Vi kan skrämma de modigaste

2/3 På fredagen var vi alla väldigt sega och jag tvingade slutligen mig själv att gå upp vid 12 eller nåt sånt. Jag hade sovit som en stock men var tröttare än någonsin av någon anledning. Jag smög så gott jag kunde och tände i spisen och sen rörde jag ihop en pannbrödsdeg och vid det laget var de andra vakna och jag satte igång att baka ut degen och grädda brödet och Ju förberedde äggröra.
Vi åt som kungar denna morgon, äggröran var den krämigaste, godaste jag någonsin ätit faktiskt och brödet var gott till det, ungarna var också väldigt nöjda.
Efter att vi plockat undan efter frukosten bytte vi om och jag och Ju åkte för att handla och barnen gick ned för backen för att försöka preparera den inför hemfärden på lördagen, vi var allt annat än säkra på att Ju's bil skulle komma upp för backen till vägen. De hackade bort is och sandade och hade sig, vi kom med nöd och näppe upp för backen med min bil och sen kom vi iväg till affären.
Vi handlade lite grejer till nudelsoppa och korvgrillning och så åkte vi tillbaka. Vi stannade till på Statoil på vägen hem och köpte vägsalt, kanske skulle det hjälpa lite i alla fall?
Barnen hade jobbat stenhårt under tiden vi varit borta och ändå hade de inte kommit så långt. Jag och Ju saltade en bit av den brantaste backen och sen stannade Ju med barnen för att montera snökedjor på sin bil, hon fick låna dem av grannen.
Jag åkte mot torpet och denna gång sådär i dagsljus utan barn i bilen så körde jag lite mer aggressivt och kom faktiskt upp för backen. Sen packade jag upp och när jag var klar dök de andra upp.
Barnen var väldigt trötta och hungriga vid det här laget och efter en stunds diskuterande kom vi fram till att vi skulle grilla utanför dörren istället för nere vid sjön.
Vi är ett väldigt effektivt gäng när det gäller att göra upp eld, jag och L vet precis hur man får igång den och de andra är bra på att hitta ved. Det tog inte mer än någon minut och bara en tändsticka så hade vi en fin brasa och strax senare började vi grilla korv för ingen av oss orkade vänta på någon glöd.
När alla ätit sig mätta på korv med bröd så gick vi lös på marshmallows, ungarna har tjatat om det de andra gångerna vi har grillat korv, men det här är första gången vi kom ihåg att köpa det.
När vi kom in var vi frusna och trötta och jag var nästan lite yr av trötthet så jag lade mig en stund och de andra var inte bara tysta och snälla, nej de diskade och städade under tiden också så jag vaknade till ett nystädat kök. Jag hade bara slumrat till eftersom jag börjat panikfrysa och fick till slut gå upp och sätta mig så nära spisen det gick och när jag värmt mig ordentligt startade vi en omgång "plump" men sen blev vi hungriga och jag gjorde en nudelsoppa med Ju's assistans. Det var tacksamt och det fanns inget kvar i grytan när alla ätit sig mätta.
Sen spelade vi vidare på vår plump-omgång och sen var jag helt slut och ville gå och lägga mig och de andra gick med på det. Vi släpade återigen fram madrasser och sängar och kom i säng. Innan vi somnade låg vi och pratade en bra stund och sjöng halva låtlistan från 80-talets barnskiva nummer 1, Djurens Brevlåda.
Vi hade väldigt roligt och det skulle nog ha varit en hel del folk som blivit skrämda av oss och undrat vad vi är för ena egentligen...

Underbara söndag

Jag vaknade sent på söndagen, gick väl upp runt 12 ungefär. Jag gjorde lite fukost, en macka med stekt ägg, skinka och tomater också en frappé förstås. Gott och lyxigt kändes det.
Sen ringde G och beklagade sig att han var fast i Stockholm till åtminstone 17 eftersom alla tåg och bussar hem till Dalarna var fulla, han undrade om jag inte kunde komma in till stan och hålla honom sällskap. Jag bad att få återkomma när jag tänkt över det, jag kände mig trött, matt och lite energilös och hade planerat att ta det lugnt hela söndagen. Jag pratade en stund med H i telefon och hon sat att det nog känns tungt att åka in till stan, men att det skulle kännas kul när jag väl var där. Alltså ringde jag G och sa att jag kunde tänka mig att hålla honom sällskap om vi tog en promenad på Djurgården så att jag kunde ta med Turre. Det hade han inget emot så nån halvtimme senare plockade jag upp honom vid Norrmalmstorg och så åkte vi ut till Waldermarsudde och parkerade. Det var en massa folk och bilar, det var till och med kö in på parkeringen, men vi hade tur och hittade en plats nästan direkt. Dessutom fungerade inte parkeringsautomaten så en annan kille ringde till anmälningsnumret och fick svaret att det inte kostade nåt eftersom den var trasig och att de fått så många larm att de ville att folk skulle sluta ringa. Solen sken och det var plusgrader så det var en massa folk och hundar ute och gick, det var trevligt att se att alla hundar vi mötte var väldigt väluppfostrade och trevliga, en av ägarna var inte så väluppfostrad och lät sin hund gå fram till Turre trots att jag försökte gå förbi utan ett möte. Kanske blir det viktigare för folk att kunna hantera sina hundar när de bor så trångt ihop med andra människor och hundar?
På vägen hittade vi folk, hundar, svanar och änder och Stockholm är vackert även på senvintern när solen skiner. Svanen simmade up och ned, så jag kallar honom Kalle Svan. Det var en sång vi lyssnade på när vi var små, Djurens Brevlåda hette skivan och sången gick så här: Där simmar en svan, han är inte riktigt van, han simmar upp och ned.. och så vidare. http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=dT8cdpSVhyc
Hela den skivan är kul faktiskt, eller vad säger ni om den här texten:

Gäddan Gösta är ute på jakt
han vill gärna ha mört till middag
han gäspar o låtsas sova.

Här kommer mörten Bertil
han simmar och viftar på fenan
sen glömmer han bort vad hans mamma har sagt
om hungriga gäddor i vassen.

Ni vet väl hur det går?
och Bertil är borta for alltid.
I fiskarnas himmel simmar fiskarnas gud
det är säkert nån mört som haft tur.

Efter att ha gått i 1½-2 timmar var vi tillbaka till bilen och åkte tillbaka mot stan. Mitt emot Skansen gick vi in på fiket Lilla Hasselbacken och G bjöd på lunch. Jag valde Gulashsoppa med bröd, han tog lasagne.
Sen åkte vi till hans hotell och han sprang in och hämtade väskan och så släppte jag av honom vid centralen.

Sen åkte jag hem och tog det lugnt en stund och sen förberedde jag middag eftersom jag bjudit hem H.

Jag körde den där pastan med tigerräkor eftersom jag hade färkvaror som behövde användas.

Till min lycka tyckte hon att det var jättegott! Sen satt vi och snackade och hade det bra.