En rutinerad nybörjare med basketboll i ljumsken

22/3 På torsdagen vaknade jag med ordentligt ont i nacken och senare fick jag också värk i resten av kroppen, det blir så när sköldkörteln mår sämre än vanligt. Under lunchen kom jag plötsligt på att jag tänkt fråga syrran om jag fick provrida hennes häst Venar och gjorde det direkt. Hon tyckte att jag skulle prova och trodde inte att jag skulle vara för tung för honom. Redan på eftermiddagen fick jag ett sms där hon undrade om jag inte skulle prova redan samma eftermiddag. Min första tanke var att jag inte hade ork och dessutom värkte det ju i hela kroppen. Men samtidigt insåg jag att om jag sköt på det nu skulle det nog ta flera år innan jag återigen tog steget. Alltså skickade jag istället iväg ett jakande svar. Jag åkte ifrån jobbet så fort klockan slog 16 och åkte fort hem, matade Turre och Judas och bytte om och var i stallet vid utlovad tid 16.30.
Syrran hade mockat, borstat och sadlat och det enda jag behövde göra var att ta hästen och gå ut.
På vägen från jobbet hade jag fjärilar i magen, det var ju i alla fall 12 år sedan jag red sist...
Nu använde jag mig av muren vid volten för att klättra upp, allt för att spara Venars rygg. När jag väl satt på plats i sadeln kändes det så hemtamt att det kändes som om jag ridit igår.
Jag började försiktig att skritta fram och det är tyvärr bara det jag har bild på, syrran kände visst inte riktigt för att fota så när det började se bra ut så fanns ingen fotograf längre. Det var ju som sagt ett tag sedan jag red och Venar har jag aldrig suttit på och bara kört en enda gång och han har alltid varit lite skeptisk till mig, nu kom vi väldigt bra överrens, han är väldigt ambitiös om än lite lat. Han är inte lika känslig och lättriden som min Gullan men jag tror nog han kommer dit om jag fortsätter visa honom hur jag vill ha det. Han har ett trevligt steg känns det som och är mycket rakare och jämnare musklad än någon häst jag suttit på tidigare. Galoppen lyckades jag inte riktigt hitta knappen till så det får komma senare. Men vi tog väl ett halvt varv i vänster galopp i alla fall. Han gick i en jämn fin form, vad vi nu behöver göra är att träna upp styrka båda två så vi orkar lite mer och kan höja formen och tempot också. När han varit duktig i runt en halvtimme klev jag av, spände upp nosgrimma och sadelgjord och promenerade med honom istället. Lite stel var jag och det kändes som om jag hade en basketboll i ljumskarna men så jobbigt var det inte som jag trott att det skulle.
När jag kom hem var den där tröttheten jag känt tidigare på eftermiddagen helt förlamande och jag kastade mig ned i soffan och tvärsomnade med den onda nacken i helt fel läge. Alltså var jag ännu stelare och ömmare i nacken när jag vaknade.
Tröttheten gick liksom inte över och efter middag, lite Bones och kamomillte kom jag i säng vid 23.30 och somnade faktiskt så gott som direkt.
Kanske är det kamomillteet som gjord susen eller det faktum att jag börjat ta Levaxinet på kvällen istället för på morgonen så som syrran rekommenderat?

En var borta...

19/3 På måndagen bar jag in alla de grejer jag köpt till jobbet på Ikea och när jag i snygg stil skulle fördela de nya filtarna i fikarummets soffa genom att kasta dem till folk som satt i respektive hörn, ja då överkompenserade jag för att komma över de andras huvuden och eftersom jag kastade med höger och är vänsterhänt så studsade en av filtarna med full kraft upp i lampwiren som sitter i taket och hälften av reflektorlamporna ramlade rätt ut och en av dem krossades till glassplitter rätt i A's matlåda som hon som tur var tömt nån minut tidigare... Hoppsan, lite generat sopade jag ihop glassplittret från golvet och lommade iväg till ett hörn och åt min lunch.
Senare på eftermiddagen när jag var hemma ringde min Grekiska bror och vi snackade en stund om ditten och datten och han föreslog i förbigående att jag skulle gifta mig med hans kusin. Han är visserligen jättetrevlig men han pratar ingen engelska och min grekiska är knackig i bästa fall, dessutom bor han i Grekland och jag i Sverige...
Senare på kvällen på väg in till quizzet pratade jag först med Ju i telefon och sedan G och eftersom jag sparat tid för att hinna träffa "brorsan" om han hade haft tid så var jag på plats på Tudor tidigare än vanligt och hann umgås lite med K och B innan det var dags att samla laget.
Vi hade som vanligt väldigt trevlig när vi spelade men det kändes väldigt svårt. Det visade sig dock att vi klarat oss bättre än vi trott att vi skulle men vi förlorade 2:a-platsen med 1 poäng. Det enda som kändes bra med det var att vi inte hade ändrat nåt rätt svar till fel eller nåt sånt utan det var liksom så mycket vi kunde. Vi vann en bonusfråga och valde Chokladtryffel och när vi öppnade lådan så var innerförpackningen obruten men ändå fattades det en chokladbit! Skumt...
De var däremot underbart goda de där tryfflarna, värda att testa, de är gjorda av Konfekta om ni vill leta upp dem.
När jag kom hem drack jag kamomillte och somnade ganska bra men så var jag väldigt trött också och det var väldigt sent.

Varför städa egentligen?

18/3 På Söndag gick jag upp vid 12 och kände mig relativt utvilad. Jag hade pratat med N, min grekiska bror L's fru dagen innan och vi hade sagt att jag eventuellt skulle komma dit senare på söndagen, men de hade haft en tung helg och l hade jobbat natt och inte hunnit sova så vi sköt på det. G skulle eventuellt ringa när han kom tillbaka från sin kryssning men var nog för trött eller så för det gjorde han inte. Det slutade alltså med en lugn, skön söndag där jag inte gjorde mycket nytta ens eftersom jag ju städat på fredagen. Visserligen var det ju leriga tassavtryck på golvet redan på lördagen och jag tror faktiskt att det var Judas som gjort dem, annars är ofta Turre boven.
Jag gjorde en smoothie till mellanmål och tittade på Lie to Me resten av dagen och kvällen och var ganska nöjd med att bara sitta i soffan och vaar ledig med städat hus. När jag skulle sova var det värre däremot. Jag drack kamomillte som jag köpt på mammas förslag men somnade i alla fall inte förrän vid 4 på morgonen. Det är inte praktiskt att ha så svårt att sova när man ska jobba dagen efter.