Sticker man ut hakan tycker ingen om en...

31/3 På lördagsmorgonen blev jag väckt av H vid 8.45 ungefär och gick upp och hasade ut till toan i pyjamas. Jag hade sovit relativt bra men alldeles för få timmar för en fredagsnatt. Vi åt en snabb frukost och tog med oss kaffet i bilen och H åkte med mig så att jag skulle få lite sällskap jag som får åka ensam i två dagar annars.
Vi skulle till Gränna för årsmöte i fjordhästföreningen och vi kom ungefär till Mantorp på torra, fina vårvägar, sen satte det igång att snöa en hel del och strax senare var det riktigt snöstorm. Det var då jag var glad att jag inte hunnit byta till sommardäck innan jag åkte vilket visserligen inte bara var på grund av dåligt med tid utan också en rädsla för att det skulle bli snö...
Lagom tills vi var på plats på Motell Vätterleden så såg man inte längre Vättern från deras parkering trots att den ligger så nära, så mycket snöade det. Dessutom blåste det riktigt ordentligt.
När vi kom in fick vi kaffe och macka och alla satt och snackade i små och stora grupper, det är alltid hög stämning när vi ses allihopa.
När det var dags för årsmöte började ordförande med att visa film från Scandinavium där Malin Bayard, Rolf-Göran Bengtsson, Ludger Beerbaum och tre andra väldigt duktiga och kända ryttare red och körde varsin fjordhäst. Jag önskar ju att jag varit på plats men nu fick jag i alla fall se det på film. Det gick tyvärr inte att höja ljudet så pass att vi kunde höra vad ryttarna sa i sina intervjuer men jag tänkte försöka lägga tassarna på den där filmen så att jag kan få höra vad de sa. Det var i alla fall väldigt lyckat alltihopa, både inslaget på Scandinavium och att visa det för oss som kom till årsmötet.
Under mötet hade jag som vanligt svårt att hålla käften fast saker och ting egentligen inte rör mig längre eftersom jag inte ens har någon häst. Men faktum är att jag fortfarande brinner för rasen och dess bästa och har ganska starka åsikter om hur vi kan få andra människor att förstå hur bra de är och svaret är PR, PR, PR! Vi borde gå i kurs hos Islandshästföreningen, de vet hur man marknadsför en ras! Jag personligen tycker att vi har en ras som kan erbjuda mycket mer och ändå säljer vi färre fjordhästar och till lägre pris än vad de säljer sina hästar. Ja, vad jag försöker säga så var det nog en och annan som störde sig på att jag stack ut hakan om och om igen och kanske fokuserade mer på det än vad jag sa, men om priset för marknadsföringen av fjordhästen är att jag blir illa omtyckt så må det vara så. Stämningen var trots allt mycket god på mötet och vi kom alla ur det med vänskapsbanden i behåll.
Jag åkte hem direkt efter mötet och hade en jobbig resa med kastvindar åt alla håll, men det var i alla fall inte så mycket trafik och inte särskilt mycket snöfall heller.
Jag stannade för proviantering och kisspaus på McDonalds i Norrköping och åkte vidare direkt och kom hem vid 17 och hämtade Turre hos mamma och pappa på vägen. Hemma hade det också snöat och även om det nu var klarblå himmel och sol så låg det rätt mycket snö på tomten.
Jag hade pratat med kusin S i telefon på vägen hem och vi hade kommit fram till att hon hade tandvärk och hon ville vänta och se om det blev bättre medan jag tryckte på och tyckte att hon skulle ta tag i problemet medan det var dag. Vi skulle ha gått ut på kvällen men kom fram till att vi skulle stanna hemma och ta det lugnt istället eftersom hon hade så ont.
När jag kom hem var jag vimmelkantig av trötthet och gick och lade mig och sov i 1½ timme eller nåt, sen gick jag upp och diskade och satte en bröddeg och sen dök S upp. Vi tittade på Bridesmaids och sen The Proposal och åt mackor och drack te.
Tidigare hade jag gjort en varsin smoothie åt oss och använt färsk ananas och det var sådär, jag vet inte om jag gillade det särskilt mycket faktiskt.
Jag är glad för det mesta men jag skrattar väldigt sällan men vi fick ett riktigt skrattanfall i köket när jag undrade om S ville ta med sig en halv limpa som jag pekade på och hon svarade att hon var mätt... Jag menade ju om hon ville ta med den hem inte om hon ville äta en halv limpa innan hon åkte. Det var skönt att få skratta lite och vi hade svårt att sluta. Sen började S få riktigt ont i munnen så vi proppade henne full med tabletter och försökte räkna ut vilka hon kunde ta och inte och när hon kunde ta fler.
Det konstiga var att hon liksom jag inte alls kände någon verkan av Voltarentabletterna som jag fick vid min näsoperation, vi börjar undra om det är sockerpiller...
S åkte hem vid 2 ungefär och jag satt uppe en stund till och kom i säng vid 3.30.