fredag 8 februari 2013

Säg, får ni inte lite ångest?


1/2 På fredagen bestämde jag mig trots allt för att åka på kryssningen, som sagt, jag hade ju inget bättre för mig och ville inte att det skulle bli ännu en händelselös eremithelg.
Jag hade stressigt på jobbet och blev inte klar med allt förrän en timme efter att vi egentligen slutar på fredagarna och sen skyndade jag hemåt efter att ha lämnat Turre hos mamma på jobbet.
Jag packade, duschade och fixade till mig lite och sen åkte jag hemifrån vid 16. Båten skulle inte avgå förrän vid 18, men man vet ju aldrig hur fredagstrafiken ser ut i Stockholm. Det var ordentligt med köer så som jag förutspått, men eftersom jag var ute i god tid så blev jag inte ens stressad. Jag var parkerad och klar vid 17.10, precis så som det var tänkt.
När jag kom till betalautomaten vid parkeringen stod det en kille där och såg stressad ut. Det visade sig att han inte hade nåt kreditkort och automaten tog bara kort och mynt.
Det kostade bara 120:- för ett helt dygn så han gav mig kontanter och jag betalade hans parkering med mitt kort.
Det tog ett tag innan killarna dök upp och då hade jag redan blivit uppsnackad av en trevlig men rätt flummig och kanske rätt full kille. Det kanske var tur att han skulle med en annan båt...
De har ändrat reglerna på färjorna och nu har de tax freen stängd på utresan för att folk inte ska dricka i hytterna utan gå till baren och betala mer, det kan jag förstå, mest för att det blir stimmig och grisigt i hytterna. Nu har de dessutom en säkerhetskontroll där de röntgar alla väskor och jackor, det fattar jag också. Sen står det skyltar att man inte får ta med egen mat och dryck, det fattade jag inte. Jag stod där och undrade vad det var för tragiska människor som tar med mat och alkohol på en tax free-resa då M undrade vad jag hade i min väska. Jag svarade lite förvirrat, smink, schampo, klänning, ett par skor, vad menar du?
Då visar det sig att de precis varit på systembolaget och handlat vin och öl för runt 500:-...
De där tragiska människorna som tar med sånt på båten är alltså mina vänner... ha ha.
De ville ha min bilnyckel för att lägga ned drickan i min bil men det vägrade jag, jag vill inte ha inbrott i min bil för att de lägger alkohol i den. Jag sa att det nog fanns skåp nere i terminalen så de försvann ned och själv gick jag ombord. Sen slog det mig att de kanske skulle missa båten så jag stod precis innanför dörrarna och väntade. Precis innan de skulle stänga dörrarna och som de sista att gå ombord så kom M och G släntrande.
Vi gick och bokade buffé till kvällen klockan 20.30 och jag lyckades få en bra deal med tjejen där. Inte kul att betala 320:- för buffé när man bara kan äta nån deciliter.
Hon gav mig ett pris på 114:-. För de som vill göra samma sak, se till att ha ett intygskort av något slag från läkaren, det ska man tydligen ha fått, men det har inte jag. Hon var snäll och lät mig till slut få det bra priset i alla fall, kanske för att slippa se mina magärr som jag erbjöd henne att göra... Sen gick vi ned till hytterna och tog det lugnt ett tag, jag tog en sjösjuketablett, Postafen, för säkerhets skull och de blir jag jättetrött av så jag gick och lade mig en stund, vi skulle ju inte äta förrän vid 20.30 och klockan var bara strax över 18.
Jag tvärsomnade och sov djupt i nästan 1½ timme, jag vaknade nån minut mitt i allt när någon rysk(?) man satte sig och sjöng i sin hytt...
Jag hade bestämt mig för att ha klänning på kvällen men kände mig inte bekväm i den när jag bytt om, så till slut blev det byxor och top i alla fall. Mina nya Ecco-pumps tog jag i alla fall istället för vinterkängorna.
Vi gick till buffén och åt gott, de har verkligen jättebra mat på Viking Line!
M och G bråkade som någon blandning av ett gammalt gift par och bröder som vanligt, allt medan en man vid bordet bredvid satt och stirrade på oss hela tiden.
När vi ätit och tagit det lugnt i 2 timmar så gick vi till baren och det var nästan det sista jag såg av killarna. Vi hängde en stund och gick och tittade på baren som G snackat om, där var det nästan ehlt tomt sånär som på tre killar i baren som började bråka med varandra och fick min Strawberry Daiquiry att flyga, ja, jag menar verkligen flyga. Den for i en vid båge och föll med ett splash på bardisken, golvet och några tjejer. Som tur var fick tjejerna mest lite stänk på sig och efter att jag bett om ursäkt och gett dem servetter så gick G till baren och sa att jag fått min drink utspilld. Tjejen i baren var tjurig, sa att de inte gjorde Strawberry Daiquiry i den baren och att det inte var hennes fel att jag fått min drink utspilld...
Lite småaktigt kan man tycka eftersom det knappast är hon som betalar en ny drink, men lite tjurigt blandad hon till nåt nytt åt mig. Den smakade tyvärr mest Bacardi Razz och det har jag fördruckit mig på så jag mådde illa av varje liten sipp, men tvingade i mig den för syns skull.
G gick till de bråkande killarna som stod med en vakt och sa att min drink blivit utspilld och i ett anfall av pnger så höll de nästan på att börja bråka igen när alla tre ville betala den nya drinken jag fått...
Någon gång då och då såg jag skymten av dem men jag var mest ensam. Det är sånt man får räkna med när man åker med killkompisar och för att vara helt ärlig så gjorde det mig ingenting.
När killarna försvann så var väl det enda problemet att man är rätt utsatt på en kryssning när man varken har tjejkompisar, pojkvän eller sina "livvakts-killkompisar" i närheten.
Det finns i stort sett inga normala killar ombord, alla vill ha ett one night stand och verkar tro att alla andra är där av samma anledning.
Jag råkade ut för flera drägg och till slut hittade jag i alla fall en kille som gick att prata med, men när han började bli lite för tydlig med vart han ville komma så tackade jag för mig och gick för att lägga mig. På vägen till hytten gick jag förbi kvälls-snackbaren och köpte lite stekta nudlar och sen gick jag till hytten, åt lite, sminkade av mig och somnade återigen som en stock, ungefär vid 3.

torsdag 7 februari 2013

Där vill jag också jobba



31/1 På torsdagen var jag tvungen att gå upp vid 6 för att duscha och göra mig i ordning för att åka till Östersund. Vid 6.45 åkte jag hemifrån och så lämnade jag Turre på kontoret, pappa skulle ta hem honom sen.
Jag parkerade i parkeringshuset på Arlanda och det tog inte så lång tid för mig att komma igenom säkerhetskontrollen.
Det var väldigt länge sedan jag flög inrikes sist, det var nog när jag flög ned till Falkenberg för att köpa min förra bil, innan dess vet jag inte när det var senast. Inte ens en legitimation ber de att få se, det känns konstigt när man är van vid de rigorösa kontroller som görs när man flyger utomlands.
Innan jag gick till gaten där Z väntade så köpte jag frukost i cafét. En stor mugg kaffe med laktosfri mjölk, en croissant och en macka, mackan ville jag inte ha, men jag tänkte att Z kanske ville ha den och det blev inte billigare utan den än med.
Jag hällde i mig kaffet och åt croissanten men varken jag eller Z ville ha mackan så jag lade ned den i väskan så länge.
När vi väl kom ombord visade det sig att vi lyckats ta den enda flight där SAS bjöd på något annat än kaffe och te...
Alltså blev vi serverade en hel frukostbricka, jag kan inte minnas när jag fick nåt sånt på en SAS-flight senast.
Det tog något mindre än en timme att  komma till Östersund och när vi landade stod en förbokad taxi och väntade på oss, det hade vår resebyrå fixat.
Vi blev körda från Frösön in till stan och vi gick raka vägen in på McDonalds och tog en kaffe och värmde oss lite. Vi hade fyra flyghjälmar i sina lådor, packade i en enorm väska så av bekvämlighets skäl blev vi sittande på McDonalds ett bra tag medan vi svarade på lite mail och sånt från telefonerna.
Slutligen ledsnade vi på att bara sitta där och tog en promenad på stan, Z fick bära den stora väskan men jag bar hans stora mapp i min väska.
Vi gick och tittade lite på Naturkompaniet och man blir ju sugen på att handla en massa, men egentligen vill jag hellre ta mig ut i skogen så minimalistiskt som möjligt. Nog är det mer tilltalande att gå ut med bara kläder, lite mat och en kniv, än en massa "high tech" vildmarksgrejer?
I sommar kanske jag tar en långpromenad och sover ute en natt eller två, med Turre som sällskap vore det rätt mysigt tycker jag. Det gäller bara att det inte är eldningsförbud, då lär jag frysa ihjäl.
Jag gick till apoteket för att ta ut lite Levaxin, jag hade glömt att ta mina tabletter på morgonen och då blir jag en zombie någon gång mitt på dagen och eftersom vi skulle på flera möten så ville jag ju inte att det skulle hända.
Innan vi gav oss iväg till vårt första möte gick vi och åt lunch på en Kinarestaurang. Maten var god och servicen trevlig, tyvärr var det någon gäst som drällt soja på sidan av bordet så när jag kom åt med min vita t-shirt så blev den helt brun och fläckig...
Resten av dagen var jag tvungen att ha fleecetröjan stängd, ser ju inte så charmigt ut med skitig tröja när man ska på möte.
På vägen till taxin stannade vi och handlade lite viltkorv och renhjärta på Ost och Vilt vid torget och sen åkte vi lite tidigt till vårt första möte för dagen.
Vi snackade lite med teknikerna i hangaren och det var väldigt avslappnat. Sen tog vi en promenad över snöhögarna till deras granne, de som vi egentligen åkt ända till Östersund för att träffa och sen mätte vi huvuden och testade hjälmstorlekar i nästan 3 timmar i sträck.
Det var nio personer som skulle prova ut en passande hjälm och som tur var så var det trevligt folk.
De har ett tufft jobb men de verkar trivas väldigt bra och när de inte har utryckning så har de trevlig utsikt och sällskap av varandra. Storsjön ligger precis bredvid deras gårdsplan, nu snackar vi precis bredvid alltså, de har till och med en egen brygga.
De sa det när jag påpekade att det måste vara jobbigt att jobba i sån miljö, att jo det var det ju, men någon måste ju göra det och sen flinade de åt mig.
De flyger ju helikopterambulansen och jag frågade om det var ett stressigt jobb och de sa de att det faktiskt inte var. De kan ju inte jobba fortare än de gör, så de behöver aldrig stressa, de tar itu med det som finns framför dem.
Lagom tills vi mätt klart de som var i tjänst så blev det faktiskt utryckning och vi såg dem genom fönstret när de stack iväg, det gick på bara några minuter.
När vi var klara tog vi en taxi till flygplatsen och sen pratade jag i telefon med bonusbrorsan ett bra tag. Jag och Z tog en hamburgare på flygcafét och den var riktigt bra faktiskt och sen blev det slutligen dags att flyga hem.
Vi hamnade två rader från en bebis som vägrade att sluta skrika och jag vet att sånt kan vara jättesvårt, men föräldrarna försökte inte ens att gå lite fram och tillbaka, de bara satt med henne i knät och gjorde ingenting och då blir jag sur. Ni vet hur en del människor blir sura när de inte får man? Jag blir sur när jag inte får sova och nu hade jag ju en chans att sova nån timme innan vi var hemma men nej, föräldrar som inte ens anstränger sig att få tyst på sitt barn, de borde inte resa bland andra människor.
Ibland kan man höra att bebisen har ont i öronen av tryckändringen eller så, men den här vara bara jättearg för att det var tråkigt att sitta still. Troligtvis hade det varit lätt avhjälpt om de gått lite med henne.
De flesta föräldrar som åker långt med sina barn (USA och Thailand tex.) vet precis hur man håller barnen lugn och glada och stör sina medpassagerare så lite som möjligt.
Nåja, en sak fanns att glädja sig åt i alla fall, jag reflekterade plötsligt över hur mycket jag har över på bältet nu för tiden!
Förr var jag glad om jag kunde tvinga ihop spännet, nu har jag nästan en halvmeter till godo.
Jag hade hämtat Turre och var hemma ungefär vid 21.20 och innan jag kommit genom dörren ringde G och undrade om jag skulle följa med på kryssning nästa dag. Jag hade inget planerat men var så trött att jag inte ens orkade tänka tanken just då och bad att få svara nästa dag.
Sen ramlade jag i säng rätt tidigt för att vara jag, men först tog jag en tunnbrödsmacka med getost. Tunnbrödet från Jämtland är så mycket godare än det i Stockholm!
Visste ni förresten att kvinnorna i Östersund är Orangea?
Vet inte om det beror på dålig "spray tan", ljuset eller fel foundation, men snyggt är det inte...

onsdag 6 februari 2013

Han överlever nog inte vintern


30/1 På onsdagen hade jag och kollegan äntligen kommit fram till hur vi skulle göra på torsdagen så nu skulle flyget till Östersund bokas. Dessvärre hade vi nu dragit för långt på det och flighten mitt på dagen var full. Det fanns inga andra alternativ än att åka redan på morgonen.
Det var plusgrader ute och hade varit ett par dagar och plötsligt såg jag en insekt på utsidan av mitt kontorsfönster, undrar hur det går för honom nu i vårvintern...
På kvällen kom H förbi och så tog vi en promenad på den mörka, hala ridvägen och sen genom Fresta, det gick bra trots mörkret och halkan och vi var ute knappt en timme.
Sen tog vi en iskaffe och så stekte jag ett par amerikanska pannkakor av smeten jag hade kvar i kylen.
En bra avslutning på en kall promenad.

tisdag 5 februari 2013

Måste jag gå upp?

29/1 På tisdagen ville Turre helst inte gå till jobbet och jag kan inte påstå att jag var mycket villigare. Och det blev återigen stressigt på jobbet. Det var en massa grejer som skulle gå iväg och dessutom var torsdagens resa fortfarande inte bestämd och bokad.
Det hände inte mycket mer än jobb denna tisdag och på kvällen åt jag amerikanska pannkakor med bär till middag och tittade återigen på Criminal Minds..

Då åt han upp det helt enkelt

28/1 På måndagen var det stressigt på jobbet och jag och J försökte förgäves planera vår torsdagsresa till Östersund. Jag är ju uppväxt där uppe på somrarna och det känns dumt att åka bara över dagen när man inte varit uppe på ett par år. Men J behöver vara på kontoret på fredagen och L och V kan inte hänga på. På kvällen var det dags för quiz igen, den här gången med mitt eget lag. Jag hade inte sett E på länge så det var kul att hon var frisk igen. Jag beställde mat åt mig och Lena och det blev serverat strax efter att hon kom dit. Jag är ju lite kinkig och tyckte att köttet smakade lite underligt, P höll med och slutligen gick jag och sade till. Jag gillar inte att gnälla, särskilt inte på folk jag gillar och maten brukar vara helt fantastisk där. Men det blev inga sura miner alls och jag fick en räkmacka istället, sen visade det sig att P i baren ätit upp min mat, så kan det gå när man känner personalen.
Vi kom tvåa på quizzet, det är andra gången på rad nu!
När jag kom hem åt jag lute bär och yoghurt innan jag gick och lade mig.

Mat, mat och kaka




27/1 På söndagen gjorde jag inte heller många knop,
jag tittade på Criminal Minds och spelade spel på datorn. När jag väl tog itu med att göra nåt så var det att göra ett gott mellanmål, äggröra med lite allt möjligt i. Det är första gången jag lyckas med äggröra faktiskt, men det blev alltså precis så krämig och god som den ska vara.
Framåt kvällen åkte jag till Stinsen med H, jag sa nämligen att jag skulle hålla henne sällskap när hon skulle till ICA Maxi och handla. Jag hade ju inte sett en enda människa sedan lördagsmorgonen så jag kunde ju lika gärna åka och handla. Vi åkte till Stinsen först och tog en fika, H bjöd eftersom jag körde. Hon hade inte ätit på hela dagen så hon tog en fetaostpaj med spenat i, det måsye jag göra hemma någon gång, det gillar ju jag. Lite filodeg och en röra på fetaost och ägg borde göra en god paj.
Jag tog en brownie men det slutade med att jag naggade den lite i kanten och trots att H är en riktig sötsaksälskare så blev det mesta av brownien kvar.
Jag handlade bland annat Salmalax eller vad den heter, en vaccumpackad lax skuren från den bästa biten, tanken var att göra sashimi av det.
Sen köpte jag mest bär och grönsaker.
Senare på kvällen åt jag min lax som sashimi och det blev riktigt, riktigt gott och även om laxen är jättedyr så blir det billigare än att köpa så mycket sashimi på en sushirestaurang och då får man dessutom en massa ris vid sidan om och det vill jag ju inte ha.




måndag 4 februari 2013

Jag fick i alla fall sällskap till frukost


26/1 På lördagen sov vi rätt länge och sen åt vi frukost i godan ro medan vi eldade lite för att få upp värmen. A var väldigt populär och så fort hon ätit klart satt både Turre och Judas i hennes knä. Judas hade dessutom sovit hos henne i sängen i gästrummet.
När jag skjutsat A till stationen så gjorde jag inte ett skit resten av dagen. Jag var fortfarande deppi och energilös så jag städade eller tvättade inte ens.
Jag hade funderat på att ta en tur ut till Dubliner men det slutade med att jag inte hade npgon att gå med och ingen energi att åka dit ensam.
Jag tittade på Criminal Minds hela dagen och kvällen istället och spelade spel på datorn.

Vad gillar ni mina nya tofflor?
Var ju bara tvungen att köpa dem när jag hittade dem, de har ju stjärnor och allt.