Och vi får gå gratis!

24/2 På måndagen hade jag varit på quizzet och träffade där Fredrik som lovade mig biljetter för att se Ägd på Waterfront. På tisdagen hörde jag av mig till honom för att säga vilken dag vi ville gå. Det är systerdottern jag har tänkt att ta med mig. Systersonen fick biljett till Eddie Izzard i början på maj, en rätt dyr födelsedagspresent, men han älskar verkligen Eddie Izzard och det var så kul att ge honom den presenten. Därför var det ganska givet att det var L som skulle få den här biljetten.
Jag ser fram emot det som sjutton. Han sa att vi skulle sitta längst fram och jag fick lova att vi skulle skratta!
En vän till mig har skrivit dikten här i inlägget, jag tyckte att den  var så fin och passande för mig också att jag ville dela med mig. Jag är inte säker på om jag borde skriva hennes namn eller inte?

God Bless us Everyone

Tisdag 23/12 Jag antar att det jag skrev tidigare får gå under rubriken nyårslöften?
Jag bestämde mig i alla fall efter visst övervägande att inte börja på den 1/1, utan istället börja med dagen före julafton. Inte av någon särskilt anledning förutom att det leder rätt bra in till nutid och ändå inte är så mycket att det blir för svårt att börja.

De senaste 5 åren tror jag att det är, har jag gjort till tradition att gå och se A Christmas Carol på Maximteatern antingen den 22 eller 23 december.
Första gången jag gick så gick jag ensam. Jag hittade information om att den spelades den 22 och kollade om det fanns några biljetter och det fanns EN biljett till den 23. Det kändes som om det var meningen att jag skulle gå och som singel är man extra ensam såna dagar, men jag tänkte att det vore smart att liksom bli drottning över situationen och äga den så att säga.
Det var fruktansvärt kallt den dagen minns jag, runt -25 och jag visste inte riktigt var teatern låg och det fanns inte mycket parkeringsplatser heller. Det slutade med att jag hittade parkering och det var en bit bort, men jag hade klätt mig ordentligt och tog mig också till teatern i tid utan att förfrysa några delar av kroppen.
Det kändes inte jobbigt att vara där ensam, folk hade nog med sitt eget och ingen verkade lägga märke till att jag var ensam.
Historien känner ni förstås till, men framförandet är verkligen jättebra och alla skådespelarna är engelsmän. Sedan dess har jag ju gått och sett föreställningen varje jul och jag har upptäckt att de flesta skådespelarna är desamma år efter år och det känns tryggt och bra på något sätt. De är ju tvungna att byta ut Tiny Tim med några års mellanrum av förklarliga skäl (som typ målbrott), men annars är det få ändringar. Det måste däremot vara väldigt jobbigt att vara ifrån sin familj hela december även om de hinner hem till julafton och kan fira jul med familjen den 25 som man ju gör i England.
Jag tror inte att jag gått ensam fler gånger men kan inte minnas om jag bara har gått med M, min sommargranne, som jag gått med de senaste åren, eller om jag gått med fler.
I år var det i alla fall henne jag gick med. Hon har en typ av överkänslighet mot kemikalier och dofter som hon fått på senare år så jag handlade doftfri tvål, schampo och balsam som jag använde innan vi åkte. Jag var lite orolig att någon annan skulle göra henne dålig, det är ju inte ovanligt att folk badar i parfym och annat stinkande innan de går på teater. Eftersom det inte är en allergi så hjälper inte allergimediciner. Men kan ni tro! Inte en enda hade badat i parfym dagen till ära och M mådde så attans bra i salongen att hon somnade i första akten...
Fast det märkte inte jag, det berättade hon själv.

Efter showen körde jag M till hennes jobb där hon skulle hämta en datorskärm. Vi lastade in den i min bil och sen åkte jag hemåt medan hon hade en massa andra ärenden innan hon kunde åka hemåt. Ja, alltså, just nu är hon även min vintergranne eftersom hon haft en vattenläcka i lägenheten och inte kan bo hemma.

Dyr men lyckad dag

4/4  På fredagen tog jag tunnelbanan iväg till Shepherd's bush där det finns ett stort inomhusköpcenter. Där mötte jag upp med min vän M och henne son. Jag har aldrig träffat honom och sist jag träffade henne syntes det inte ens att hon var gravid ännu... Nu är han en bit förbi sin 1-års dag så det var rätt länge sedan jag träffade henne, nästan 2 år. Men de första minuterna gick det lite trögt och sen var det som vanligt och vi hade hur mycket som helst att prata om, som vanligt. Vi shoppade lite och sen åt vi en sen lunch, eller var det en tidig middag? Vi valde grekiskt och plötsligt började J som är en glad kille att gnälla, jag blev lite förvånad för trots att jag bara känt honom i ett par timmar så verkar han inte riktigt vara typen som gnäller. Men då gav M honom ett smärtstillande för barn som håller på att få sina tänder, det ges i en liten pipett och jag vet inte säkert om det är väldigt gott eller om han vet att det blir bättre av det, men han svalde glatt ned dropparna och det tog bara ett par minuter så var han sitt vanliga, glada själv igen.
Efter en trevlig shopping och lunch så åkte de hemåt och jag shoppade en stund till. Jag råkade säga ja till en kille som sålde hudprodukter när han ville visa mig hur de fungerade och så. Det var ödesdigert kan jag lova! Det slutade med att jag handlade hudprodukter för väldigt mycket pengar, jag vill inte ens erkänna för hur mycket. Men om det funkar ens hälften så bra som han sa och dessutom till viss del bevisade, så är det värt det. Men de är väl ganska dryga också hoppas jag, för om jag ska handla för så här mycket ofta så går jag nog i personlig konkurs! Sen skyndade jag mig vidare mot den personliga konkursen och köpte en Eccoväska som jag tyckte var snygg och praktisk. Jag behöver en riktig väska. Jag köper alltid billiga väskor för runt 300-400 kronor och när de börjar gå sönder så kastar jag dem och köper en ny. Men det innebär att jag alltid går runt med en ful, sliten väska, för de billiga ser bara ok ut de första veckorna, sen tappar de formen.
Den här betalade jag cirka 2000:- för och det får väl anses vara rätt billigt för en bättre väska antar jag?
På kvällen skulle jag eventuellt möta upp med min kompis J som bodde och jobbade i Stockholm tidigare, men när han inte dök upp så tackade jag ja till M's inbjudan att gå på en musikal med honom, Book of Mormon. Vi hade mött upp tidigare under kvällen för att vara med i en dragning av gratisbiljetter utanför teatern. De lottar ut ett antal biljetter varje kväll och det är väldigt bra platser också. Chansen att vinna är ju ganska liten så det blev inte vi som var de lyckliga vinnarna, men eftersom M verkligen ville gå så köpte han biljetter av en kille utanför teatern. Det är ju alltid en risk, men vi resonerade så att han inte skulle göra det så öppet framför teatern dag ut och dag in om han lurade folk, då skulle han ju ligga risigt till. Dessutom så brydde sig inte teaterpersonalen om honom, det hade de nog gjort om han lurade deras kunder varje kväll.
Jag kände att biljetterna var lite dyra för min smak, särskilt som jag hade shoppat för väldigt mycket pengar under dagen. Men som sagt, M ville så gärna gå att han inte brydde sig om priset och jag kände att jag behövde betala honom för min biljett senare.
Showen var bra framförd, men jag vet nog inte riktigt tillräckligt om mormoner för att fatta alla skämt, M är amerikan och känner ju till mer om dem och fattar alla skämten. Han har sett showen flera gånger i USA och ville se den i London också.
Jag tycker att det är kul att göra olika saker så själv grejen var kul för mig, dessutom var ju sällskapet jättetrevligt så det blev en lyckad kväll. Efter showen gick vi för att äta en sen middag, vi valde en italiensk restaurang på Leicester square, showen var på en teater som ligger precis där. Maten var bra och vi hade en trevlig middag och sen tog jag chansen att betala för middagen som delbetalning för showen vilket M tackade ja till och efterskänkte resten av biljetten som tack för sällskapet.
Som sagt, en väldigt lyckad dag och kväll!
Det var ju tur att jag inte väntat på att J skulle höra av sig, hans telefon hade slut på batteri och han hörde inte av sig på hela kvällen.

A Christmas Carol

På fredagen hade jag i uppdrag att hämta smörgåstårtor på konditoriet, vi skulle fira av våra chefer som avgår till nyår. Tyvärr visade det sig att konditoriet inte alls var bra på att göra smörgåstårtor, ICA däremot är väldigt duktiga på det. De här tårtorna smakade bara grädde och jag kunde inte ens äta upp min bit och jag som älskar smörgåstårta... Men de ser fina ut eller hur?
Fyllningen bestod bara av grädde, majonnäs och dill, inga räkor eller något sånt, det var ett dumt beslut.
Vi hade skramlat ihop till presenter och de fick varsin slipsnål i guld och de ska få dem ingraverade också, men det hanns inte med innan.
En stor bukett blommor var fick de också. Sen berättade de företagets historia och jag kände ju till den men det var många som blev förvånade över en del av informationen.
Vi slutade redan klockan 12 eftersom det var dagen före julafton och när jag kom hem vilade jag lite och sen for jag omkring och städade och pysslade tills det var dags att åka in till stan för att se "A Christmas Carol" på Maximteatern med sommargrannen M.
Vi möttes upp utanför Tudor Arms men inte ens med all den vilja P hade att ordna ett bord till oss så fanns det någon plats att äta därinne, det var tvärfullt. Vi tog en promenad runt kvarteret mot Maximteatern och hittade en italiensk restaurang precis mittemot teatern. Servicen var sådär och maten var smaklös och ointressant och inte helt billig. Vi hade båda valt canneloni och M tyckte att de var okey men jag tyckte inte ens det...
Precis lagom tills teatern började var vi på plats i våra stolar och vi hade riktigt bra platser på 3:e raden, men M hade sån otur att hon hamnade bakom den enda långskånken på rad 2.
Föreställningen var helt fantastisk! Skådespelarna är jättebra, de sjunger vackert och spelar sina roller väldigt väl. Främst blir man förstås imponerad av de tre barnen som gör fantastiska insatser och sjunger så hjärtskärande vackert. De två småflickorna överraskade och skrämde när de spelade demonerna "Want" och "Ignorance" och såg så läskiga ut att man fick rysningar, liksom förra året så var effekterna väldigt bra också och om jag hade varit ett barn hade jag blivit vettskrämd när spökena kom in, nu blev jag bara lite skakis...

När jag kom hem bakade jag bröd till julaftonsfrukosten så som jag lovat att göra och sen slog jag in alla julklapparna. Det var flera år sedan jag hade allt det klart före själv julafton så det kändes bra.
Sen bytte jag lakan i sängen och duschade och gick till sängs men då var klockan redan 2.

Barnteater

På söndagen tvingade jag mig själv att somna om trots att jag vaknat i rätt rimlig tid. Jag behöver sova ikapp på helgen och jag hade ju inte gjort det morgonen innan. Sen gick jag upp vid 12.15 eller nåt sånt och åt frukost i godan ro medan jag tittade på Apornas Planet 2. Kvällen innan hade jag tittat på ettan och filmerna är faktiskt inte alls så tokiga med tanke på när de gjordes, men jag höll på att bli helt galen på "musiken". Plinketi-plonk, plinketi-plonk hela tiden och högt dessutom! Jag kände för att sätta filmen på "mute" men då missar man ju det andra också. Tvåan var lika jävlig men trean som jag såg senare på kvällen visade sig vara mycket bättre. Jag städade i alla fall undan lite och tog ut soporna inklusive matresterna som jag börjat sortera, äckligt som fan att hantera faktiskt.
Jag drog lakanen ur sängen och sen hann jag inte så mycket mer utan hoppade i duschen och snyggade till mig. Vid strax före 15 åkt jag hemifrån för att hämta S en jag hade inte hunnit långt när jag insåg att jag glömt telefonen hemma... Tillbaka och sen iväg. Vi tog oss trots köer till Boulevardteatern på Götgatan. Vi var där för att se S syrra Eva C. Johanssons barnteater. Hon har skrivit pjäsen och S ville förstås se den och jag var inte sen att hänga på. Pjäsen heter Kometlängtan och det är totalt 4 personer på scenen och jag måste säga att jag blev ruskigt imponerad!
Den är för barn 8-12 år men det finns saker som är bra för oss vuxna också. Den har en allvarlig botten men den framförs på ett lekfullt sätt och tidvis var det så roligt att jag faktiskt skrattade högt. Skådespelarna hade väldigt bra tajming och överdrev på precis rätt sätt vid precis rätt tillfälle och drev det aldrig så långt att det hann bli tråkigt. Jag är rätt svår att få att skratta och jag gillar inte när någon så gott som talar om för mig när jag ska skratta, men så kändes det inte alls här!
Ni som har barn i åldern 8-12 år, jag kan rekommendera den här pjäsen! Den enda negativa kritik jag har är "musiken", jag undrar om de inte tagit den rätt ur Apornas Planet...
När jag kom hem var det 17.5 grad i huset och nu var det dags att tända höstens första brasa. Jag hade lagt iordning brasan innan jag åkte till stan så nu var det bara att tända den.
Sen satte jag mig och rensade svamp och fortsatte titta på Apornas Planet 3 medan jag väntade på att G skulle höra av sig om när hans tåg skulle komma till Väsby.
Vid 20.20 möttes vi vid stationen och gick till Tiger, men tyvärr stänger de köket klockan 20.15 på söndagar så vi gick tillbaka till stationen och gick in på Kina /Thai istället. Jag beställde 4 små rätter och bad om Biff med Bambuskott utan biff, det tyckte de var jätteroligt, det har de aldrig varit med om tidigare.

Maten var okey men ganska smaklös vi åt ganska fort eftersom de ville stänga efter oss. Sen åkte vi hem och jag fortsatte med svamprensningen medan G duschade och sen såg vi The Boat that Rocked medan jag rensade svamp för brinnande livet. G fick sitta i fåtöljen eftersom både Judas och Turre låg i soffan, så behandlar vi gäster i det här huset. Det är bara det att G är den enda kompis jag har som inte Turre avgudar, de är fortfarande rädda för varandra eftersom de båda beter sig så dumt. G är inte uppvuxen med djur och kan inte tolka dem, han är dessutom rädd för hundar. Turre fick lära sig som valp av sin mamma att man inte kan lita på främlingar och när G stirrar på honom blir han jätterädd och ingen av dem lyssnar på mig. Jag säger till G att inte stirra på Turre för att han blir rädd och han svarar bara att Turre inte blir rädd och att det inte är någon fara. Ibland får jag nästan handgripligen gå emellan för att de inte ska skrämma varandra så pass att det kommer till fysiska urladdningar och då blir jag arg, främst på G som borde ha vett att lyssna på mig om inte annat...
När vi sett klart filmen gjorde vi oss iordning och jag spred ut svampen på köksbordet, attans vad mycket det är och än är inte allt rensat, men det är inte så mycket kvar längre.
Jag hade svårt att somna trots att jag varit så trött innan jag gick och lade mig, jag vet inte alls varför.