Han var uppfinnare

26/4 På fredagen var det dags för begravning, jobbigt som sjutton och man blir trött både före och efter. Jag jobbade ett par timmar först och sen åkte jag och syrran iväg i varsin bil till kyrkan som inte ligger särskilt långt från jobbet faktiskt.
En av de svåraste sakerna med begravning tycker jag är att se hur ledsna de närmaste är och jag kämpade för att hålla gråten inne, ibland känner jag att jag inte "har rätt" att sörja någon när jag inte står dem så nära. Men som sagt, L's pappa var länge en del av mitt liv. Först som pappas vän och en kompis pappa och sen jobbade vi lite ihop, eller han gjorde en del saker för mitt jobb när jag jobbade där i början. Han var intelligent och uppfinningsrik och när syrran och L var små så gjorde han saker till dem som jag ar väldigt avundsjuk på, men syrran och L ville inte gärna ha mig med. Men hennes pappa gjorde till exempel "mikrofoner" åt dem att leka sångare med, han gjorde också två hästar av träbockar, Eza och Brunte hette de.
Jag fick bara rida när syrran och L var klara och då var det ju inte roligt längre...
Många år senare var det främst jag och L som umgicks, inte hon och syrran.
Som jag sa så var hennes pappa uppfinningsrik och en sak som han utvecklade var mallen för Hasselbackspotatis!
Om du lägger potatisen mellan träsidorna och skjuter ihop dem så att potatisen sitter omsluten av sidorna så kan du lätt skära skårorna i potatisen utan att råka skära igenom botten av den och behöva kasta. Han gav mig en och som ni ser har jag den fortfarande kvar, 20 år senare.
När begravningen var över så var det fika med smörgåstårta på Gamla Apoteket och jag, syrran, pappa och brorsan satt tillsammans vid ett bord med folk vi aldrig sett tidigare, men sen kom L och satte sig hos oss också.
När jag kom hem kändes huvudet helt urblåst och jag var jättetrött.
Jag gick och lade mig en stund och sov som en stock i 1½ timme och ändå var jag trött när jag vaknade.
Jag hade en lugn hemmakväll och pysslade bara lite med fredagsstädning av huset.

Tur att jag inte har dyr smak

17/3 På lördagen väckte kusinen mig vid 11 någonting och jag klädde bara på mig och åkte för att möta upp henne i Sollentuna centrum. Vi gick och tittade lite, jag har ju inte varit där sedan jag var liten men sen kände jag att jag behövde kaffe och nåt att äta så vi gick och tittade lite och hamnade till sist på Balders café. De ska vara väldigt bra och därför bestämde vi oss för att ignorera de höga priserna och helt enkelt bita ihop. Jag köpte en latte och en bit smörgåstårta för att allt annat också var så dyrt att jag tyckte att det var vettigare att betala lite extra och få nåt jag verkligen älskar. Men det visade sig att smörgåstårtan (som kostade 99:-!!!) var torr och äcklig och de bytte snällt ut det mot en räkmacka när jag klagade, men den visade sig vara soggig och det slutade med att jag åt en näve räkor och ett skivat kokt ägg för 99:-...
Sen gick vi och tittade i affärer och förundrades över vad vissa kläder och väskor kostar. Klänningen på bilden kostade 1400:- men hade den suttit lite bättre finns faktiskt en risk att jag köpt den, den var så häftig på nåt sätt. Tur att den satt sådär så blev jag inte lockad att köpa den. På H & M köpte jag istället en top som kändes snygg och lite lyxig och ändå bara kostade 99:-, det kändes som ett bättre köp.
Jag hittade en skyltdocka i en affär och hon stod uppspetsad på ett spjut, jag har sett såna dockor tidigare, men det gör faktiskt på riktigt fysiskt ont i min vad när jag ser dem...
Inne på Interflora sprang vi på en gammal klasskompis till mig från gymnasiet en som jag umgicks med en hel del sommaren 2004 och sen dess har jag inte sett honom mer än en gång eftersom han flyttade till Gotland. Jag blev jätteglad att se honom men han verkade inte lika överlycklig som jag.

När jag kom hem var jag helt slut, jag hade inte sovit mer än 4-5 timmar på natten eftersom jag fortfarande har problem att somna, så jag gick och lade mig och sov middag och sov i nästan 2 timmar och det behövde jag verkligen.
Sen smsade jag till A och hoppade in i duschen trots att jag inte fått något svar ännu. När hon svarade var jag halvvägs genom sminkningen och efter ett par sms fram och tillbaka gick hon med på att fråga vakterna på Dubliner om jag fick komma in när jag kom in till stan och de sa ja. Jag vet inte många som hade ansträngt sig så för min skull och jag blev jätteglad att hon gjorde det. Det var St. Patricks Day och hon och hennes kompisar hade varit med i parad genom stan och hängt på puben hela dagen och firat och tittat på Rugby.

När jag kom in till Dubliner stod hon ute och väntade på mig och jag fick komma in och A som sitter i kassan släppte också in mig. När vi kom in blev jag chockad, det var så fullt därinne att det var så gott som omöjligt att ens röra sig. A gav mig en gnuggis att sätta i urringningen för man måste ju ha nåt grönt på sig på St. Patricks Day och sen lyssnade vi mest på musik och gjorde miner åt varandra när det kom en fis svävande genom folkhavet. Efter ett tag hade jag riktigt ont i fötterna av mina för stora stövlar och jag stod ut i totalt 2½ timme och sen åkte jag hem trots att klockan bara var 23.30. Dessutom var det nån äcklig kille som stod och stirrade på mig och sen försökte slicka mig i örat eller nåt sånt så jag fick borra ögonen i honom och se så bitchig ut som möjligt. Han fattade vinken men bara efter att jag fått göra det en gång till men sen gick han.
Väl hemma kokade jag upp edamamebönor och tittade på House.
Sen insåg jag att jag glömt ta min Levaxin vilket till viss del kunde förklara varför jag hade värk i hela kroppen, frös och var allmänt i koma.

A Christmas Carol

På fredagen hade jag i uppdrag att hämta smörgåstårtor på konditoriet, vi skulle fira av våra chefer som avgår till nyår. Tyvärr visade det sig att konditoriet inte alls var bra på att göra smörgåstårtor, ICA däremot är väldigt duktiga på det. De här tårtorna smakade bara grädde och jag kunde inte ens äta upp min bit och jag som älskar smörgåstårta... Men de ser fina ut eller hur?
Fyllningen bestod bara av grädde, majonnäs och dill, inga räkor eller något sånt, det var ett dumt beslut.
Vi hade skramlat ihop till presenter och de fick varsin slipsnål i guld och de ska få dem ingraverade också, men det hanns inte med innan.
En stor bukett blommor var fick de också. Sen berättade de företagets historia och jag kände ju till den men det var många som blev förvånade över en del av informationen.
Vi slutade redan klockan 12 eftersom det var dagen före julafton och när jag kom hem vilade jag lite och sen for jag omkring och städade och pysslade tills det var dags att åka in till stan för att se "A Christmas Carol" på Maximteatern med sommargrannen M.
Vi möttes upp utanför Tudor Arms men inte ens med all den vilja P hade att ordna ett bord till oss så fanns det någon plats att äta därinne, det var tvärfullt. Vi tog en promenad runt kvarteret mot Maximteatern och hittade en italiensk restaurang precis mittemot teatern. Servicen var sådär och maten var smaklös och ointressant och inte helt billig. Vi hade båda valt canneloni och M tyckte att de var okey men jag tyckte inte ens det...
Precis lagom tills teatern började var vi på plats i våra stolar och vi hade riktigt bra platser på 3:e raden, men M hade sån otur att hon hamnade bakom den enda långskånken på rad 2.
Föreställningen var helt fantastisk! Skådespelarna är jättebra, de sjunger vackert och spelar sina roller väldigt väl. Främst blir man förstås imponerad av de tre barnen som gör fantastiska insatser och sjunger så hjärtskärande vackert. De två småflickorna överraskade och skrämde när de spelade demonerna "Want" och "Ignorance" och såg så läskiga ut att man fick rysningar, liksom förra året så var effekterna väldigt bra också och om jag hade varit ett barn hade jag blivit vettskrämd när spökena kom in, nu blev jag bara lite skakis...

När jag kom hem bakade jag bröd till julaftonsfrukosten så som jag lovat att göra och sen slog jag in alla julklapparna. Det var flera år sedan jag hade allt det klart före själv julafton så det kändes bra.
Sen bytte jag lakan i sängen och duschade och gick till sängs men då var klockan redan 2.