Lycka, olycka och depp

Jag vaknade på fredagen tung i huvudet, ville helst bara dra täcket över det och somna om, men jag tog mig upp och till jobbet och vädret var fantastiskt! Vårfåglarna kvittrade och solen sken och det var flera plusgrader ute. Jag körde genom pölarna och betedde mig sådär lagom barnsligt som är så skönt ibland. När jag gick från bilen och in på kontoret gick jag på iskanterna bara för att höra dem krasa under fötterna och jag log helt utan anledning. Sen strax senare får jag reda på att det varit en stor jordbävning (8,4) utanför Japans kust och att det skapat en tsunami som vällt in över Japan och dödat en massa människor. Jag gick upp i fikarummet och slog på nyheterna och bilderna på dessa vattenmassor som tar med sig, bilar, båtar och hus i en väldigt fart rätt över landet far förstås lika hårt åt det vi inte ser, människor och djur.

Jag trodde att tsunamilarm var mer eller mindre verklighet överallt numer, men tydligen kom det här väldigt plötsligt ändå. Man har vetat att det varit på väg, men inte när det skulle komma. Trots Japans höga beredskap tycks många människor ändå ha gått åt.

Eftersom jag lätt blir väldigt nere av sånt här försöker jag att inte tänka på det något mer och inbillar mig att de 18 döda de talar om är det sista vi ska höra.

På eftermiddagen hämtade jag upp syrran och vi åkte in till stan och Face, vi var inne även på Åhléns och tittade på Make Up Store och M.A.C. och jag handlade en ny matt ögonskugga så som syrran sagt och en vit penna och en ny puderborste och nagellack och överlack och så en ny foundation eftersom jag ju fått färg och inte kan använda den andra längre.

Tyvärr började vi som vanligt tjafsa när vi skulle hemåt och det gjorde min Japan-depp djupare och jag lyckades inte ta mig ur den förrän på lördagskvällen visade det sig.

Resten av kvällen försvann i en uttråkad deppning där jag varken ville sitta där jag var eller hade energi att göra något åt det.

Strul, strul, strul

Varför pajar alltid alla maskiner när det är som mest bråttom? På jobbet har vi haft en etikettmaskin som vi använder varje dag, vi har haft den i runt 10 år. I fredags fick vi ännu en maskin, en modernare variant. På måndagsmorgonen var plötsligt den gamla maskinen helt stendöd, ingen puls alls. Då var kollegan F tvungen att raskt lära sig den nya så att vi kunde få iväg grejerna det var bråttom med. Men självklar strulade även den nya maskinen så F fick sitta i telefon med supporten större delen av eftermiddagen. Slutligen var det försent att få iväg grejerna och 5 minuter senare var problemet löst. Det får alltså gå med bud på tisdagen istället.

Jag åkte raka vägen hem efter jobbet fast jag egentligen borde åkt förbi Ica Format och hämtat mitt paket, undrar om det ens ligger kvar? Dessutom fick jag en utbetalning från Vägverket som ska hämtas ut på Swedbank, jag vet inte ens var det finns ett sånt kontor i närheten av Väsby...

Jag hann med att sova middag en liten stund men vaknade väldigt plötsligt och vet inte varför.

Sen satte jag en matlåda med makaroner och köttfärssås i micron och gick och duschade under tiden. Vid 19 satte jag mig i bilen och åkte mot Tudor Arms och måndagsquizzet, den här gången med mitt eget lag. Jag blir löjligt glad att se dem varannan måndag, de är så mysiga allihopa!

Quizzet är meningen att starta klockan 20, men började inte förrän vid 20.45. Någon sa att quizmaster hade tappat bort frågorna på datorn. Jag vet inte om det var sant, men nåt problem var det, han grejade med datorn och ville inte svara på några frågor om vad som hände, det enda svar man fick var: just a couple of minutes...

På nåt vänster lyckades han i stort sett komma ikapp förseningen utan att det kändes allt för stressigt, men det var lite svårt att höra frågorna emellanåt så vi käftade ibland om vad han sa, särskilt när jag ville veta vad han sagt och de andra svarade med svaret på frågan istället. En hel del förvirring alltså.

Det kändes rätt svårt men det verkade de andra också tycka och när vi fick tillbaka papperen visade det sig att vi hade 42 poäng, vilket är helt okey men inte lysande. Men det visade sig räcka till en 2:a plats och 150:- i presentkort på SIBA. Nästa gång ska jag försöka ta med alla presentkort och så ska vi dela upp dem, nu finns det tillräckligt för det. Jag tror att det är runt 3500:- nu, fast vissa på Åhléns och andra på SIBA. En del står det inte på hur mycket det är värt, så hur vi ska lista ut det vet jag inte riktigt. Kanske hinner jag förbi Åhléns och SIBA så att de kan kolla åt mig.

När jag kom hem åt jag lite edamamebönor och tittade klart på Kingpin en av mina absolutaste favoriter när det gäller knäppa komedier, det står väl typ mellan den och Dodgeball tror jag. Bara dessa sjuka överkamningar de har i Kingpin är ju nog för att ge dem ett hedersomnämnande.