Nästan 22 år fick vi ihop

14/5 På torsdagen regnade det vilket ju var lite synd eftersom det var min första lediga dag sedan jag kom ner.
Jag tänker alltid lite på min gamla häst Gullan den 14 maj, om hon hade levt fortfarande hade hon fyllt 35 så sannolikheten att hon fortfarande levt om hon inte hade skadats är rätt liten. Vi fick i alla fall nästan 22 år tillsammans. Vi växte upp tillsammans, hon var 4½ och jag 11 när hon kom till oss. Vi började vårt liv tillsammans med balansövningar och annan lek som stärker både ryttare och häst, det gav oss en lugn start och jag tror att det kanske var skälet till att hon var i så god form så länge. Vi ökade ju tempot vartefter jag blev säkrare i sadeln och kusksätet. När vi började tävla distans behövde vi inte ens träna för det, vi hade båda två redan fysiken för att göra det. Vår första och faktiskt längsta distans var 60 km, det tog oss 4 h och 45 min, det är en helt ok tid för en ponny av kallblodstyp och en förstagångare. Hon fick lite av en chock däremot, i starten var hon helt oförberedd på att det skulle vara så långt så hon låg på väldigt eftersom det var gruppstart. Våra senare distanser visste hon vad det var frågan om och var väldigt glad men hushöll bättre med krafterna! Eftersom vår första distansritt var Roslagsritten med start på Veda i Vallentuna så blev hon alltid het när vi åkte dit och ville ned på sandbanan där starten alltid gick. Hon blev väldigt besviken när det visade sig att det inte var dags för distansritt utan till exempel Westernridning. Fast hon gillade ju det också förvisso, allt jobb var kul enligt henne.

Förnekelse tar dig inte längre än så

14/5 På tisdagen var det bara att erkänna faktum, jag var sjuk. För första gången på 3½ år dessutom om man inte räknar ett par 48 timmars förkylningar...
Jag gick upp som vanligt och trodde att jag skulle ta mig iväg till jobbet men insåg snart att det inte skulle gå. Halsen kändes som om någon dragit en bit taggtråd fram och tillbaka igenom den några gånger, det kändes både sårigt och på samma gång som halsfluss. Jag har ju inte varit sjuk sedan jag tog bort halsmandlarna så det är ju svårt att veta hur det ska kännas när man inte har några och blir sjuk.
Jag var tvungen att åka till jobbet en timme bara för ett möte med min kollega. Vi skulle göra en provproduktion på en timme innan vi satte igång med den riktiga produktionen i fabriken, för att se hur det bästa tillvägagångssättet såg ut.
Trots att jag var sjuk och hängig jobbade jag ungefär 4 gånger snabbare än min kollega som gjorde det här för första gången, jag har gjort det till och från i flera år så jag har det i händerna.
När jag kom hem kollapsade jag på soffan och somnade. Turre är alltid trött när han varit med mamma och pappa på semester så han tyckte att det var rätt skönt att bara slappa på soffan hela dagen.
Jag vaknade av att jag grät, sånt gör inte jag. Alltså gråter jag jag då och då, men inte i sömnen... Turre måste ju undra över alla underliga ljud jag gör när jag sover?
Syrran var förbi en sväng och hjälpte mig att byta lakan när hon ändå var där och Judas var nöjd med att Turre äntligen var hemma igen. Han blir som sagt glad när han åker och glad när han kommer hem, precis som vilket syskon som helst.
Om min häst Gullan fortfarande hade levt hade hon idag fyllt 33 år, så särskilt rimligt att hon skulle ha klarat sig så långt är det väl inte, men i alla fall...
Till middag åt jag tacobröd med "crispy beef", gurka och rödlök med lite soja droppat på.

Lite tröst är aldrig fel

14/5 Måndag och den dag då min Gullan skulle ha fyllt 32 år om hon levt än.
Jag tog det lugnt under dagen och samlade kraft för att kunna ta mig ur huset på kvällen men jag åkte en tur till S och hon fixade mitt hår. Precis innan jag skulle åka för att hämta J ringde det på dörren och det var ett blomsterbud!
Min dumma kommentar när tjejen sa att det var blomsterbud till mig var: - Nej, sånt får inte jag!
Hon svarade glatt: -Idag får du det!
Sen lämnade hon mig fånigt leende med en pappersinslagen bukett i näven.
Det visade sig vara vackra blommor och choklad från mina fina kollegor och det gjorde mig glad.
Sen åkte jag och hämtade J och vi åkte till quizzet som var lite för långt för mitt ork och jag hade svårt att koncentrera mig och jag blev jättesömnig ett tag där.
Vi förlorade med ett par poäng och åkte hemåt lite besvikna, J som går upp väldigt tidigt på mornarna somnade i bilen på väg hem men det gjorde mig inget.