Visar inlägg med etikett pappa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pappa. Visa alla inlägg

söndag 22 mars 2015

Ibland stämmer horoskopen läskigt bra

12/2 På torsdagen hade jag en väldigt jobbig dag på jobbet, jag kan inte gå in på detaljer här men jag kan bekräfta att mitt horoskop var läskigt träffande denna dag.
Jag blev sittande utan att göra någon nytta eller lyckas äta den kvällen.
Pappa kom hem till mig under kvällen för att se hur jag mådde och bara det är väldigt ovanligt. Jag och pappa har en bra relation, men jag kan inte säga att vi pratar särskilt ofta, särskilt inte bara vi två. Turre som varit orolig för mig blev jätteglad när pappa kom förstås.

lördag 7 februari 2015

Hur kommer det sig att man måste städa ett hem som stått tomt?

18/1 Jag kom hem till Sverige på morgonen på söndagen. Pappa hämtade mig vid 7-tiden på Arlanda. Jag hade bestämt mig för att ta in diamanterna "in plain sight" så att säga, så jag reste med dem på mig. Det minskar risken för stöld tror jag och jag vet inte om man egentligen måste tulla för dem... De hade en jättesöt knarkhund som jobbade med stor glädje och gick på bagagebandet som om han aldrig gjort annat när han gick över väska efter väska som om det inte var något i vägen för honom. Under tiden jag var där så hittade han ingenting och jag såg inga medpassagerare som såg ut att vara typen som smugglar droger, men jag antar att det inte syns utanpå. Det är en bra tid att komma hem tycker jag, på en söndag dessutom. Då har man tid att tvätta och fixa och ändå vara fräsch till jobbet på måndagen. Nu hade jag ju också sovit helt ok i mitt bekväma säte/säng på planet. Jag hade tagit med mig avsminkningsservetter i handbagaget, så att jag slapp se ut som en tvättbjörn när jag kom hem, jag sminkade helt enkelt av mig och borstade tänderna innan jag skulle sova på planet. Då mår dessutom ögon och hud så mycket bättre nästa morgon. När jag kom hem blev jag varse hur skitigt det kan bli i ett hus när katten är ensam hemma och man har familj som kommer för att mata honom, jag tror att de kanske inte tar av sig skorna när de gör det, men jag tänker inte gnälla när de hjälper mig så ofta och länge när jag reser, de gör det också helt utan att gnälla. Däremot hade pappa ställt de tomma kattmatsburkarna på diskbänken och det är en stor risk eftersom de är ganska exakt lika stora som Judas huvud och om han får för sig att slicka rent dem inuti så kan han fastna. Jag förstår inte varför de stod där heller, soporna är precis under diskbänken och det var tre burkar, så det kan inte vara så att han har glömt dem. Jag packade upp och sen gick jag lös på städning och tvätt. Akvariet såg inte alls bra ut, vattnet var grönaktigt och växterna var bruna, det var tur att jag bestämt mig för att inte köpa fiskar innan jag åkte. Jag städade och skurade hela huset och badrummet också och tvättade en massa maskiner tvätt och hängde upp dem. Jag bytte toasitsen som jag inte tagit mig för att byta på flera veckor trots att den stod på plats i badrummet och att den gamla inte satt fast alls längre. Det gick mycket bättre än jag trodde, den passade bättre än de tidigare jag köpt och var lättare att montera så att den satt bra. Jag städade akvariet, tog ut allt vatten och gjorde rent gruset och växterna med handen och med vattendammsugaren, det vill säga en slang med en liten blåsa på som man kan dammsuga botten med. Sen fick jag göra om allt med de snälla bakterierna och sånt och jag har fått råd att inte skaffa fiskarna förrän bakterierna fått etablera sig i en vecka i alla fall, så jag måste vänta lite till.
Jag hade ett skinande, väldoftande hus när jag var klar och alla mina kläder var tvättade och upphängda. Jag var mycket nöjd med mitt dagsverke och satte mig äntligen i soffan med Turre och Judas och njöt av att vara hemma och i ett rent hus med min lilla familj.

fredag 14 mars 2014

Egentligen ser armarna mycket värre ut



5/12 På torsdagen hade jag smsat pappa för att be honom att komma och ta in ved åt mig, men sen hörde S av sig och tänkte komma och hälsa på, så jag frågade om hon kunde hjälpa mig med ved så att pappa slapp åka över bara för att göra det och det gick hon med på snäll som hon är.
Tyvärr såg pappa inte mitt sms som skulle återkalla min önskan om hjälp, så han dök upp trots allt och då tog han in veden när han ändå var på plats.
På eftermiddagen ringde det på dörren och det visade sig vara fina blommor från mina kollegor och en önskan om snabb återhämtning, det känns alltid bra att ha fina kollegor, även när man inte är på plats, himla gulligt av dem!
Senare kom S förbi som överenskommet och jag hade gjort en matlåda till henne eftersom min överflödsenergi denna dag räckt till storkok av mat som inte fick plats i frysen. Hon fick alltså en matlåda och jag fick sällskap en stund, vinn-vinn situation!
Mina armar ser förskräckliga ut, men ändå är de bättre nu än för ett par dagar sedan och på bilder blir det så ljust att det inte alls ser lika vidrigt ut.
För övrigt fick man idag veta genom media att Nelson Mandela dött, tråkigt förstås, men han hade ett långt liv och blev 90 år gammal tror jag.