En perfekt dag

På lördagen tog jag sovmorgon och satte sen igång med frukost och lite städning. Jag hann inte mycket mer än att diska upp och röja undan lite men så länge sedan var det ju inte som jag storstädade så jag tänkte att resten fick vara. Sen åkte jag och grannen M mot stan och Prideparaden. Vi hade bestämt att vi skulle stå på söder någonstans, jag är inte ens säker på var vi var men M känner till stan och hon bor egentligen där i närheten.
Vi hittade en parkeringsplats inte alls långt därifrån och sen gick vi för att hitta en bra plats. Det slår ju tyvärr aldrig fel, jag hittar en bra plats som jag kan fota från och sen ställer sig andra framför mig, ibland andra fotografer. Kanske är jag för snäll när vakterna säger att jag måste stå bakom bandet för jag tycks vara den enda med kameraq som faktiskt gör som de säger och det innebär ju att jag snart står med 5-10 fotografer framför mig... Dessutom blir alla jättearga när man ställer sig framför dem för att vakterna jagar in en bakom bandet, fast de lär ju se rätt bra även om jag står framför, det är däremot omöjligt för mig att fota genom deras ryggar. Ju och gudsonen A letade upp oss där vi stod och sen hjälpte dem mig att vakta ryggsäcken medan jag fotade.

Jag tycker att Pride är så underbart! Det måste ändå kännas väldigt bra att så många människor sluter upp och visar sitt stöd för att alla ska få leva sitt liv utan att någon annan lägger sig i. Jag har hört folk säga att det är ett spektakel och att det bara blir tvärtom, att folk tycker att dessa människor är olika oss andra och konstiga. Jag vet med säkerhet att de har karnivaler bland annat i Rio de Janeiro, vad jag känner till är de flesta som går i den heterosexuella, har jag fel? Tänk vad dessa heteromänniskor beter sig konstigt, eller vad säger ni?

Jag gillar att interagera med de som går i tåget och de ger mig så mycket. En del poserar och ler åt mig och andra viskar nåt om tack för stödet innan de går vidare. Jag brukar fotografera någon och om de ger mig något extra tar jag ned kameran när jag är klar och nickar uppskattande till dem och då får jag ett leende tillbaka. Det är så mycket intressanta och vackra människor i tåget och tydligen är det ibland samma människor som engagerar mig. Damen med pennorna i håret visade det sig att jag fotograferat för ett par år sedan under prideparaden, hennes utseende får mig att vilja lära känna henne, hon ser så varm ut, ser ni det vackra leendet som når ända upp i ögonen? Visst är det vackra människor jag lyckats fånga på dessa bilder?

När slutet av paraden kom började det plötsligt att ösregna men som tur var bara i några minuter, fast rätt blöta var vi i alla fall då.

När de sista gått förbi oss tog vi oss över gatan till en sushirestaurang vi var alla hungriga. Sen började jag få bråttom och lämnade M i stan så hon kunde titta till lägenheten och sen åkte jag hem och satte igång med lite räjning, men bara några minuter. Sen hoppade jag in i duschen och försökte att inte stressa. Enligt Quiz-L är det ingen som förväntar sig att få färdig mat klockan 17 och jag bestämde mig för att tro på det och ta det lugnt. Sen dök hela gänget utom L upp på samma gång eftersom Quiz-L plockat upp dem på vägen. Jag fixade lite här och lite där men stressade inte. Alla fick en frappé och jag tände i badtunnan och marinerade köttet och sånt.
När L dök upp lite senare hade han med sig en present till mig, två Åsa-Nissefilmer från 60-talet... Vi har kommit på att vi inte alls har samma smak på film och TV-serier och då resonerade han att om han inte gillar Åsa-Nisse så måste jag göra det sa han och skrattade gott. Hmmm, vi får väl se, jag har ju svårt att tro det.

Jag satte igång grillen och när det var glöd så grillade jag auberginerna och sen när jag fixade iordning dem så grillade L köttet. När han undrade om jag inte hade en bättre grilltång minde jag att jag fått en med termometer av mamma och pappa i julklapp och den fungerade alldeles utmärkt och köttet blev genomgrillat utan att vara torrt.
Till köttet hade vi kokt färskpotatis, vitlökssås och en särskild sallad som min mormor och morfar brukade göra.
Alla åt ordentligt och det var på gränsen att det räckte, jag tror nog att några av dem gärna hade ätit lite till. Men nog ska det räcka med 2 fläskfiléer till 6 personer?

När jag diskat upp tallrikar och grejer och Quiz-L hjälpt mig att lägga ned resterna i plastlådor så ställde jag in de två äppelpajerna jag gjort tidigare i ugnen.

Kan ni tänka er, de åt upp precis allt av pajen! De är verkligen tacksamma att göra middag åt. Sen bytte jag Quiz-L och P om till badkläder för då var tunnan varm, vi hade haft problem med att ta reda på vilken temperatur det var, men sen kom någon på att vi kunde använda grilltermometern och det fungerade faktiskt. De andra ville inte bada så E letade upp ett quiz på nätet som hon förhörde oss alla på medan vi badade. Det var så mörkt nere i tunnan att jag och l skruvade upp en ny gjutjärnskrok på utsidan av verandaräcket och sen hängde vi dit oljelampan. Tänk vad fort man kan fixa saker ibland. När vi kommit upp ur tunnan igen letade L upp "The Impossible Quiz" på internet och sen resonerade vi oss fram till svaren på de frågorna. Med tanke på att vi hade rätt på 18 av 20 frågor så kan man ju dra slutsatsen att det inte är någon slump att vi ofta vinner pub quizzet på Tudor Arms. Sen satt L och letade upp film och TV-seriemusik och förhörde oss på och det var jättekul. Sen letade vi upp musik på Spotify som vi tyckte att de andra skulle lyssna på och jag fick några nya band och artister som var riktigt bra. Jag bad L att lägga några av dem på min spellista.

Vi hade verkligen en fantastiskt kväll, en av de bästa jag haft på väldigt länge. Vi funkar så himla bra som grupp och det är så avslappnat och bra. Vi bröt inte upp förrän 2.15 och då hade vi suttit ute hela kvällen och hade inte behövt filtar förrän den sista timmen. Vilken hellyckad dag!

Lille John är sötare än Robin Hood

På fredagen köpte jag en macka på konditoriet på min väg till jobbet och där hittade jag en jitterbugg. Minns ni vad det är? En mördegskaka med marängsmet mellan lagren, rätt gott om marängen är lite seg, men så gott som omöjligt att äta om den är smulig, då ramlar allt sönder. Jag minns att mamma och jag bakade jitterbuggar när jag var liten och jag minns att det var jättesvårt att försöka rulla ihop den smuliga degen med den kletiga marängsmeten. Nåja, den här var rätt torr och tråkig om jag ska vara ärlig.
Jag var ensam på jobbet även denna dag föutom en snabbvisit av farsan som bara skulle posta nåt brev och stannade 10 minuter. Det är visserligen rätt skönt att vara ensam på kontoret och tiden går relativt fort av någon anledning, kanske för att man kan koncentrera sig bättre? I alla fall så led jag inte alls, men det ska bli kul att se hur kollegorna haft det på semestern.
Efter jobbet åkte jag hem och vilade, jag var helt slut och väldigt sömnig, jag somnade nog inte men kände mig i alla fall lite bättre efteråt.

Sen värmde jag en matlåda och åt lite innan jag och sommargrannen M åkte iväg och lämnade Turre till mamma och pappa. Sen åkte vi mot Vaxholm, för säkerhets skulle med navigatorn, jag kommer aldrig ihåg från gång till gång var Vaxholm ligger... M hade köpt biljetter till Robin Hood på Vaxholms Kastell, det var sista dagarna de skulle spela den. Den spelades utomhus med väldigt fin inramning av murarna och med duktiga skådisar som också var bra på att sjunga. Jag är lite splittrad när jag ser teater. Jag gillar det faktum att de står där framme just bara för oss och att allt är live, men teater är ofta lite överspelad och det har jag svårt för. Men när man hörde barnens skratt när de överdrev vissa rörelser och sånt, då kan man uppskatta det på ett annat plan och inser varför de gör så där. Det var ju ingen barnteater, men det fungerade helt klart minst lika bra för barnen i publiken. Jag måste erkänna däremot att det som imponerade mest på mig var Marians klänning, en sån vill jag ha! Jag tror att det kanske är en gammal kollega som gjort de där scenkläderna, då kanske man kan beställa en sån klänning av henne.
Robin Hood spelades av Jakob Stadell och visserligen vet jag inte vem det är, men det tycks nästan alla andra göra. Min favorit var nog Lille John (Henrik Norman), han var charmig och lite söt tyckte både jag och M.

När teatern var slut tog vi åter båten till Vaxholm och sen hittade vi en restaurang mitt på torget vid hamnen med okey priser för att vara Vaxholm och jag valde varmrökt lax med färskpotatis och örtsås och det var riktigt bra.
Medan vi satt och åt gick det en massa folk förbi med glassar så en stund efter maten köpte även vi en varsin glass, det är ju det man ska göra i Vaxholm... Jag tå bara toppen av mitt isberg och sen kändes det som om det skulle komma glass ut genom öronen på mig. Vi började frysa medan vi åt glassen, det var nog inte bara för glassen utan också för att det blåste rätt rejält från vattnet, vi bestämde oss för att åka hemåt. Men väl i bilen bestämde vi oss istället för att åka till stan och gå på Tudor Arms. På vägen till bilen gick vi förbi Coop så vi handlade där så att jag skulle ha det gjort, morgondagen skulle bli stressig.
Sagt och gjort, vi åkte till stan och hamnade på Tudor. Där var det ovanligt mycket folk men M hittade en plats med ett par äldre män och en yngre kille som var den enes son. Där satt vi och pratade med dem tills Tudor stängde, vi hade jättetrevligt. När de skulle gå vidare och puben stängde bestämde vi oss istället för att åka hem och göra en tidig kväll. På vägen hem åkte vi förbi Kungsträdgården där Pride var i full gång så istället för att åka hem letade vi upp en parkering och tog oss en titt inne på området.
Det var en konsert mitt i området och där var det en massa folk men runt om i tälten var det nästan tomt så vi hade gott om plats. Det slutade med att vi köpte en varsin Jet Set-klocka. Om man köpte två fick man dem till ett pris av 500:-, den jag ville ha kostade det ordinarie pris. Nu fick vi alltså varsin för 250:- var. Jag har ju egentligen ingen klocka så det är väl dags nu.

Jag valde en med bling bling, jag gillar strass och glitter, det blev så efter en stund då jag tränade och tävlade westernridning med hästen, innan dess tyckte jag att glitter och strass var rätt vulgärt. Nu kan jag inte få nog av det.

Sen hämtade vi Turre och åkte hem och jag hoppade faktiskt direkt i säng, det är ju inte likt mig, men jag var helt slut.