Man kunde ju tro att man bodde i skogen

30/4 På onsdagen var det dags att fira Valborg, det gör vi hos mig varje år, vi ha delat upp de olika högtiderna i familjen så att vi får lite spridning. Jag är nog den enda som alltid har haft en större majbrasa i närheten av där jag har bott, så det har varit rätt naturligt att det blivit hemma hos mig.

Jag har alltid svårt att komma på vad som är enkelt att laga till många personer och som tål att värmas upp och så. För normalt så lagar jag maten under tidig eftermiddag och sen kommer folk över och då serverar jag snacks och grönsaker med dipp och liknande saker och sen när vi varit vid brasan och tittat och kommer tillbaka frusna och hungriga så går det snabbt och lätt att värma upp och servera. Eftersom jag inte varit hemma så blev jag extra stressad och kom fram till att jag skulle göra en liknande gryta som jag gjorde förra året, den var mycket uppskattad och den är enkel att göra och är god även uppvärmd och man serverar den med ris så det kan man sätta i riskokaren precis innan man går till brasan så är det klart när man kommer tillbaka. Grytan jag gör är en med kyckling, grädde, creme fraishe, trattkantareller, lök, tomater, ost och lite annat smått och gott. Jag brukar röra ned en massa ruccola precis innan jag serverar den och efter att jag tagit den av värmen.

När alla kommit och vi ätit lite snacks så gick de flesta av oss iväg till hagen för att se brasan. Mamma stannade med Turre i huset.
När de tände brasan kommenterade vi oss emellan att den låg väldigt nära några träd, på andra sidan brasan fanns det mycket plats över men ändå var allt just lagt åt den sida där träden stod... Strax senare slickade lågorna träden och till slut brann flera grenar! Alla stod och väntade på att någon annan skulle ingripa, vi också, men ingen ingrep och till slut vände vinden och lågorna i trädet blev mindre och mindre och till slut så glödde det bara.
När vi kom tillbaka värmde jag upp grytan och vi satte oss till bords.
Brorsan skulle ta sonen till toaletten och sa att lampan inte fungerade där inne, jag gav honom en ficklampa och tänkte inte mer på det. Men när det sen blev mörkare och mörkare ute så var det dags att tända lamporna och det var först då vi insåg att det var strömavbrott. Tur att vi fått maten klar innan det hände.
Vi tände ljus och det enda som påverkade oss var väl att mamma och pappa inte fick kaffe efter maten.
Normalt brukar ett strömavbrott i en förort hålla i sig några minuter, denna höll i sig hela kvällen och en stor del av natten.
Turre var orolig över hur jag betedde mig, jag satt ju i soffan och gjorde ingenting, som om jag väntade på något och det var nog lite väl tyst för hans smak.
Sen blev det snöstorm på detta...
Jag bestämde mig för att sova bort eländet.
Jag vaknar ju lite då och då på natten och jag är rätt uppmärksam även när jag sover, därför vet jag precis när strömmen slogs på för jag vaknade till av surret som blir i huset är elen är på.
Facit var drygt 10 timmar utan el!
Det har aldrig hänt mig tidigare att det varit så långt.
Tydligen hade vi i mitt lilla område strömavbrott längre än de andra i kommunen.
Nu kunde jag i alla fall ladda telefonen igen, den hade slut på batteriet och min vän H och hennes döttrar skulle komma till Stockholm nästa dag och skulle höra av sig, jag var lite orolig för det eftersom batteriet var slut, men det ordnade sig ju.

Det hade jag inte behövt oroa mig för

30/10 På onsdagen började vi dagen med nudelsoppa. Vi hade ju handlat lite sånt i Bangkok innan vi åkte så att det skulle vara enkelt med frukost. Jag hade nudlar kvar sen tidigare och sa till ungarna att de var för starka för mig men att de gärna fick prova om de vågade. Minen på L är efter att hon ätit en stund av nudlarna och höll på att storkna för att de var så heta!
S hade förstås inga problem med dem alls.
Ju's brorsa och familj bor i Mae Phim och jag kunde knappt vänta med att höra av mig och träffa dem. Men de har haft det jobbigt den sista tiden med en riktig tragedi i familjen, så jag ville vänta en dag i alla fall innan jag började jaga S för att ses. Men det hade jag inte behövt göra, han hörde av sig och undrade var vi höll hus. Så framåt kvällen när vi hade fixat en moppe med sidovagn att hyra för veckan så åkte vi in till byn och Mae Phim Sportsbar för att träffa S, hans sambo och vänner.
Jag och tjejerna som ju är tillräckligt gamla för att dricka blev bjudna på någon läskig shot som jag mådde fruktansvärt illa av länge efteråt, dessutom blev jag fruktansvärt full av den på någon minut bara, men det gick ju över på nån halvtimme. Systersonen S som är för ung för att dricka är ändå inte intresserad av det så han tycker inte att det känns jobbigt alls och tjejerna liksom jag, drack mest sin shot för att vara artiga. Vi är visst inga stordrickare eller partyfolk...
Vi hade däremot väldigt trevligt och kan ni tänka er, S andra väns dotter med kompis hade kommit ner för att hälsa på också och det visade sig vara V's kompisar sedan tidigare som hon visste skulle till Thailand, men inte hade vi någon aning om att de skulle till samma ort och vara på samma bar som vi för att träffa samma person!
Senare på kvällen gick strömmen i hela byn och vi satt i mörkret i baren och åt lite kycklingvingar som R som äger puben bjöd oss på, de var de godaste vingar jag någonsin ätit i hela mitt liv!