Reser man med 6 män så hamnar man på Hooters

17/10 På torsdagen mötte jag upp norrmännen för frukost på Starbucks och lite planering inför dagen. De hade bestämt sig för att få plats för mig och min väska i sin bil som skulle gå till San Francisco under dagen, detta trots att de var 6 stycken själva och hade en massa bagage. De är så gulliga!
Efter att vi sett till att packa, checka ut och spela bort det sista av pengarna vi vunnit (fast jag fick 10 $ i vinst faktiskt) så pressade vi in oss, våra väskor och alla kassar och sånt i bilen. M körde och K satt bredvid honom, jag satt i baksätet med J och S och bakom oss satt T och C, de som är yngst. C satt med min väska nästan i ansiktet, jag vill inte ens tänka på hur det gått med honom om något hade hänt på vägen!
Det tar runt 4 timmar att köra från Reno till San Francisco men vi stannade för att tanka en gång, för att shoppa en gång och sen för lunch, lite mer shopping och kaffe så det tog större delen av dagen att komma dit. I Sacramento stannade vi vid Hooters för att äta lunch, det är sånt man får acceptera när man reser med 6 män, fast det är så mycket mer oskyldigt på Hooters än vad folk tror. Jag bestämde mig för att investera i ett Hooterslinne för att jag tycker att de är kul, jag vet inte när jag skulle få tillfälle att ha det på mig däremot? Man kan ju inte gärna ha det på jobbet och är inte säker på att det är det intrycket jag vill ge på krogen heller...
Det roliga var att de har fritt wifi i restaurangen och de 3 yngre killarna var mer intresserade av sina telefoner än av tjejerna, trots att en av dem satt och pratade med oss vid vårt bord. Hon var visserligen gullig och trevlig, men jag har lite svårt för att känna mig bekväm med någon som pratar med mig för att det är hennes jobb snarare än av frivilligt val.
Killarna delade på några korgar kladdiga buffalo wings men jag hade inte haft tillfälle att äta någon grilled cheese sandwich och det måste jag bara ha en gång när jag åker till USA, så jag tog det. Dessutom älskar jag verkligen saltgurkan man får med dem, det är inte alls samma sak att köpa med sig en burk, men det gjorde jag i alla fall.
Sen var vi in  i ett shoppingcenter mitt emot och där delade vi upp oss för shopping i en timme, inte för att killarna verkade behöva shoppa något mer, de hade dubbelt så mycket bagage som jag allihopa! Jag hittade i alla fall två par finbyxor för $ 18/ st, det blir ju runt 120:- paret så det är ju överkomligt...
De borde vara lagom efter min nästa operation liksom de två par Levis jeansen jag köpte ett par dagar tidigare. Det är ju slöseri att inte köpa kläder när man är i USA för det är så mycket billigare, men det är ju svårt att köpa byxor när man inte kan ha dem än.
Precis när jag skulle gå till kassan för att betala höll jag på att krocka med M och blev jätterädd. När jag var i kassan ville de se legitimation för att jag betalade med kreditkort och tjejen tyckte att våra svenska körkort är så fina.
Jag tycker ju inte det och så gillar jag ju inte rosa heller, men efter att hon tittat om hon hade sitt körkort på sig och frågat tjejen bakom mig i kön så surfade hennes kollega till slut fram en bild på ett körkort från Kalifornien och jag tycker nog att de är finare, men det tyckte ingen av dem. Amerikaner är så trevliga, det blir liksom en stor grej av sånt där och alla i kön och butiken blir engagerade och pratar med varandra, jag tycker om den mentaliteten.
Till slut när det redan blivit mörkt så var vi framme i San Francisco och killarna lämnade mig på mitt hotell och åkte vidare för att hitta sitt, men inte innan M hade gett mig en liten lapp med adress och namn på en restaurang som vi skulle ses på på kvällen.
Efter att ha checkat in och tagit en dusch så började det bli dags att ta sig till restaurangen och det tog mig ett tag att få tag i en taxi, men till slut var jag på väg åt rätt håll. Det tog runt 10 minuter att ta sig dit och det verkade som om jag var på plats först så jag ställde mig utanför och väntade. Restaurangen såg enkel ut, nästan trist, men det var kö ända ut på vägen och de hade en köbok för de som ville komma in. När killarna dök upp så blev vi visade till vårt bord som M hade varit smart nog att boka i förväg. Någon hade tipsat honom om att det här var den bästa seafoodrestaurangen i San Francisco och efter ett par timmar där kunde vi bara hålla med!
Den må se lite trist och enkel ut, men jävlar vad god maten var!
Vår servitris var väl ingen solstråle precis men det var vi själva så det spelade ingen roll.
De här killarna är verkligen helt underbara och vi har så kul ihop och jag var så tacksam för att de gjort plats för mig i bilen, för vår roliga roadtrip och en härlig middag med världens bästa sällskap!
Jag hade valt vitlöksräkor med extra vitlök och de smakade verkligen vitlök vilket jag tycker det brukar vara dåligt med, jag orkade inte alla så det blev att alla fick en varsin och alla var lika förtjusta.
Sen luktade jag en massa vitlök resten av kvällen, tur att de också hade smakat.
Vi gick till en pub för killarna ville ha Irish Coffee, men på den hade de helt slut på kaffe(!?) så vi gick till en annan. Där hade de bara äckligt amerikanskt kaffe så M var så gullig att han gick till cafét bredvid och köpte en espresso åt mig så jag också fick något gott medan de tog sin drink.
När vi gick vidare sprang han tillbaka med koppen som han lovat dem.
 Sen tog vi en taxi till Fisherman's Warf för att ta en till Irish Coffee på ett ställe där som är känt i hela världen för det. Varför förstår jag knappast, det smakar ju inte ens kaffe om amerikanskt kaffe, så den var inte särskilt god och jag ställde min framför M när han inte tittade, det tog honom ett tag att fatta vad jag hade gjort, men han drack upp den i alla fall.
Vi hade en lugn och så bra kväll och det blev ganska sent för vi hade lite svårt att slita oss, de skulle åka hem nästa dag och jag ville dra ut på det så länge som möjligt när jag hade sällskap.
Vi tog en taxi tillbaka vid klockan 2 ungefär.

Kan jag hålla tummarna för att det är sista gången?

16/10 Jag började onsdagen med att äta frukost med norrmännen, det är frukostbuffé och jag kan ju aldrig riktigt få valuta för pengarna på en buffé, men sällskapet var ju utmärkt och priset var för övrigt inte särskilt högt heller... Problemet var bara att de inte hade vettigt kaffe att tillgå, bara läskigt amerikanskt blask. Men istället hade de precis allt man kunde tänkas vilja ha! Då menar jag precis allt! Mat, smörgåsar, olika typer av ägg, pannkakor, tacos(!), bacon och allt annat.
Jag kände för en pannkaka och äggröra så det fick det bli.

Killarna åt bra mycket mer än jag kan jag lova!
Efter ett par timmar på mässan med möten och annat åkte jag och kollegan ned downtown för att äta sushi på ett annat casino. Han hittade den restaurangen för några år sedan och de har en "all you can eat" lunchbuffé. Dessutom så gör de allt helt färsk till dig efter beställning så det står inte och blir sunkigt, det är superfräscht!
Det är konstigt, men den bästa sushi jag har ätit har alltid varit i USA.
Vi tyckte att vi åt mycket, men när vi jämförde oss med ett par som satt bredvid oss så insåg vi att vi åt hälften så fort som de och dessutom delade på hälften så mycket som en av dem åt...
När vi ätit så vi var proppmätta tittade kocken förvånat på oss och frågade två extra gånger om vi verkligen inte skulle ha mer. Ja, vad ska man säga, vi är såååå europeiska.
För övrigt hade vi varit och handlat lite dricka och mellanmål på Walmart på måndagen och trots att det ligger jättenära casinot finns inte ens övergångsställen eller trottoarer, för i USA går man inte någonstans. När vi var på väg tillbaka såg vi en annan som gick och blev väldigt förvånade över det, men när vi kom ifatt så insåg vi att det var en av våra kompisar som är norrman, så mycket för promenerande amerikaner.
Efter ytterligare lite jobb tills mässan stängde så gjorde vi oss redo att gå på middag med min kompis P och hans amerikanska kollega. Vi var så slitna allihopa att vi såg helt drogade ut men vi hade kul i alla fall, men min bordsherre var inte så jättensnackig och jag kunde ju inte sitta vänd ifrån honom och mot P och D så jag kunde inte umgås med dem heller så mycket. Vi var på japanskt steak house, ett sånt där de lagar maten på en häll framför en, det är som en typ av show och vår kock verkade lite besviken att vi inte ååhhhade och ahhade som de andra borden och applåderade som man ska, som sagt, vi är europeer.
Jag hade som vanligt beställt mitt kött så gott som rått och när jag fick det så var det helt genomstekt, jag tycker verkligen att kött smakar dåligt och unket om det är genomstekt så efter att ha försökt att bita ihop så gav jag slutligen upp och sa till. Vid det laget hade kocken städat stekbordet och gått därifrån för länge sedan, det var därför jag tvekade att gnälla. De bad så mycket om ursäkt och erbjöd mig nytt kött och jag tackade ja till det. Men eftersom stekhällen var städad så lagade de till det i köket, så jag undrar om det var en "sneezer" jag fick?
Det smakade i alla fall väldigt bra den här gången i ordningen så då var vi alla nöjda.
Vi tog oss tillbaka till hotellet och satte oss en stund i baren och där blev jag förstås kvar ett tag med samma folk som kvällen innan, vi har så kul ihop.
Innan jag skulle gå och lägga mig så letade jag reda på P som satt och spelade vid ett Black Jack bord och gav honom en godnattkram, sen tog jag en tur i casinot och försökte hitta någon kul maskin att spela på. Jag har varit i Reno så många gånger och har bara testat att spela 1 gång och då hade jag faktiskt rätt kul. Jag hoppas dessutom att det här är sista gången jag behöver åka till Reno så det gäller ju att passa på. Mitt i casinot var det två amerikaner som började prata med mig, de kände igen mig från mötet så vi pratade jobb en stund och sen gick en av dem och lade sig och den andra höll mig sällskap när jag letade efter ett spel och spelade en stund och sen sa vi godnatt.

Tur att man har kul medan man jobbar

15/10 Tisdagen såg i mångt och mycket ut precis som måndagen, men på eftermiddagen åkte jag med en kompis som hade hyrbil, till ett köpcentrum för att shoppa lite och ta en fika. Vi behövde se lite dagsljus och andas friskluft!
Vi åkte till ett annat "mall" än det vi brukar åka till eftersom han letade efter en särskild butik för kläder till sina barn. När vi kom fram delade vi på oss och jag hittade inte något att handla, det var inte min typ av butiker där. När vi mötte upp igen sa jag till honom att jag sökte nya löparskor eftersom de jag har är lite hårda i sulan. Vi gick in på Adidas och han var effektivare än någon av säljarna där inne och for runt som en virvelvind i hyllorna och tog fram skor i rätt storlek åt mig och förkastade dem alla som fel för mig. Istället gick vi till en annan butik som förde ett märke han ville att jag skulle prova. Redan det fösta paret han tog fram passade mig och mina fötter och först då förstod jag vad det var han hade letat efter.
Med amerikanska mått mätt var det väldigt dyra skor, men med svenska, eller faktiskt även Europeiska mått så var de jättebilliga! De kostade mellan 300-400:-
Nöjda åkte vi tillbaka till hotellet och jag och kollegan möttes upp på drinkaftonen och bestämde oss för att snåla in på middag den här kvällen, de serverade så mycket mat i alla fall på de där tillställningarna.
Resten av kvällen spenderade vi i baren med norrmännen och några engelsmän och hade som ni kan se, väldigt roligt!

Jag trivs rätt bra som ensam tjej

24/10 På onsdagen hade jag och min kollega ett frukostmöte eftersom han skulle åka vid lunchtid och jag skulle stanna. Vi gick igenom vad som gjorts och vad som återstod att göras och sen åkte han till flygplatsen för att börja sin resa hemåt.
Själv hade jag ett par möten och när mässan stängde vid 15 för detta året hade jag migrän och ont i nacken. Efter att ha bytt ett par ord med S om middag på kvällen och planer för hur vi skulle ta oss till San Francisco på torsdagsmorgonen så vilade jag ett tag och tog lite medicin och kan ni tro det, när jag flera timmar senare gick ned för att möta S för iddag så mådde jag alldeles prima! Under dagen hade molnen hängt tungt över bergen och det såg helt klart ut att vara snömoln. Många hade haft problem att ta sig från San Francisco till Reno och jag och D hade haft tur som valt att åka mitt på dagen på söndagen. Ett halvt dygn senare och vi hade fastnat i bergens snöoväder så som många andra gjort.
Jag, S och min/vår kompis P skulle ha ätit middag tillsammans men P fick vi inte tag i och vi insåg att han nog glömt bort oss, så när vi möttes upp i baren gick vi direkt till steak houset i cansinot för klockan var runt 21 och vi var hungriga.
Det visade sig att norrmännen och en leverantör till oss satt vid bordet bredvid oss och P med kollegor satt vid ett annat bord lite längre bort.
Vi hade en trevlig middag trots att vi förlorat en del av sällskapet och vi skrattade en del och snackade om allt som hänt sedan vi sågs senast.
 Efter middagen gick jag till baren och S gick och lade sig, han var nog fortfarande jetlagged. Av någon anledning var jag nu pigg och klarvaken och satt en stund med norrmännen och hade kul.
Sen kom P och kidnappade mig och presenterade mig för en kollega till honom och en annan kille som de lärt känna under veckan. De var väldigt trevliga och vi hängde alla fyra större delen av kvällen.
Sen gav P upp först och gick och lade sig, sen K som skulle med P till San Francisco nästa morgon. Till sist blev jag och R kvar, hans flight skulle gå klockan 6 på morgonen så han var tvungen att åka från hotellet vid 4 och alla hade rått honom att inte gå och lägga sig. Så nu bönade och bad han mig att hålla honom sällskap. Eftersom vi hade väldigt trevligt och för att jag inte var alls trött just då och dessutom hade två stora drinkar framför mig som killarna råkat köpa dubbelt, så satt jag kvar.
Innan klockan blev 3 hade vi lärt känna varandra lite grann och hade kul och han sa att han ville hänga med till San Francisco nästa dag. Men jag skulle ju dit med S så det kändes ju taskigt mot båda så jag påpekade att jag skulle dit med en kompis och vid 3 gick han upp för att packa och jag gick och lade mig.

Det var ju inte ens särskilt kul

22/10 På måndagen var det dags för regelrätt jobb och vi var inne på en föreläsning och insåg att det var rätt ointressant för oss så sen spenderade vi resten av dagen inne på mässan. Vi gjorde paus för lunch och tog en grilled cheese sandwich på Johnny Rockets och den var flottig och jäklig som den skulle men ingen av oss kunde äta upp allt. Vi har lite svårt att äta faktiskt.
Senare på kvällen möttes vi i baren för att ta en drink och fundera på om vi skulle gå på cocktailmottagningen eller inte och bestämde oss för att göra ett snabbt gästspel. Det var väldigt lite folk på just denna så vi stannade inte länge alls och så gick vi tillbaka till baren för överläggning. Där träffade vi ett gäng norrmän som vi känner och en av dem M är en härlig kille. Så fort jag ser honom så börjar jag skratta och det beror inte på att han ser kul ut, nej, han är bara så full av liv, skratt och ögon som glittrar av bus.
Jag försökte förklara för honom var min lägenhet ligger i Thailand men vi kunde inte sluta skratta och det var ju egentligen inte roligt alls! Det är så få som får mig att skratta på det sättet att jag gärna söker mig till de få som gör det och eftersom de är lika trevliga allihopa så slutade med att vi gick på middag tillsammans allihopa. Vi gick inte längre än till Casinots Steak House, men det är ett riktigt bra å andra sidan.
Jag tog ännu en löksoppa till förrätt men åt inte upp allt, jag vågade inte när jag troligtvis skulle få en alldeles lysande god steak strax.
S valde att äta hamburgare vilket alla blev lite förvånade över, men han sa att den var jättebra den med. Ingen lyckades äta upp all sin mat, inte ens de yngre killarna och det var med sorg vi lämnade kvar till och med kött på tallrikarna.
Vi hade i alla fall en väldigt trevlig middag med väldigt många skratt, bland annat när norrmännen berättade vad "bärs" betyder på norska...

Sen satt de och berättade för varandra vad vi svenskar tror att ekorre, banan och toalett heter på norska och sen skrattade vi ännu mer.
Efter middagen satte vi oss i baren igen och en stund senare hade jag och D ett väldigt bra och spontant jobbmöte med en kompis till mig och vi hoppas att det kan ge något. Det är som jag ofta säger, de bästa kontakterna gör man i baren efter den officiella arbetsdagens slut.
Jag var riktigt trött och skulle försöka smita iväg och ta en tidig kväll när jag fick ett sms av min kompis S som sagt att han skulle sitta på sitt rum och jobba under eftermiddagen och kvällen och bara skulle ta det lugnt. Men nu visade det sig att han somnat vid datorn och var pigg och ville ta en öl. Så jag sa att han skulle skynda sig om han inte ville missa mig och sen blev det ju så att jag, han och två andra kompisar till mig blev sittande rätt länge. Vi satt kvar en stund efter att de gått också eftersom vi inte setts på 3-4 år och hade en massa att prata om. Men vid 1 så insåg vi att vi borde gå och sova och jag var i säng strax senare.