gick först och efter mig gick ungarna på rad. Jag var tvungen att stampa med fötterna för att råttorna ens skulle flytta sig ur vägen och så gick vi bara.
Jag var inte så förvånad över att L och S gick efter mig utan att blinka, men V gjorde det också! Nu snackar vi om en tjej som är rädd för de flesta djur utom hundar och hästar, hon är till och med rädd för katter! När vi kom ut på andra sidan genvägen så sa V något och jag vände mig om och hon sa bara full av respekt: Ni är verkligen inte rädda för någonting!
Men sen insåg hon att hon också tagit sig igenom flocken utan en min och sa att det nog var för att hon blev så överväldigad och chockad och bara följde efter mig.
Inte mindre imponerande för det tycker jag!

Walk down memory lane

7/4 På lördagen gick vi upp vid 11 så att vi skulle hinna äta frukost och lämna L hemma innan hennes kompis skulle dyka upp vid 12. Jag funderade på vad jag skulle göra med dagen och bestämde mig för en fotopromenad i skogen. När jag lämnat L hemma åkte jag alltså vidare och efter ett tag bestämde jag mig för att ta en nostalgisk promenad på Harva Gård. Jag känner ju folk där och har också min faster där så jag tog mig friheten att köra genom gården lugnt och försiktigt och parkera i backen ovanför. Sen kopplade jag Turre och gick mot stigen utefter sjön. Jag hade inte riktigt förväntat mig alla dessa minnen på vägen...

Det var där vi satt och tittade på Grand Prix Dressyr någon gång på 90-talet och där gjorde Ju's ex en baklängesvolt över ryggen på min häst och ramlade av när de skulle ta sig över ett dike. Där stannade Gullan i sista sekunden i mörkret och räddade oss alla utom Yorkshire Terriern Smulan från att ränna in i en plötsligt stängd bom i mörkret. Smulan ramlade från min famn i en väldans fart och landade med en liten smäll i rockardens korg, helt oskadad som tur var.
Där badade vi med hästarna jag, Ju och N och där sprang jag och Pi i mörkret tills vi höll på att skrämma ihjäl kusin S och hennes häst som trodde att vi var älgar. I samma backe också i mörker fick jag och Ju färdandes i rockard efter Gullan, möte av en förvånad karl som måste ha hört oss på väldigt lång avstånd eftersom vi övade på att så verklighetstroget som möjligt låta som olika djur, Gullan tog förstås det hela med ro, men mannen måste ha undrat vad vi höll på med när vi bräkte, råmade och ylade om vart annat.

Jag fotade lite utefter vägen men det fanns inte så särskilt mycket mer än skräp att fota faktiskt. Det tycks flyta i land allt möjligt bråte utefter stranden.
Jag har fotat inuti ett gammalt båthus bland annat men de röda stugorna är mitt drömtorp, det är så vackert! Jag tror tyvärr inte att de syns särskilt tydligt på bilderna hur fint de har gjort där, men det är verkligen en riktig idyll.
Jag hittade en husbåt också och när jag tittade närmare såg även den ut att vara rätt fin faktiskt.
Nä jag 1½ timme senare började närma mig bilen igen så såg jag faster jobba med elstängslet till hästarnas hage, hon var en bra bit bort men hon har exakt samma rörelseschema som pappa så jag visste att det var hon. Jag tog en liten avstickare dit för att säga hej och när hon såg mig sa hon bara helt lugnt: Jaså, det är där du är...
Hon hade blivit misstänksam när hon sett min bil och tagit reda på vems det var, så hon visste att jag var någonstans i närheten. Vi gick tillbaka tillsammans och bestämde att jag kanske skulle köpa ved av henne och sen åkte jag hemåt.
Jag vilade en liten stund och sen gjorde jag i ordning mig för påskmiddag och tog faktiskt klänning på mig. När jag var på plats trodde alla att jag skulle någon annanstans efteråt, där fick man för att man klär upp sig...
Jag och L fick åka och handla några saker som missats så vi satt på änden av bordet med kusinbarnen och de visade sig vara snälla och trevliga barn och T var nästan svårt att få tyst på när han väl kommit igång, de åt ordentligt också och det gjorde faktiskt jag också trots att det var lamm. Det smakade verkligen inte kofta för fem öre, jag äter ju inte lamm egentligen men jag är väluppfostrad nog för att prova och denna gång var det högsta vinsten.
Till och med L som inte kan med barn alls verkade tycka att dessa var helt okey och tog sig an att visa dem råttorna och marsvinen och jäklar vilket fnitter det kom där uppifrån när råttan Buddha torkade sig i örat och sen åt upp öronvaxet.
Jag åkte hem vid 21.30 ungefär och det bara för att Turre suttit i bilen så länge. Sen tittade jag på Bones och bara hade det bra resten av kvällen.

Toppen Jakob!

Vi kom iordning och iväg rätt snabbt på tisdagsmorgonen trots att vi var 3 personer. Jag skjutsade G och S till Väsby station och de åkte tillsammans in till stan och Vasamuseet. Själv åkte jag och jobbade och kände att jag hade svårt att få undan grejer. På eftermiddagen fick jag låna syrran hemnyckel och åkte hem till henne och letade efter L's Gröna Kort. Hon hade förklarat för mig var hon trodde att det låg och jag gick in i hennes rum och möttes av en kör av pipande marsvin. De blev nog besvikna när de såg att det var jag. Jag hälsade på marsvinen och råttorna och de tuggade prövande på mina fingrar men gjorde inte illa mig.

Sen gick jag raka vägen till byrån och där låg kortet precis där hon trodde att hon lagt det. När jag ändå var ute och åkte körde jag ned till posten och hämtade fotoböckerna jag beställt, det var så spännande att ha dem i handen. Jag har ju mer eller mindre jobbat med dem sedan jag kom hem från resan i början av maj.
Jag har gjort 2 stycken, en till mig och en till H och M i Darwin. S ska ta med den ned till dem, nu ska jag bara komma fram till vad jag ska skriva för hälsning till dem i den.

När S kom hem från stan kvällen innan visade det sig att hon varit inne på Åhléns och köpt ett strykjärn till mig, det upprörde henne tydligen en hel del att jag inte hade något. Vi får väl se om jag någonsin använder det. Jag har ju klarat mig utan ett i drygt 6 år.
På eftermiddagen ringde G och sa att han just lämnat S med M och de skulle gå till Fotografiska museet och hon ksulle nog inte hinna tillbaka före konserten på kvällen. Alltså åkte jag hem direkt efter jobbet och tog min chans att vila en stund. Sen fräschade jag till mig lite, men inte för mycket för jag misstänkte att det kanske skulle bli regn och då är det ju ingen idé att ha lagt ned en massa jobb på smink och hår.
Under eftermiddagen och kvällen hade jag haft mycket kontakt med Ju och S och på nåt sätt lyckades vi ha sån tajming att ingen av oss behövde vänta nämnvärt på den andra och vi sammanstrålade utanför Grönan vid 18.50.
S hade ju Stockholmskortet och Ju hade kollat så att det gällde under kvällen och sonen A har ett säsongskort och Ju själv fick låna L's kort. Väl inne fixade A sitt "gratis" åkband och sen gick vi till andra sidan så han fick åka Fritt Fall. Han åkte den 2 gånger på raken eftersom det inte var någon kö och sen letade vi upp langosståndet medan han köade för nåt annat läskigt. Jag och S tog en varsin langos men jag valde dessvärre en med skagen och det blev så mycket och kladdigt att jag mår illa nu bara jag tänker på den. De hade däremot en massa färskpressad vitlök på dem och jag petade helt enkelt bort skagenröran och åt langosen med bara vitlöken och då var det riktigt gott och mycket fräschare. S tog en med gräddfil, lök och ost och var rätt nöjd och Ju åt upp hennes rester.
Sen gick vi mot dansbanan där lilla scenen är och plötsligt var den helt fylld med folk. En halvtimme tidigare var det inte en käft där. Vi ställde oss lite åt sidan men relativt långt fram och väntade där. Efter en stund ledsnade S och gick och satte sig utanför. Det verkar ju onödigt att stå upp när man kan sitta och hon förstår ju ändå inte texterna som ju är på svenska.

Titta här på bilden, A är bara 12 år gammal och redan längre än Ju, ändå är hon inte särskilt kort, närmare 1.80 tror jag hon är.

Jakob kom in nästan exakt i tid och möttes av ett jubel från publiken. Sen började han med en ny låt och fortsatte i stor stil med gamla och nya låtar i en bra blandning, han spelade också Olle Adolphson och en låt i duett med Margnus Ekelund, samma låt som de spelade när jag såg Jakob på Kulturhustaket i somras. Jag gillar den skarpt, jag måste kolla om Magnus finns med på Spotify, känns som om det kan vara värt att lyssna in sig på honom. De sjunger väldigt bra tillsammans och det är en fröjd att lyssna på dem. Låten de körde var "Utan er" http://www.youtube.com/watch?v=0vFyPxxfOdk

Det var skönt att se Jakob så avslappnad på scenen, jag har aldrig sett honom så förr och det gjorde upplevelsen så mycket bättre. Dessutom körde han nu Vackert Väder själv och utan att någon flickvän förstörde upplevelsen för mig. Dessutom verkar jag knappast vara den enda som har den som en favorit för det var den första låten då publiken plötsligt var som en stor back up kör som sjöng i perfekt harmoni och det var så jäkla häftigt att det inte går att beskriva. Kanske just för att det inte gjordes någon grej av det, det bara blev så och det var ett lugn som kom krypande över folksamlingen på nåt sätt. Alla bara sjöng mjukt och fint utan att försöka överrösta någon, de sjöng liksom bara för sin egen skull. Det hände vid ett tillfälle till och jag tror att det var "Bara vara vänner". Vi hade tur jag och Ju, han körde bådas våra favoritlåtar, men jag saknade trots allt "Du är allt jag vill ha" som är en av de absolut bästa.

Efter ungefär halva konserten gick en tjej som stod framför några killar som stod framför oss. Vi hade pratat lite med killarna och eftersom de var rätt långa och en annan kille som stod framför mig var nästan 2 meter lång, så hade A låtit mig ta hans plats gullkillen. Han tyckte väl att han såg ändå eller så är det bara för att han är så snäll och gó. Men i alla fall så såg jag mycket bättre, men när tjejen framför gick så smörade jag lite för killarna och fick stå framför dem ända framme vid staketet och sen drog de fram Ju också.

Jag fick ett par helt okey bilder vilket förvånar mig med tanke på hur mörkt det var, men vad gillar ni "Smurfbilden"? Tycker att den var lite cool. Jag såg att de satte blått ljus på honom och skyndade mig att fota, jag tycker att det blev rätt lyckat. Minen vet jag inte riktigt vad den betyder...?
Efter att konserten var slut hittade vi S ganska snabbt och sen gick vi över till andra sidan igen så att A kunde få prova Fritt Fall i mörker. Sen promenerade vi ut tillsammans och sen skiljdes vi åt och gick till varsin bil. Jag hade hittat en parkering utanför Cirkus, det var nästan tomt på den parkeringen, men så fick jag betala 275:- också... Undrar vad böterna går på där, kanske hade varit värt att chansa?
Sen åkte jag och S hemåt och tog en tur förbi busshållplatsen för att se vilka bussar som går hem till mig om det var så att S ville hem tidigare på onsdagen. Just den dagen blir svår för mig att komma ifrån på eftersom det är sista dagen på vårt räkenskapsår och jag måste se till att leveranser och fakturor har gått ut.
När vi kom hem bytte vi om till morgonrock båda två och satte oss i soffan med edamamebönor och Mer Svartvinbär/Hallon. S gillade edamamebörnorna som hon varit mycket nyfiken på sedan jag nämnde dem första gången och var förvånad över hur annorlunda de var jämfört med andra bönor och ärtor. Sen tittade vi på Änglagård, jag tyckte att det var ett bra sätt för henne att lära känna Sverige och svenskarna. Änglagård visar på ett så bra sätt svenskarnas både goda och dåliga sidor och det krävs nog en invandrare (Colin Nutley) för att se saker så klart. Som jag hoppats och trott så fanns det engelsk text som tillval och S gillade filmen. men man glömmer lätt hur tränade vi svenskar är på att ha text till filmer. Hon behöver verkligen koncentrera sig för att hänga med i filmen och hinna läsa texten. Sen ser ju vi ofta på engelskspråkiga filmer och då har vi ju fördelen att de flesta av oss kan engelska mer eller mindre bra också och lyssnar samtidigt som vi läser.

Innan vi gick och lade oss tittade vi lite i den nya fotoboken och S gillade bilderna.

Mina underbara gudbarn!

http://www.friends.se/?id=7811

Mina fina gudbarn är bästa kompisar. Jag är så lyckligt lottad, de är smarta, snygga, coola, snälla, hjälpsamma och roliga.
Jag och Antons mamma blir avundsjuka när det står på Facebook att den andra umgås med dessa ungdomar för man vill ha dem omkring sig hela tiden och när någon annan får det och man själv inte är med, ja, då blir man avis helt enkelt. Klippet kommer från Friends Magazine och jag kan liksom höra deras röster när jag läser det korta inlägget, det är verkligen de som har sagt det här. Välgjort av journalisten Linn Johansson som faktiskt visar ett genuint intresse och lyssnar på vad de har att säga.
Jag kan bara inte tro att någon annan har bättre gudbarn!
Det här mina absoluta favoritungdomar och de är lite mina, kan man ha det bättre?
Jag älskar er Lina och Anton!

Välkommen Frodo

På onsdagen vaknade jag med migrän vilket knappt händer nu för tiden, men nu har jag ju inte varit hos naprapaten M sedan före semestern och då hamnar kotorna fel till slut. Under zombie walken skulle jag ta ett foto uppifrån på alla zombiesar och då knäppte det till i axeln och så har jag haft ont där till och från sedan dess.

Sedan jag kom tillbaka från semestern har ingen ringt mig på mitt direktnummer men självklart var det nu 3 stycken kunder som gjorde det men inte förrän den sista av dem ringde var jag i skick att svara. Det visade sig vara ett samtal till en kollega...

Dessutom ringde kompisen S men jag pratade med henne om några praktiska grejer och sen gick jag tillbaka till min koma.

Framåt eftermiddagen hade jag lyckats få i mig frukost och tog mig till jobbet, bättre sent än aldrig. Efter jobbet åkte jag till Rusta och sen Ica Kvantum vid Stinsen för att leta efter mer garn till virkningen. Rusta hade inget av det jag skulle ha och Ica hade fel vita färg, eller de hade faktiskt 2 fel vita färger... Men det var bara att bitaihop och ta en av dem i alla fall och sen åkte jag raka vägen hem eftersom A skulle komma och hämta pengarna för deras 2 Dolly Parton biljetter och så hade hon lyckats sälja den 3:e så hon skulle hämta den också.

Vi tog en frappé och sen var det dags för mig att ta mig till pyssel. jag hade bestämt mig för att gå dit och för det behövs runt 45 minuter men jag hade bara 35 minuter på mig och jag hade tänkt att springa korta sträckor också. Jag hade ju skoskav sedan zombie walken men gympadojjorna skavde inte särskilt just där så det gick bra. På något underligt vis lyckades jag komma i tid och kunde räkna en tid på 33 minuter. Folk tittade lite konstigt på mig där jag kom joggande i lågt tempo med ryggsäck på mig och med en tax travande i hälarna. Turre blev rätt trött faktiskt vilket gör mig lite orolig, han brukar ju kunna hålla igång mycket längre än jag.

Jag är osäker på hur långt det är hemifrån mig till mamma, jag har mätt det på jogg.se vid något tillfälle men minns inte.

På pyssel fortsatte jag att virka och under tiden spelade vi TP i lag. Ungefär då insåg jag att jag glömt att äta middag trots att jag varit vrålhungrig när jag kom hem från jobbet. Men eftersom A kom direkt och jag sen hade bråttom så glömde jag att äta. Konstigt nog var jag inte längre särskilt hungrig men när syrran gjorde micro-popcorn tog jag några nävar och sen stod jag mig resten av kvällen. Systerdottern L hade ju blivit av med en av sina råttor på grund av sjukdom nu under sommaren och Pippin som var kvar var lite deppig, så nu hade hon hämtat en ny liten råttbebis som fick heta Frodo. Han är så söt att jag har svårt att sluta titta på honom. Jag har svårt att förstå folk som kategoriskt hatar råttor och möss. Varför anses de så mycket äckligare än marsvin, kaniner, hamstrar och ekorrar? De är ju minst lika söta. Sen att man inte vill ha vilda råttor och möss i huset eller stallet, det förstår jag mycket väl. Men råttor är ju lika smarta som hundar och är väldigt sociala och trevliga. Kolla på sötnosen Frodo när han i snygg stil ligger och sover på Pippin. Jag gick ut genom dörren som sista man vid 22.40 ungefär och den här gången tog det mig 38 minuter att ta mig hem. Vad som gjorde att det tog längre tid vet jag inte riktigt. Jag upplevde att jag sprang mer nu, inte mindre. Kanske sprang jag fler men kortare sträckor? Sen var i alla fall både jag och Turre behagligt trötta när vi kom hem. Jag åt grekisk sallad som jag hade färdig i kylen och en brödskiva till det och under tiden tittade jag på "13 snart 30" med Jennifer Garner, Mark Ruffalo, Judy Greer och Andy Serkis. Jag gillar Jennifer men hon är ingen storfavorit, men de andra är jag jätteförtjust i! Får jag särskilt välja ut en så är det Judy Greer. Hon spelar alltid biroller vilket är lite synd på sån talang men samtidigt ger det ju väldigt starka bikaraktärer i de filmerna hon är med i. Hon är med i till exempel "Vad kvinnor vill ha" och "27 Dresses". Andy Serkis är ju Gollum i Sagan om ringen och Mark Ruffalo är ju nån jag pratat om förr, han är väldigt trovärdig i alla de roller jag sett honom, han är väldigt naturlig.