Så gott som ett kylskåp

1/5 Kanske var det trots allt lite bra att det blev snöstorm på onsdagskvällen? Med strömavbrottet ville jag ju inte öppna kylskåp och frys eftersom jag inte visste när strömmen skulle gå på igen. Jag ville ju hålla kylan inne. Därför ställde jag ut resterna av maten på verandan och med kylan och snön var det definitivt lika effektivt som ett kylskåp. Nu när strömmen var igång igen på torsdagen så delade jag upp maten i matlådor och ställde in dem i frysen och kylen till senare.
Vid 14-tiden åkte jag in mot stan för att möta upp H och hennes döttrar. Jag parkerade vid Sergelgatan och tog en promenad till Gallerian där de var. På vägen lyckades jag handla flera klänningar! Det är verkligen en talang jag har, shopping...
Vi shoppade vidare allihopa när vi mött upp och sen tog vi en promenad mot Hötorget och tittade i butiker på vägen. Till slut blev vi utslängda från den sista butiken eftersom de ville stänga.
Då gick vi till min bil och så åkte vi till Valhallavägen och Restaurang Cypern.
Där åt vi en god middag och hade väldigt kul under tiden.
Personalen på den restaurangen är helt fantastiskt trevliga varje gång man kommer dit och maten är bra!
Innan jag åkte hemåt igen så skjutsade jag tjejerna till Centralen och då åkte hem till Linköping och jag hem till Väsby.

Sånt man inte får skratta åt är roligast

12/2 På fettisdagen fortsatte stressen på jobbet, jag visste att det var min sista dag på kontoret för veckan och sen är det ju bara månad kvar innan det är dags för semester. På vägen åkte jag förbi konditoriet och hämtade semlor som kollegan P beställt till alla på jobbet. Jag köpte 7 stycken extra att ta med till kompisen H och hennes familj till kvällen. Jag tänkte att de nog skulle klara sig i en kall bil över dagen.
Mötet för onsdagen blev nästan inställt på eftermiddagen men jag lyckades få till det i slutänden. Det är visserligen stressigt den här veckan men det blir ännu värre om inte detta blir gjort.
I sista stund innan jag var tvungen att åka mot Linköping så blev också mötet för fredagen i London klart och bokat, så i bilen på väg mot Järfälla för att hämta A som skulle med ned till Linköping, så ringde jag och bekräftade min flight på fredagsmorgonen. Jag hade stresspuls i magen en bra stund, men sen inser man efter en stund att man inte kan göra allt på en gång och så lugnar man ned sig.
Jag hämtade upp A på hans jobb vid 17 och strax innan jag skulle gå in så ringde en engelsk leverantör och jag kände stressen krypa sig på igen, hur ska jag hinna med allt innan jag åker?
Vi åkte söderut och det märktes ju inte alls eftersom det var snöstorm hela vägen. Emellanåt såg jag inte riktigt var vägen gick och det var lite läskigt faktiskt. Det tog ändå inte så särskilt mycket längre tid, lite drygt en halvtimme extra blev det nog ungefär.
Jag lämnade A på hotellet i Linköping och sen åkte jag ut mot Nykil och familjen J.
Jag hittade faktiskt rätt direkt, men som vanligt höll jag på att köra förbi infarten till huset, jag tror alltid att den är mittemot stallet.
Medan H lagade tacos jobbade jag lite till och bokade hotell i London och sen började resten av familjen komma hem från sina aktiviteter och så åt vi middag.
Jag är ofta glad och ler, men skrattar gör jag allt för sällan, men är det några som ofta får mig att skratta så är det denna familj. De är bara så varma, öppna och glada. De är helt enkelt helt underbara allihopa!
Jag och yngsta dottern I (12 år) fick ett hysteriskt skrattanfall till ett totalt Icke-PK skämt när vi tittade på mina foton på min "tablet" , det var just därför vi skrattade så hysteriskt. Till slut hade vi svårt att få luft och på mig rann tårarna. Efter tacos åt vi semlor men vi var för mätta de flesta av oss så det var inte så gott och det märktes på smaken att de stått sedan morgonen.
Eftersom I och jag tittat på mina favoritbilder som jag lagt på surfplattan så ville de andra se också och sen fick jag en massa snälla kommentarer om mina bilder och vi spekulerade i hurvida de går att sälja eller inte och i sånt fall hur och i vilket format...?

Jag brukar få ta I's rum när jag bor över och hon tipsade mig om att ta en titt på väggarna. Se där! Mina hästar var ju på hennes väggar. Den med sto och föl är ju min gamla Gullan med sonen Grip, 4 veckor gammal.
Den andra är på Grip när han är runt 6-8 månader.
När jag väl kom i säng vid 1 ungefär så var jag helt övertrött men kunde inte somna och till slut var jag tvungen att ta en insomningstablett trots att jag sällan behöver det när jag sover borta.



 semlor, tittade på bilder, fick skrattanfall med ida, kunde inte sova

Sticker man ut hakan tycker ingen om en...

31/3 På lördagsmorgonen blev jag väckt av H vid 8.45 ungefär och gick upp och hasade ut till toan i pyjamas. Jag hade sovit relativt bra men alldeles för få timmar för en fredagsnatt. Vi åt en snabb frukost och tog med oss kaffet i bilen och H åkte med mig så att jag skulle få lite sällskap jag som får åka ensam i två dagar annars.
Vi skulle till Gränna för årsmöte i fjordhästföreningen och vi kom ungefär till Mantorp på torra, fina vårvägar, sen satte det igång att snöa en hel del och strax senare var det riktigt snöstorm. Det var då jag var glad att jag inte hunnit byta till sommardäck innan jag åkte vilket visserligen inte bara var på grund av dåligt med tid utan också en rädsla för att det skulle bli snö...
Lagom tills vi var på plats på Motell Vätterleden så såg man inte längre Vättern från deras parkering trots att den ligger så nära, så mycket snöade det. Dessutom blåste det riktigt ordentligt.
När vi kom in fick vi kaffe och macka och alla satt och snackade i små och stora grupper, det är alltid hög stämning när vi ses allihopa.
När det var dags för årsmöte började ordförande med att visa film från Scandinavium där Malin Bayard, Rolf-Göran Bengtsson, Ludger Beerbaum och tre andra väldigt duktiga och kända ryttare red och körde varsin fjordhäst. Jag önskar ju att jag varit på plats men nu fick jag i alla fall se det på film. Det gick tyvärr inte att höja ljudet så pass att vi kunde höra vad ryttarna sa i sina intervjuer men jag tänkte försöka lägga tassarna på den där filmen så att jag kan få höra vad de sa. Det var i alla fall väldigt lyckat alltihopa, både inslaget på Scandinavium och att visa det för oss som kom till årsmötet.
Under mötet hade jag som vanligt svårt att hålla käften fast saker och ting egentligen inte rör mig längre eftersom jag inte ens har någon häst. Men faktum är att jag fortfarande brinner för rasen och dess bästa och har ganska starka åsikter om hur vi kan få andra människor att förstå hur bra de är och svaret är PR, PR, PR! Vi borde gå i kurs hos Islandshästföreningen, de vet hur man marknadsför en ras! Jag personligen tycker att vi har en ras som kan erbjuda mycket mer och ändå säljer vi färre fjordhästar och till lägre pris än vad de säljer sina hästar. Ja, vad jag försöker säga så var det nog en och annan som störde sig på att jag stack ut hakan om och om igen och kanske fokuserade mer på det än vad jag sa, men om priset för marknadsföringen av fjordhästen är att jag blir illa omtyckt så må det vara så. Stämningen var trots allt mycket god på mötet och vi kom alla ur det med vänskapsbanden i behåll.
Jag åkte hem direkt efter mötet och hade en jobbig resa med kastvindar åt alla håll, men det var i alla fall inte så mycket trafik och inte särskilt mycket snöfall heller.
Jag stannade för proviantering och kisspaus på McDonalds i Norrköping och åkte vidare direkt och kom hem vid 17 och hämtade Turre hos mamma och pappa på vägen. Hemma hade det också snöat och även om det nu var klarblå himmel och sol så låg det rätt mycket snö på tomten.
Jag hade pratat med kusin S i telefon på vägen hem och vi hade kommit fram till att hon hade tandvärk och hon ville vänta och se om det blev bättre medan jag tryckte på och tyckte att hon skulle ta tag i problemet medan det var dag. Vi skulle ha gått ut på kvällen men kom fram till att vi skulle stanna hemma och ta det lugnt istället eftersom hon hade så ont.
När jag kom hem var jag vimmelkantig av trötthet och gick och lade mig och sov i 1½ timme eller nåt, sen gick jag upp och diskade och satte en bröddeg och sen dök S upp. Vi tittade på Bridesmaids och sen The Proposal och åt mackor och drack te.
Tidigare hade jag gjort en varsin smoothie åt oss och använt färsk ananas och det var sådär, jag vet inte om jag gillade det särskilt mycket faktiskt.
Jag är glad för det mesta men jag skrattar väldigt sällan men vi fick ett riktigt skrattanfall i köket när jag undrade om S ville ta med sig en halv limpa som jag pekade på och hon svarade att hon var mätt... Jag menade ju om hon ville ta med den hem inte om hon ville äta en halv limpa innan hon åkte. Det var skönt att få skratta lite och vi hade svårt att sluta. Sen började S få riktigt ont i munnen så vi proppade henne full med tabletter och försökte räkna ut vilka hon kunde ta och inte och när hon kunde ta fler.
Det konstiga var att hon liksom jag inte alls kände någon verkan av Voltarentabletterna som jag fick vid min näsoperation, vi börjar undra om det är sockerpiller...
S åkte hem vid 2 ungefär och jag satt uppe en stund till och kom i säng vid 3.30.