Plåster på såren

4/6 Efter min totala skitdag på måndagen så kom tisdagen som själens räddning!
På morgonen lastade jag bilen med flyghjälmar för att hjälpa polisflyget att prova ut rätt storlekar och efter att ha mätt huvudet och passat till hjälmar på ett 15-tal trevliga människor så fick jag äran att hänga med ut i helikoptern på rutinuppdrag!
Vi flög ut över Täby för att störa inkommande trafik till Arlanda så lite som möjligt och jag fick lyssna på både tornet och polisradion för att hänga med ordentligt.
Vi tog en runda över stan och kikade på lite allt möjligt, en besökande båt i strömmen, letade efter en motorcyklist som kört rätt igenom en poliskontroll och sen började det riktiga arbetet, ett pågående inbrott i en villa söder om stan.
Vi stod stilla rätt länge över villan och sökte med värmekamera och med hjälp av våra egna ögon över ett skogsparti bakom och runt villan medan hundpatrull var på väg dit. De bad mig att hjälpa till och hålla koll på en av kamerorna och det var så spännande att jag var helt koncentrerad på det och då blev jag plötsligt åksjuk fast jag inte var det innan...
Visste ni förresten att hundars päls isolerar så pass bra att de syns betydligt sämre på värmekamera än vad människor gör?
Det visade sig i alla fall när vi följt hundpatrullen från luften att inbrottstjuven troligtvis hunnit fly ut bakvägen innan polisen var på plats, för vi såg ingen som rörde sig bort från hunden och föraren.
Nästa uppdrag var att leta efter en förrymd pojke som pappan misstänkte dragit iväg till Rönningesjön. Vi cirklade sjön och letade folk på stränder och bryggor och vi hjälptes åt allihopa och vi kollade faktiskt upp en del saker som jag sett.
Pojkens pappa hittade honom dock före oss och eftersom jag än en gång koncentrerat mig så pass att jag blivit flygsjuk så kändes det rätt bra att åka tillbaka och vi var strax tillbaka på Arlanda igen. Det är kul att se att något som är så spännande för mig bara är ännu en arbetsdag för dessa killar och de pratar om vanliga saker som vi andra gör på jobbet medan de spanar. Allt från dieter och fasta till resor, lägenheter och familj!
De var också precis så snälla som jag fått lära mig som barn att poliser är!
Vad gillar ni vårt vackra Stockholm uppifrån?
Underbar flygtur och spännande dessutom.
Jag kom hem i normal tid och duschade,bytte om och sminkade mig och sen åkte jag och kollegan J in till stan för att möta upp en Brittisk leverantör som vi skulle äta middag med och ha ett kort möte.
Min första tanke var att jag skulle köra biten in till stan, men eftersom J ändå måste köra hem och han bor en bra bit norr om Väsby så kan han ju inte dricka nåt i alla fall. Alltså bestämde jag mig för att inte ta bilen och kanske ta en drink.
Vi var lite före de andra killarna så vi beställde en drink i baren och satt i solen och hade det bra och blev lite bländade. J beställde en väldigt fin alkoholfri drink, jag är ju aldrig så smart, jag tar ju bara en vanlig cola jämt när jag kör.
Jag tog en frozen marguerita vilket var rätt korkat eftersom jag hatar tequila, men jag blandar alltid ihop den med daquiry och den har ju rom i sig och är mycket godare.
Sen dök de andra upp och medan jag och A hade ett kort möte så satt J och snackade med den andra killen och sen när vi var klara var det precis läge att sätta sig till bords.
Som vanligt var maten jättefin, jag och A delade på en skaldjursplatå och det var kanske inte så genomtänkt, man ska nog ta mer avancerade saker när man är på Gondolen, för de är så bra på att laga mat.
Jag tog till och med efterrätt fast jag var så mätt, för det lät så gott med hallonsmul och det var det förvisso men så sött att jag hamnade i paltkoma på stört!
Det blev en rätt sen kväll och jag var nog inte hemma förrän vid midnatt eller så och på vägenhem hämtade jag och J Turre och så skjutsade han hem oss. Han var nog hemma tidigast en halvtimme senare...

Nostalgitripp i förrådslådor

5/5 På söndagen förstod jag att någon hade varit på min veranda någon gång under lördagen eller natten till söndagen för grinden stod öppen. Det känns extra obehagligt när inte Turre är hemma och jag har ju visserligen larm, men vad spelar det för roll om jag blir skrämd halvt från vettet om någon försöker ta sig in när jag är hemma? Jag förstår inte varför så många inte har larm på sina hus, det är inte särskilt dyrt och det känns så bra att veta att ingen har varit inne i huset medan man varit borta.
Jag satte igång att städa i förrådslådorna som jag tagit in och några av de som stod på verandan också. Det är mycket som kan kastas men också en massa som jag fortfarande vill ha kvar.
Är inte den gula hästen helt fantastiskt fin till exempel? Jag fick den av en äldre kompis när jag var runt 5-10 år gammal och jag älskade henne för det, men nu kommer jag inte längre ihåg vem det var...
Taxen och fjordhästbroschen och -örhängena har jag gjort själv när jag var i 20-års åldern, jag tycker att de är rätt fina, vad tycker ni?
De svart/vita skorna vet jag inte varifrån jag fått, men jag antar att de kanske var mammas en gång i tiden. De är i alla fall för häftiga att kasta, de är gjorda av kohud med hår (tror jag).
Jag hittade farmors gamla cigarettetui som jag ärvde när hon gick bort. Farmor var aldrig särskilt förtjust i oss, men jag gillade cigarettetuiet och det var vad jag ville ha efter henne. Jag använde det en bra stund men när det började falla isär så lade jag undan det. Det passar väldigt bra ihop med den guldfärgade tändaren jag fick av min äldre väninna S innan hon gick bort, de är väldigt retro båda två och jag kommer att behålla båda även fast jag inte röker längre.
En stor låda med foton hittade jag också, jag vet inte säkert vad jag vill göra med dem, men kvar blir de ju i alla fall. En del foton är helt underbara!
Var jag inte söt på mitt passfoto förresten? Det tog jag när jag var 20 år gammal vill jag minnas.
Slinky-taxarna fick jag av syrran i födelsedagspresent, hon tyckte att jag borde ha dem!
Det var slutligen två hela flyttlådor fulla med skräp och pärmar och papper och tre halvfulla flyttlådor med böcker jag varken har plats för eller vill ha längre. De får åka och bo hos Stadsmissionen istället tills de hittar bättre hem.
Det var inte många pärmar kvar när jag kastat alla gamla räkningar och sånt från 20 år tillbaka. Varför har jag sparat dem?
När jag inte orkade städa något mer så målade jag naglarna och tog det lugnt resten av kvällen. Tänk vad mycket energi och tid det går åt när man städar sån där. Men jag känner att jag får energi av att kasta sånt jag inte behöver och dessutom se till att hitta det jag vill ha kvar.