Snipp snapp, det var kvickt gjort

18/2 På tisdagen hade jag en tid för att träffa kirurgen på kliniken som min husläkare driver. Jag skulle äntligen se till att ta bort mina födelsemärken som sticker ut och besvärar. Anledningen att jag äntligen tog itu med det är att nu när jag har stjärnan i nacken så tänker man ju ännu mer på det fula födelsemärket som sitter där och sticker ut en massa. Vi skulle prata om det och boka en tid, men eftersom hon sa att det var enkelt gjort och hon hade tid direkt så var det ju bara att göra det. Inom 30 minuter från att jag klev genom dörren så hade vi pratat, bedövat, skurit bort, sytt och plåstrat ihop allt. Totalt tog vi bort 5 stycken, en i nacken, 3 vid sidan av armhålan och en på magen vid byxlinningen.
Jag tycker att det är skönt att ha det gjort och ännu bättre när jag inte behöver passa ännu en tid utan att allt är klart.
Jag firade med sushi till lunch och åkte sen tillbaka till kontoret.
På kvällen åkte jag, mamma och pappa på pubkväll med UVP på "Lilla Blå"
som nu mer är "Lilla Grå", Scandic Hotellet i Väsby. UVP står för Upplands Väsby Promotion och är ett samarbete och kontaktnät för Väsbyföretag och kommun. På plats för att spela lite musik för oss var en bekant till mig Tomas Gee som är en duktig trubadur som är bra på att känna in vilken publik han har och spelar precis rätt musik för gruppen han har framför sig. Han skapar också privata kontakter och är bra på att komma ihåg folk och deras namn, det är så vi har lärt känna varandra. När jag hamnade mellan två män som kör motorcykel så kom jag plötsligt ihåg mitt löfte till mig själv för 5 år sedan... Jag skulle ta motorcykelkort när jag var smal nog att komma i ett ställ. Bra att komma på det i februari, då har jag ju hela sommaren på mig och jag har råd just nu också.

Synd att han inte fick en chans att underhålla oss

21/3 På torsdagen gjorde jag äggtoast till frukost, men som vanligt var jag inte så hungrig eller sugen som jag trodde och kunde förstås inte äta upp dem.
På kvällen skulle jag med mamma, pappa och brorsan på Upplands Väsby Promotions årliga middag. Det är kommun och företagare i Väsby som har engagerat sig i att göra företagarklimatet bättre. Det är rätt trevligt folk och de hade tagit dit Tomas Gee för att underhålla och han är både trevlig och bra och alla tycks gilla honom. Jag känner honom lite gran och han kände igen mig trots att vi kom fram till att det nog var i alla fall 5 år sedan vi sågs sist...
Tyvärr var det en enda röra av prisutdelningar och tal och lite "klubben för inbördes beundran", så lagom tills han äntligen fick möjlighet att göra "sin grej" så var de flesta på väg därifrån. Om jag säger att vi till exempel inte fick desserten förrän vid strax efter 23 så fattar ni på vilken nivå det var. Vi var också tvungna att byta bord mellan varje rätt. Första bordet jag hamnade vid var väldigt trevlig, nästa hade jag nog dött av leda om jag inte haft svägerskan att sitta bredvid och prata med. Det tredje bordet var det absolut bästa, jag och en kille och en tjej hade väldigt, väldigt trevligt och klickade bra.
Eftersom jag var både trött och lite drogad och dessutom hade ont så var det en alldeles för lång kväll och att behöva byta bord var också lite av tortyr.
Sen att maten var allt annat än fantastisk gör ju inte saken bättre, jag tror inte att jag någonsin blivit serverad bra mat på Scandic Infra, varken vid lunch eller middag.