Alla får klä av sig i Rio!

12/4 På söndagen gick jag iväg utefter Copacabana för att ta mig en titt. Jag tog med mig handväskan och systemkameran trots att folk sagt till mig att det enda folk vill göra när de ser en turist är att råna dem. Jag var orolig innan jag åkte dit, men när jag är på plats så blir jag alltid modig (dumdristig?) och helt orädd. Jag håller alltid en hand över handväskan om det är någon människa i närheten, så om det skulle hända mig något är det just ett rån, de flesta skulle inte komma undan med att lyckas ta ifrån mig något utan att jag märkte det, men man ska ju aldrig säga aldrig. Men som sagt, jag har en hand på väskan och ögon i nacken. Om någon går lite för nära visar jag att jag ser dem i ögonvrån, vissa flyttar då undan, jag antar att det var de som var ute efter att stjäla något från mig.
Jag kände mig i alla fall helt trygg trots att jag kanske inte borde det. Jag hade inte kommit långt innan jag mötte en stor demonstration, alla bar de Brasilianska färgerna och hade en massa flaggor och grejer. Jag vet fortfarande inte vad det gällde, men det kändes nästan mer som en fest än något aggressivt. Kanske hade det något med ett val att göra?
Jag fortsatte i alla fall att promenera trots att jag kände att jag nog skulle bränna axlarna och kanske ansiktet, vid det här laget hade jag gått så pass långt att jag ville gå tills stranden tog slut, dessutom försökte jag hitta Starbucks som jag trodde borde ligga någonstans däromkring. Anledningen till att jag letade efter Starbucks var att jag ville köpa de där stad- och landsmuggarna åt mig själv och syrran. Slutligen kom jag fram till Ipanema, den andra kända stranden. Mitt emellan stränderna fanns en kulle och därifrån var det en fantastisk utsikt, det var bara det att den kullen också hade de enda buskarna och kaktusarna på hela detta område och uppenbarligen hade alla män på båda stränderna använt dessa buskar som toalett! Pisslukten stod tung runt buskarna och jag var tvungen att andas genom munnen så illa och mycket som det luktade. Jag antar att detta till viss del beror på att de så sällan har regn, annars hade det ju spolats undan vartefter. Men när man kom förbi det området var det i alla fall jättefint så det var värt "rökdykningen".
Under hela min promenad såg jag ju både en massa andra turister men också en massa brasilianare (heter det så?) och det som slog mig var att alla gick halvnakna, unga, gamla, män, kvinnor, tjocka och smala! Det gick riktigt gamla kvinnor med hängmage och hängbröst omkring i bara shorts och bikini-bh på strandpromenaden, så det var inte ens bara på stranden. Det där skulle man inte se i Europa och kanske inte heller i USA, där är det bara de unga och vackra som törs klä av sig. Det jag fick se hade en överraskande effekt på mig, när jag väl gick ned på stranden kände jag mig nästan bekväm med att gå i bikini, i Rio är det ok att inte vara fotomodellsnygg och ändå vara på stranden!  Det var häftigt att känna så och det var så lättåtkomligt inom mig, det trodde jag verkligen inte. Det visar så tydligt att anledningen att man är så elak mot sig själv handlar om hur man tror att andra tänker och reagerar. När jag slutligen kom tillbaka efter 4-5 timmars promenad så hade jag mycket riktigt bränt mig på axlarna, nacken, ansiktet och halsen, men inte jättemycket som tur var. Jag tyckte att jag var ganska vältäckt med långklänningen, men jag hade ju inte tänkt vara ute så länge i solen.
Efter en dusch och byte av kläder gick jag en liten bit utefter gatan och åt middag på en av restaurangerna på strandpromenaden. Maten var inte alls särskilt bra, jag valde Ceasarsallad och den var under all kritik. Men det satt ett par norrmän vid bordet bredvid mig och av dem fick jag information om var jag kunde hitta en bankomat. De sa till mig att vara försiktig, men jag sa som det var, jag tänkte inte gå dit nu på kvällen, jag tänkte vänta till imorgon och då blev de lugnade. Så ja, det är visst rätt farligt i Rio, de bor där tror jag och har ju koll. Fast något jag märkte under min promenad är att det finns poliser överallt, i alla fall på Copacabana och Ipanema. Det är ju väldigt smart att försöka hålla turisterna säkra, det lär ju skada turismen att det är så farligt att vara där.

Så nytt är det

7/3 På lördagen satt jag och skrev nere på kondis. Jag gillar att göra det eftersom jag blir mer effektiv om jag inte är hemma och gör det. Då kommer städning och pyssel emellan och ibland även TV-serier på DVD. Det är svårt för mig att sätta mig för att skriva hemma helt enkelt.
Om man satt där tillräckligt länge skulle hela Väsby passera förbi, eller igenom kondiset. Det ligger centralt och trots att det heter Väsby Nya Konditori så är det Väsbys äldsta, det öppnade 1912! När det är vackert väder är det extra många fikare där, det är för att de är ute och promenerar och sen går och tar en fika. Det blir däremot problem för mig när det är kallt men soligt. De som sitter ute och de som jobbar där vill gärna ha dörrarna öppna och det blir kallt och dragigt för mig och då gör det väldigt ont i kroppen. Jag brukar fråga om jag får stänga dörren och det får jag alltid, men sen är det någon som inte vet att jag bett att få göra det och sen ställer de upp den igen... Det blir alltså en hel del springande fram och tillbaka för mig.
Jag tyckte att bilden jag lagt in var viktig att sprida vidare, detta är ännu mera aktuellt om man ser till vargarna i Sverige, skillnaden är att ingen människa har blivit dödad eller skadad av varg i Sverige på över 100 år... I vissa andra länder är det dock en reell fara med till exempel hajar och ändå är de så ofarliga i jämförelse mot vad vi gör mot varandra vi människor.

Livet vore enklare om folk tog hänsyn

27/4 På lördagskvällen åkte jag från Mae Phim med min pålitliga chaufför och 2½ timme senare var jag på plats på flygplatsen. Det gick ganska fort att checka in och sen gick jg för att hitta loungen. Det tog längre tid och när jag väl hittad den så visade det sig att det fanns en mycket närmare min gate så jag tog en ny hajk och gick för att hitta den.
Slutligen kunde jag sätta mig ner och ta det lugnt en stund men sen fick jag gå till gaten. Fördelen med att beställa specialmat är att man får mat först av alla, sen kan man somna och sova hela vägen hem. Nackdelen är som sagt att man får skittrist mat... Kokt potatsi med kokt fisk och kokt squash, igen... Helt totalt smaklöst, ingen sås, inga kryddor. Men sen tog jag en sömntablett och somnade ifrån allt. När jag slutligen hade somnat så var det en unge som kom krypande och drog mig i benet! Mamman brydde sig inte o att säg till honom alls, för hon var bara glad att han inte störde henne, för hon tittade på film. Han var inte så liten att han inte förstod vad han gjorde heller, han var 3-4 år. Senare kröp han i gången och började öppna lådan med syrgasflaskorna och då tog slutligen flygvärdinnan itu med mamman och sa att nu får du nog hålla honom under kontroll. Det blev inte mycket bättre för det. Jag är så oerhört trött på människor som inte inser att vi måste dela utrymme och liv när vi hamnar i samma "rum" och att det kräver att man tar hänsyn till varandra. Folk som sparkar en i ryggen hela tiden, drar i sätet bakifrån och väcker en, inte bryr sig om att försöka låta bli att gå in i en när de går genom gångarna och inte ens försöker hålla barnen stilla och tysta.
Saken är den att de flesta föräldrar gör sitt bästa och då accepterar jag om de inte lyckas, barn är trots allt barn. De jag inte tål är de som hellre ser på film eller spelar spel än att se till att deras barn inte stör andra.
Lagom tills vi landade var jag halvt mordisk, en del blir ju arga när de är hungriga, jag blir arg om jag inte får sova.
Sen det faktum att det tar folk en massa tid att gå av eller på ett flygplan och att de ställer sig mitt i gången och fixar och donar medan 20 personer väntar på att passera, det är ännu en sak som irriterar mig. Ja, jag är en bitch när jag reser!
När jag kom  hem packade jag upp och tvättade istället för att sova trots att jag var trött, jag var hemma ungefär mitt på dagen så det är nog bättre att hålla sig vaken tills det är rimligt att gå och lägga sig för natten.

Vad har jag själv för brister?

23/2 På söndagen åkte jag ner och satte mig på kondis i några timmar och skrev och tittade på folk. Det är spännande att sitta som en fluga på väggen och bara lyssna på andra människor. Jag fascineras väldigt över hur banala våra problem är i västvärlden, mina också. Men vi är ju alla centrum av våra egna liv och har inte mycket annat att relatera till. Mitt problem är att jag dömer folk lite för lätt när det gäller språk och intelligens. Men framförallt så dömer jag de som saknar både och men tror att de är bättre än andra trots det.

En perfekt dag

På lördagen tog jag sovmorgon och satte sen igång med frukost och lite städning. Jag hann inte mycket mer än att diska upp och röja undan lite men så länge sedan var det ju inte som jag storstädade så jag tänkte att resten fick vara. Sen åkte jag och grannen M mot stan och Prideparaden. Vi hade bestämt att vi skulle stå på söder någonstans, jag är inte ens säker på var vi var men M känner till stan och hon bor egentligen där i närheten.
Vi hittade en parkeringsplats inte alls långt därifrån och sen gick vi för att hitta en bra plats. Det slår ju tyvärr aldrig fel, jag hittar en bra plats som jag kan fota från och sen ställer sig andra framför mig, ibland andra fotografer. Kanske är jag för snäll när vakterna säger att jag måste stå bakom bandet för jag tycks vara den enda med kameraq som faktiskt gör som de säger och det innebär ju att jag snart står med 5-10 fotografer framför mig... Dessutom blir alla jättearga när man ställer sig framför dem för att vakterna jagar in en bakom bandet, fast de lär ju se rätt bra även om jag står framför, det är däremot omöjligt för mig att fota genom deras ryggar. Ju och gudsonen A letade upp oss där vi stod och sen hjälpte dem mig att vakta ryggsäcken medan jag fotade.

Jag tycker att Pride är så underbart! Det måste ändå kännas väldigt bra att så många människor sluter upp och visar sitt stöd för att alla ska få leva sitt liv utan att någon annan lägger sig i. Jag har hört folk säga att det är ett spektakel och att det bara blir tvärtom, att folk tycker att dessa människor är olika oss andra och konstiga. Jag vet med säkerhet att de har karnivaler bland annat i Rio de Janeiro, vad jag känner till är de flesta som går i den heterosexuella, har jag fel? Tänk vad dessa heteromänniskor beter sig konstigt, eller vad säger ni?

Jag gillar att interagera med de som går i tåget och de ger mig så mycket. En del poserar och ler åt mig och andra viskar nåt om tack för stödet innan de går vidare. Jag brukar fotografera någon och om de ger mig något extra tar jag ned kameran när jag är klar och nickar uppskattande till dem och då får jag ett leende tillbaka. Det är så mycket intressanta och vackra människor i tåget och tydligen är det ibland samma människor som engagerar mig. Damen med pennorna i håret visade det sig att jag fotograferat för ett par år sedan under prideparaden, hennes utseende får mig att vilja lära känna henne, hon ser så varm ut, ser ni det vackra leendet som når ända upp i ögonen? Visst är det vackra människor jag lyckats fånga på dessa bilder?

När slutet av paraden kom började det plötsligt att ösregna men som tur var bara i några minuter, fast rätt blöta var vi i alla fall då.

När de sista gått förbi oss tog vi oss över gatan till en sushirestaurang vi var alla hungriga. Sen började jag få bråttom och lämnade M i stan så hon kunde titta till lägenheten och sen åkte jag hem och satte igång med lite räjning, men bara några minuter. Sen hoppade jag in i duschen och försökte att inte stressa. Enligt Quiz-L är det ingen som förväntar sig att få färdig mat klockan 17 och jag bestämde mig för att tro på det och ta det lugnt. Sen dök hela gänget utom L upp på samma gång eftersom Quiz-L plockat upp dem på vägen. Jag fixade lite här och lite där men stressade inte. Alla fick en frappé och jag tände i badtunnan och marinerade köttet och sånt.
När L dök upp lite senare hade han med sig en present till mig, två Åsa-Nissefilmer från 60-talet... Vi har kommit på att vi inte alls har samma smak på film och TV-serier och då resonerade han att om han inte gillar Åsa-Nisse så måste jag göra det sa han och skrattade gott. Hmmm, vi får väl se, jag har ju svårt att tro det.

Jag satte igång grillen och när det var glöd så grillade jag auberginerna och sen när jag fixade iordning dem så grillade L köttet. När han undrade om jag inte hade en bättre grilltång minde jag att jag fått en med termometer av mamma och pappa i julklapp och den fungerade alldeles utmärkt och köttet blev genomgrillat utan att vara torrt.
Till köttet hade vi kokt färskpotatis, vitlökssås och en särskild sallad som min mormor och morfar brukade göra.
Alla åt ordentligt och det var på gränsen att det räckte, jag tror nog att några av dem gärna hade ätit lite till. Men nog ska det räcka med 2 fläskfiléer till 6 personer?

När jag diskat upp tallrikar och grejer och Quiz-L hjälpt mig att lägga ned resterna i plastlådor så ställde jag in de två äppelpajerna jag gjort tidigare i ugnen.

Kan ni tänka er, de åt upp precis allt av pajen! De är verkligen tacksamma att göra middag åt. Sen bytte jag Quiz-L och P om till badkläder för då var tunnan varm, vi hade haft problem med att ta reda på vilken temperatur det var, men sen kom någon på att vi kunde använda grilltermometern och det fungerade faktiskt. De andra ville inte bada så E letade upp ett quiz på nätet som hon förhörde oss alla på medan vi badade. Det var så mörkt nere i tunnan att jag och l skruvade upp en ny gjutjärnskrok på utsidan av verandaräcket och sen hängde vi dit oljelampan. Tänk vad fort man kan fixa saker ibland. När vi kommit upp ur tunnan igen letade L upp "The Impossible Quiz" på internet och sen resonerade vi oss fram till svaren på de frågorna. Med tanke på att vi hade rätt på 18 av 20 frågor så kan man ju dra slutsatsen att det inte är någon slump att vi ofta vinner pub quizzet på Tudor Arms. Sen satt L och letade upp film och TV-seriemusik och förhörde oss på och det var jättekul. Sen letade vi upp musik på Spotify som vi tyckte att de andra skulle lyssna på och jag fick några nya band och artister som var riktigt bra. Jag bad L att lägga några av dem på min spellista.

Vi hade verkligen en fantastiskt kväll, en av de bästa jag haft på väldigt länge. Vi funkar så himla bra som grupp och det är så avslappnat och bra. Vi bröt inte upp förrän 2.15 och då hade vi suttit ute hela kvällen och hade inte behövt filtar förrän den sista timmen. Vilken hellyckad dag!