Visar inlägg med etikett Drömmar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Drömmar. Visa alla inlägg

torsdag 14 augusti 2014

Bara det går över efter 48 timmar

24/3 När jag vaknade på måndagen insåg jag att jag även denna natt haft en massa stressdrömmar och dessutom drömt om en massa kollegor och vänner, men också folk jag inte känner. Det är så konstigt att hjärnan drömmer om så konstiga saker.
Jag har varit hemma och inte rest alls på 4 månader, inte ens inom Sverige. Det är väldigt lång tid för mig, oftast är jag glad om jag är hemma fyra veckor i sträck. Men nu ska jag strax åka iväg igen och jag har faktiskt påbörjat packningen så smått fast jag inte åker förrän på lördag. Jag som normalt packar med bara någon timmes marginal.
Dessutom har jag nu en jäkla förkylning som jag kämpar emot, hoppas att den ger sig tills dess. Jag brukar få väldigt korta förkylningar nu för tiden, de går oftast över på 48 timmar!


Ja, jag är generad

20/3 Natten till torsdagen drömde jag också väldigt mycket. På tabletterna får jag också en massa drömmar och de är alltid väldigt stressande. Alla typer av stressande situationer har min hjärna hittat när den inte tänker sova som den ska. Jag drömmer också om folk jag sällan träffar, eller som jag inte ens känner särskilt väl. Jag undrar varför min hjärna ens kommer ihåg att drömma om de människorna. Denna natt drömde jag att jag var på Fjordhäst SM och det var en massa vänner och bekanta där och det är mer än en halvfull jag kan säga att jag vet att jag träffade, troligtvis bortåt 20 personer som jag kan mer eller mindre namnge, vissa vet jag vilka de är, men vet inte vad de heter. Varför?

Jag hittade nostalgi på Spotify idag, I'm a lady - Baccara!
Jag kan inte låta bli att skämmas lite för hur mycket jag och syrran gillade deras skiva när vi var små, men nu är det ju nostalgi att lyssna på dem, fast nu märker jag ju den bristande kvalitén på musiken!

Just nu går det något kedjebrev på Facebook där man ska posta en bild på sig själv utan smink och betala pengar till Cancerfonden i samma veva. Jag fick en spark i baken och betalade 300:- till Cancerfonden vilket jag glömt i flera år, men bilden har inte blivit av än. Men bidraget är ju viktigare än bilden och själv sprider jag inte gärna kedjebrev, inte ens för en god sak.




onsdag 12 oktober 2011

Hål ända in i huvudet?

På tisdagen vaknade jag med huvudvärk som kom från nacken, dags att fixa till den igen innan det utvecklas till migrän. Under natten hade jag haft konstiga drömmar om inbrott igen och jag blev jagad också. Undrar vad det beror på? På förmiddagen ringde C som jag inte sett sedan vi var i Gambia och hon undrade om jag kunde hänga på en Ålandskryssning på onsdagen? Det skulle vara gratis och middag, frukost och lunch var också inkluderat. Gratis är gott och eftersom detta dessutom var en visningsresa för att man skulle få se Cinderellas evenemangsdäck så hade jag också visst intresse för jobbföreningens skull.
Jag lyckades fixa så att jag kunde vara borta från jobbet på torsdagen och pappa lovade att passa hunden. Till lunch åt jag den där varma salladen jag berättat om förr, den som man kan beställa på Drop-In i Upplands Väsby, den kan jag definitivt rekommendera!
På eftermiddagen lämnade jag några paket på posten och åkte och köpte lite pärmar till jobbet också. Sen åkte jag hem och vilade lite och fixk plötsligt väldigt bråttom till spinningen, jag vet inte riktigt vad som hände... ena sekunden hade jag gott om tid och nästa var jag sen. När jag var på plats gick det inte att dra kortet men eftersom spinningen sällan är full så fick jag hjälp att checka in och sen fick jag springa rätt in i salen där de andra hade börjat ställa in sina cyklar och andra börjat värma upp lite smått. Jag lade väska och grejer innanför dörren och knölade in mig mellan cyklarna in längre bak i salen, sen kom jag på att jag inte tagit på mig skorna och det var bara att gå tillbaka. Som tur var hade jag haft sinnesnärvaro nog att fylla vattenflaskan innan jag gick in i salen, tyvärr glömde jag svetthandduken i väskan även andra gången så den fick jag klara mig utan. Jag blev glatt överraskad när jag kände att jag orkade så pass mycket som jag gjorde, det känns ju som om jag inte gjort många knop under sommaren. Dessutom kunde jag inte låta bli att tycka att det var lite kul att den unga killen som såg ut som en broiler var den som hade absolut svårast att hänga med! Gubbar och tanter och tjockisar, nördar och allt möjligt hade mycket mer ork än han. Ändå skulle det nog vara honom man plockade ut om man skulle välja vem av oss som var den mest vältränade i salen...
Lite ont i sittbenen och så får man ju räkna på när man inte kört spinning på ett tag men annars gick det klart över förväntan.
Efteråt gick jag 20 minuter på bandet varav jag sprang 3 minuter, det fanns inte så mycket kvar att ge efter spinningen. Men på mina 20 minuter kom jag i alla fall 2 kilometer så det var ett oket snitt med tanke på att jag inte ville köra stenhårt utan "skritta av" snarare. När jag kom hem rensade jag det sista av svampen och plockade bort de som hade ruttnat från torkbordet. Under tiden tittade jag på "What Happens in Vegas" och "Management", båda lite söta, romantiska komedier. Jag tog äntligen itu med Turres tänder som ju varit tandstensfria till det senaste året. Det tog emot att ta itu med det eftersom jag förväntade mig ett krig i samband med det...
Detta visade sig helt ogrundat, han skötte sig alldeles utmärkt och låg stilla och led trots att han tyckte att det var superläskigt och äckligt. Han fick mycket beröm och klappar och många andningspauser. Det svåra med att at tandsten är ju att krångla sig in i den lilla taxmunnen och sen ta i så pass att tandstenen släpper men med sån precision att man inte gör illa hunden. På vänster sida upptäckte jag något som såg ut som en halv månkrater under tandstenen och jag misstänker att det är ett svårt fall av karies och det är ett annat hål ända uppe vid tandköttet. Plötsligt undrar jag om en sån infektion kan vandra upp i näshålan och orsaka hans förkylningssymptom som han haft i snart 3 år? Syrran tyckte inte att det lät helt orimligt. I vilket fall som helst måste ju tanden kollas upp och antagligen dras ut, jag får ta tag i det så fort jag kommer hem från USA.
Jag städade undan, packade för kryssningen och vek den rena tvätten innan jag gick och lade mig.