Ibland behövs så lite för att folk ska skämmas

5/9 På torsdagen hade vi ett bra möte i Linköping, med trevliga människor och intressanta saker. Jag fick dessutom chansen att knäppa en sexistisk gubbe på näsan och bara så ni vet, det är ingen av killarna på bilderna. Vi har ett väldigt kul, spännande och macho jobb och det är rätt sällan jag får kommentarer eller bristande respekt för att jag är kvinna, men denna dag hände det. Den här mannen i fråga kommenterade med en överlägsen ton när jag gav feedback: Vadå är du ingenjör eller? Det var en pik om att jag borde hålla käften och det var tydligt att han trodde att jag var en vanlig säljare utan direkta kunskaper. Jag bara såg honom i ögonen och sa lugn: Ja
Han tittade på mig förvånat en stund och låtsades sen som ingenting och alla gjorde detsamma, den lilla comebacken räckte för att han skulle skämmas för sin attityd och han tänker sig nog för nästa gång.
Ja, det är inte många som har så spännande kunder som vi och får se så häftiga saker. Denna dag fick vi titta på och vara ombord på 3 olika helikoptrar, visserligen på marken, men ändå. Och eftersom vi var i Linköping fick vi också chansen att äta på Försvarsmaktens Restaurang, det är vanlig enkel mat, men det känns lite speciellt att äta med knivar som är märkta med tre kronor tycker jag.
När vi skulle åka hem chansade vi återigen på att trafiken skulle ha lugnat ned sig, den här gången efter Obamas hemfärd och samma sak hände, raka vägen hem mitt i rusningstrafik, helt utan köer och rusning!
Jag lyckades vara hemma runt 18 i alla fall och det är ju rätt bra om man har haft ett nästan dagslångt möte i Linköping.
När jag kom hem städade jag lite, jag får besök i helgen och vill att det är någorlunda rent och snyggt hemma.

Fantastiska hästar och några förvånade ryttare

29/7 På söndagen var det dags för hoppning och som det visade sig, en massa drama!
Hästarna var fina och vältrimmade, alla utom ett väldigt litet fåtal, ändå höll det på att gå riktigt illa i vissa fall.
Hopptekniken på hästarna är ofta helt fantastisk och därför räddar hästarna en massa situationer som slumpen eller ryttaren sätter dem i.
Men även när allt görs rätt kan det ju gå åt pipsvängen och det gjorde det för en del.
En häst fastnade i grinden på hindret han rev och efter att ha försökt att lyfta hoven ur den på egen hand och misslyckats, ställde han sig sonika och väntade på att trygga matte skulle rädda honom.
Mycket riktigt så fick matte och hinderpersonalen slutligen loss honom, men först när de fått banka loss en bräda från grinden med klubba. Han rörde inte en min och såg helt ren ut i benet när han leddes ut, härliga hästar!

En del ryttare verkade underligt förvånade när deras hästar faktiskt hoppade och en del av dem blev så förbluffade att de faktiskt tappade balansen och ramlade av.
En annan häst fastnade med knät i ett hinder och stod lika lugnt och fint och väntade på hjälp.
Självklart fick vi också se högkvalitativa ekipage som gjorde precis allt rätt.
Till exempel de tre ekipage som gick till final i hoppningens SM-klass.
Som banbyggaren (en gammal vän till mig) sa, det var ingen slump att det var de tre ekipagen som gick till omhoppning, de var helt enkelt bäst.
Återigen fick vi se Sol Grönkulla och Elin vinna klassen, de är så starka och säkra nu att de definitivt är en kraft att räkna med. Jag hävdar dock att det till viss del var min förtjänst eftersom det var jag som fixat flugmössa och handskar åt dem...
Men sanningen att säga så beror deras framgångar på två saker, taland och att de litar på varandra och har all anledning att göra så!
Medan vi väntade på prisutdelning i SM-klasserna sov det här och där och mystes lite också.
Sen blev det full rulle på ärevarven kanske främst från Huberts sida, han bockade sig runt varv efter varv och var hellycklig och jag måste säga att det var väldigt värdiga vinnare i alla klasser i år!
Kul att se att vissa hävdar sig år efter år och hur till exempel M med lånade hingsten Allman lyckats träna sig så fint sammansvetsade att de lyckades ta segern i Allround! Wow och grattis M, jag hittade dig inte efter tävlingarna, men jag var tårögd när ni gjorde ert ärevarv, ni är så värda detta!
Östergötlands Fjordhästförening blev återigen bästa förening och de är verkligen duktiga allihopa.
Allt var över redan vid 14 och efter att jag pratat lite med folk så kom jag iväg runt 15 och tänkte lyckligt att jag skulle vara hemma vid 18-tiden.
Bredvid tävlingsplatsen har de förresten en kyrkogård för postbilar, det fanns en jäkla massa vrak där!
Tji fick jag, för det var köer överallt på vägen hem, tydligen var det många som var på väg hem från Västervik, Kalmar, Öland och dylika ställen för det gick inte alls fort. Istället för 3 timmar tog det nu runt 4½, 50% långsammare, trist som fan. Dessutom började jag bli trött på vägen och det fanns ingenstans att stanna för att vila. Slutligen kom jag i alla fall hem och åt lite, tittade på TV och sen kom jag i säng någorlunda vettig tid eftersom jag var helt slut.

Blir det en A3:a?

31/1 På tisdagen åkte jag iväg på eftermiddagen, först skulle jag provköra en Audi A3 på Audi vid Järva Krog. När jag kom dit fanns ingenstans att perkera och jag som var sen blev ännu senare. Ändp var det ingen som tycktes vänta på mig när jag kom dit, först fick jag leta reda på någon som kunde hjälpa mig med min bil, de skulle provköra den för att se vad de kan erbjuda om de tar den i inbyte och sen fick jag leta ytterligare för att hitta säljaren. När jag väl hittade honom började han leta efter bilnyckel och bil och det tog drygt 20 minuter innan jag var på väg ut för att ta bilen på en provtur. Jag tog en sväng på E4:an och sen den äldre, lilla vägen tillbaka. Jag gillade A3:an men jag vet inte om jag förväntade mig mer nu än när jag provade Audi Q3 men jag tyckte att den var riktigt bra, jag blev bara inte lika förvånad tror jag. Valet kommer att falla på A3:an, nu ska jag bara bestämma mig för hur den ska se ut och om jag ska köpa den i Järva eller Uppsala. Jag gillar folket på Möller Bil i Uppsala bättre, det är nog där jag vill köpa den, de är mycket mer engagerade och de har lagt ned en massa jobb på mig och mina offerter. Det är liksom de som sålt in Audi hos mig, inte de i Järva.
Sen åkte jag till Solna för att handla mackor och sånt till jobbet och de bygger ju om där nu och jag förbannar Axfood för att de flyttade varje gång jag står i de där köerna. Axfood låg mycket närmare motorvägen förut och jag undrar om de tror att alla deras kunder bor och jobbar i Solna, eller varför tänkte de inte till?

Jag köpte en oxfilé till kollegan M också han hade bett mig att göra det åt honom. Jag hittade den här lådan med Delicatobollar, jag tyckte att texten var rolig, men vad betyder den egentligen? Är det ett skämt om hur onyttiga de är, eller är det så att de faktiskt innehåller nyttiga saker också?
Med bilen full av mackor, ketchup, diskmedel och annat åkte jag hemåt. När jag kommit ut ur Solna var det mycket trafik men inga köer, den här gången åkte jag ju åt rätt håll.
När jag kom hem satte jag igång att städa lite och diska upp i köket, kaminen tände jag förstås i direkt också, nu var det -15...
Till middag kokade jag min favoritpasta som jag just insett att Barilla säljer, de ser ut ungefär som platta spagetti. Sen rörde jag ned lite pesto, halverade gula och röda cocktailtomater, kalamataoliver, torkade tomater och färsk basilika. Det blev okey, men inte så gott som det såg ut.
Sen för att tömma frysen lite gjorde jag två pajer att bjuda mina kollegor på, jag hade i jordgubbar, björnbär och de få Utö-blåbär som fanns kvar i en påse i frysen.

Skafferitömning

26/1 På torsdagen kom naprapaten till jobbet och jag fick nacken knäckt igen men lite knackig är den trots allt fortfarande.
På eftermiddagen åkte jag lite tidigare för att handla mediciner till första hjälpen kit som vi gör och för att köpa luftfräschare till toaletterna på jobbet, vilket näst intill kan liknas vid första hjälpen också när killarna har varit därinne.
Sen åkte jag till Audi vid Järva Krog och tittade och pratade med dem. Plötsligt stod jag framför en A3 och undrade varför jag avskrivit den helt... Lastutrymmet är rätt stort och bilen är snygg, jag vet inte riktigt varför jag inte tittat på den alls. Den ligger också bättre i pris vilket innebär att man har råd med mer extrautrustning.
Den svarta bilen på bilden är en A3, den grå visar vilken färg jag vill ha på den.
Jag hade varken tid, lust eller möjlighet att provköra just då i rusningstrafiken och det verkade de inte heller vänta sig, så vi bokade en tid för provkörning på tisdag och då ska de ta en titt på min Ford Focus för att se om de kan sälja den åt mig samtidigt.
Som tur var frågade jag säljaren om alternativ färdväg innan jag åkte och tog alltså gamla vägen till Sollentunas mest södra påfart innan jag tog E4:an hemåt. Då slapp jag köerna i korsningen vid Järva Krog för att ta mig upp på motorvägen och åkte under den istället.
När jag kom hem bestämde jag mig för att ha en skafferitömning och slantade upp varmkorvarna som var kvar från helgens grillning, den grillade kycklingen som blivit kvar efter söndagens middag, ett paket bacon, färska champinjoner som börjat bli bruna, salladslök som legat ett tag, cocktailtomater, ruccola och hackad scharlottenlök. Jag fräste alltihopa med en slatt rödvin jag också hittat i kylen och vände i en stor burk creme fraische. Sen kryddade jag med kycklingfond, salt och peppar och slutligen hade jag i salladslöken och ruccolan när jag tagit pannan av plattan.
Det blev jättegott faktiskt och jag åt det med spagetti, det blev ett gäng matlådor också för det blev mycket mat.

Det får räcka så

På torsdagen var det jobb som vanligt, men vi hade personalmöte så som det är tänk att vi ska ha med jämna mellanrum. På dessa möten gnäller vi lite på varandra ibland, men på det stora hela har vi väldigt bra stämning på jobbet och det kan ju vara bra att rensa luften ibland och få irritera sig på att folk lämnar saker framme eller inte stänger kryddburkar efter sig i fikarummet. På eftermiddagen försökte jag komma iväg på ärenden men det tog längre tid än jag hade räknat med att bli klar med det som behövdes göras. Men slutligen kom jag iväg till en kund som flyttat från Bromma Flygplats till Kista. Jag skulle leverera lite grejer, se deras nya lokaler och säga hej till dem. Deras framtid har ju varit ganska oviss i 20 år eftersom det sagts att Bromma ska läggas ned, nu ska det istället bli större och därmed var de tvungna att flytta från sitt hus, som de ägde men arrenderar marken till och inte nog med det, de får betala för rivningen också och det är inte gratis.
Det var i alla fall ett trevligt besök, de har en lite gammeldags, hjärtlig stämning på sitt företag, lite liknande vår egen och två killar som jag känt hos dem i alla år var faktiskt kvar och det var ett kärt återseende.
Jag blev bjuden på fika och pepparkakor men sen var jag tvungen att åka vidare in mot Solna och Axfood Snabbgross. Jag blir så jäkla störd på alla dessa bilförare som tror att de har mer bråttom än vi andra och som kör om i avfartsfilen eller bussfilen och sen tränger sig in tillbaka in i filen, det försenar ju oss andra som tycker att det känns bättre att vänta på vår tur...
Jag tog mig i alla in dit till slut och handlade det jag skulle till fikarummet. Det tråkiga med allt detta är att jag aldrig får nåt erkännande för att jag gör det, men om jag har annat att göra och inte åker och handlar direkt när det är tomt, då gnäller folk på mig... Jag kanske borde skita i det och låta någon annat göra det jobbet?
Efter att ha handlat till jobbet och passat på att handla en kokt julskinka till mig själv också för 140:- (3 kg) så åkte jag vidare in till stan och grekiskalektionen. Den här gången jobbade vi med verb, jag vet inte om jag berättat det, men "alla" typer av ord i en grekisk mening böjs efter vem man pratar om/med, detta gäller ju även verben förstås men det visade sig att de var mycket lättare att böja än de andra och det kändes äntligen som om jag fattade nåt.
Men när det visade sig att detta var näst sista lektionen och att många skulle vara borta på nästa så sa jag att jag skippade nästa lektion och om det inte var för det dåliga samvetet (inför vem?) så skulle det ha känts som en lättnad. Jag bestämde också där och då att inte gå nästa termin. Att stå i köer varje torsdag tär på mig och jag orkar inte göra det ännu en termin, jag har ändå kämpat i 3 terminer nu. Det är inte heller många kvar i vår grupp till nästa år, alla har svårt att orka med. Jag kommer att sakna gruppen som ju egentligen inte finns längre och vår lärare har ju gjort ett superbt jobb!
Sen åkte jag hem, lite lättad över att ha tagit ett beslut i alla fall och sen åt jag mozzaellasallad till middag och tittade på Criminal Minds.

Att vila sig i form

På torsdagsmorgonen blev jag väckt av något jag uppfattade som ett brak, men med tanke på att det verkade ha kommit från en talgoxe som på något sätt tagit sig in i huset, så kan det inte ha varit så högt. Jag vet inte om Judas släpat honom genom kattluckan, kanske medvetslös? Eller tröttnade Judas på att försöka få tag i honom när han tappade honom innanför dörren? Eller tog han sig in själv? Enda vägen är i sånt fall kattluckan och man kan undra vad som skulle få honom att göra det. I vilket fall måste han ha varit inne rätt länge, jag fick städa skitfläckar lite här och där senare på kvällen. Att få ut honom var inga problem, jag öppnade bara altandörren och så flög han rakt ut. Sen var det bara att göra sig i ordning och åka till jobbet. Efter det var det åter dags för grekiskalektion, den sista för terminen faktiskt. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om att gå på grekiska. Jag vill lära mig grekiska och det går verkligen framåt, men att plugga har alltid varit något jag avskyr och så är det fortfarande. Dessutom tar det tid från roligare saker och så är det detta med köerna in till stan på eftermiddagarna, det har jag väldigt svårt att förlika mig med. Det ska i alla fall bli skönt med hela sommaren fri från plugg. Fast det var sista gången var vi bara 4 personer där, lite synd att man inte fick chansen att önska de andra trevlig sommar.

Efter lektionen åkte jag raka vägen till gymmet. Turre fick gå ut och kissa en snabbis på gräsmattan vid motorvägen och sen gick jag in och körde mitt gymprogram. Det går rätt fort, det tar inte mer än 20 minuter ungefär, sen gick jag på bandet. Kan ni tänka er att efter 5 veckors "vila" kunde jag nu springa 6 minuter i sträck. Innan jag åkte kunde jag 5 minuter... Totalt var jag på bandet i 30 minuter.

När jag kom hem tittade jag på The Mentalist resten av kvällen. Jag gillar den serien.