Killar kan man inte räkna med

7/6 På fredagen hade vi klämdag, det vill säga vi var lediga. Trots detta var jag tvungen att försöka fixa grejer åt en kund eftersom de hade panik. Men när jag försökte få tag i dem för att säga att min kollega M kunde hjälpa dem, ja då svarade de inte ens i telefon på en timme! Ibland blir man trött på såna som säger att det är bråttom och så stressar man för att de ska få det de vill ha och så försvinner de bara. Min kollega löste i alla fall problemet åt kunde i slutänden.
Själv tog jag tag i trädgårdsarbetet och klippte gräset. Eftersom solen sken tänkte jag att det var ett bra sätt att få lite solbränna, att klippa gräset i bara shorts och bikiniöverdel.
Jag försökte också fylla badtunnan under hela dagen, med hjälp av vattenspridaren och vattennivån började i alla fall att klättra uppåt.
Jag sopade stengången också fast det är verkligen ett evighetsjobb precis som verandan. Det är opraktiskt att ha fyra stora tallar precis invid huset.
Det sista som stått kvar ute efter att det nya förrådet blivit byggt blev nu inflyttat. När allt detta utomhusarbete var avklarat så fortsatte jag inne och tog hand om ett helt berg av tvätt och sen tog jag en paus i hängmattan och fick mig lite mer sol.
När solen gått ned bakom träden så tog jag en dusch och åkte och handlade, på Ica var det en hel driva snygga poliser som handlade bara lösgodis för hela slanten och jag kunder inte låta bli att kommentera det och fick ett svar att det var en av de få lagliga sakerna man kan gå på när man jobbar sent.
B som jag skulle träffat på kvällen lös med sin frånvaro och svarade inte på sms. Killar är verkligen inte att räkna med, sådär gör aldrig vi tjejer! Jag smsade också med kompisen J men både han och jag kom fram till att vi var för trötta för att ta tag i att umgås.
Efter att ha förberett kött, potatis och champinjoner till nästa dags kalas och skar det hembakade brödet och lagt det i frysen så satte jag mig i soffan och tittade på Narnia och fixade både finger- och tånaglar och lackade med mitt röda favoritlack.

80-tal någon?

Vilken lycka med en hel söndag hemma! Ibland kan det faktiskt vara rätt skönt att få grejer gjorda. Jag vaknade relativt tidigt även på söndagen och tog itu med att städa verandan efter vintern och under tiden gick tvättmaskinen varm.
Det var inte så tokigt med en riktig hemmafrukost heller, hembakat, rostat bröd med bregott, skinka, lök och till det min älskade frappé. Jag tog också itu med hängmattan jag köpte i höstas, här skulle det gungas minsann. Det var lite klurigt att reda ut vad de 4 extra pinnarna var till för eftersom det inte fanns varken bild eller beskrivning, men slutligen fick jag ihop mattan, hängde upp den och provlåg den. Aj!! Helvetet ramlade i backen! Kan ni tro, den här rediga, fina, robusta mattan med lika robust ställning, hade jätteklena metallringar till upphängningen. De blev som nollor och sen hade den ena gått av...

Jag måste erkänna att jag blev lite sur. Men nu var det ju inte mycket jag kunde göra åt detta just nu, det fick vänta.

Framåt eftermiddagen dök Ju upp och vi uppdaterade varandra om våra resor och annat som hänt under tiden vi inte har hörts. Vi satt i solen och hade det riktigt bra med en varsin frappé. H ringde, hon och dottern kanske skulle ha kommit förbi med den nya valpen men vi kom överrens om att det passade bättre kommande tisdag. Istället fick jag och Ju ett ryck eftersom vi pratade om en kappa jag fått av henne för 5-6 år sedan och inte kunde ha då. Jag har alltid älskat den kappan och lade undan den till smalare dagar. Alltså tog vi itu med vindsröjning. På min vind visade det sig finnas 3 ikeakassar och 2-3 stora papperskassar med kläder som jag fått från mamma och Ju. Vi började gå igenom dem och tog det vi ville ha och lade resten till Myrorna elle loppis och några tröjor till syrran och ett par plagg som vi kastade. Men inte hittade vi kappan inte... Sen kom vi på precis samtidigt att vi nog sett den då vi röjde garderoben i gästrummet. Jodå, den hängde längst fram där. Fördelen var ju att jag äntligen tagit itu med kassarna på vinden. Jag gillar inte när det ligger grejer jag inte vill ha i förråd och på vinden. Vi hittade en del kläder det var ordentlig 80-talsvarning på, eller vad säger ni?

Sen gjorde jag nudelsoppa åt oss till middag men fick inte i mig något alls nästan och sen åkte Ju hem och jag fortsatte med tvätten en stund eftersom jag nu var tvungen att tvätta allt jag skulle behålla av kläderna.

Road trip, tapalapa och byar

På lördagen gick vi upp redan klockan 6.40, vi skulle bara hast i oss lite frukost och sen hämta upp de andra på hotellet. Det blev lite pusslande så att alla fick göra sina toalettbestyr innan vi åkte, men sen var vi iväg. Bilen vi skulle åka i hade säten så att det räckte åt oss allihopa, men någon air condition fanns dessvärre inte. Alltså satt vi ihopklibbade i baksätet me fönstrena öppna större delen av tiden, men ska jag vara helt ärlig så kändes det inte så ryslans varmt ändå. Det var trots allt 37-38 grader senare på eftermiddagen, men det gick rätt bra. Men som ni ser på bilen av mig och C så såg vi lite mosiga ut efter ett tag i alla fall. Det var asfalterad väg en bit, men sen började vi åka inåt landet mer eller mindre parallellt med Gambiafloden som går nästan rakt åt öster. Gambia ligger samlat runt floden och är omgivet av Senegal som de kommer bra överrens med. Om ni tittar på kartan ser ni ungefär vilken väg vi tog, jag kan ha missat nån kringelkrok... Sen var i alla fall resten av vägen sandväg, även om den var riktigt bra för att vara det. Men det blev ganska skumpigt och hoppigt ändå. Den bilden med den röda sanden på visar en typiskt väg som troligtvis leder till en mindre by någonstans ute i buschen. Ungefär halvvägs stannade vi i en lite större by som hette Soma, där var det tänkt att vi skulle äta lunch. Några restauranger finns det inte direkt på såna ställen utan det blir att ta seden dit man kommer. Vi ställde till ett riktigt rabalder när vi klev in rätt i marknaden 7 vita personer. Alla tycktes ha något de ville sälja till oss, andra var bara nyfikna.

Vi letade oss fram till ett litet plåtskjul där det enligt uppgift skulle finnas tapalapa med omelett och kaffe att tillgå. Tapalapa är helt enkelt en gambisk baguette, sen stoppar man ned en omelett i den och dricker kaffe till. Det såg lite halvskitigt ut i skjulet men ingen av oss är harig och ingen gnällde, vi åt våra tapalapa med god aptit, det var faktiskt riktigt gott, kaffet var svagt och mycket sött, mjölken var kondenserad och sötad. Det smakade egentligen inte alls kaffe, men det var rätt gott ändå faktiskt. Av någon outgrundlig anledning packas gambisk mat i svenska Metrotidningar, vilket illustreras mycket fint av B på denna "kidnappningsbild".

Senare på eftermiddagen letade vi oss med viss möda fram till en liten by som låg långt från huvudvägen och in på en liten kostig. Vi var inte säkra på att vi kommit rätt förrän barnen i byn svarat att det var rätt by. Alla främlingar är ett trevligt avbräck i vardagslunket och främst barnen blir jätteglada när det kommer folk. Särskilt något så exotiskt som en hel grupp vita människor. De flesta barnen gjorde all i sin makt för att få hålla oss i handen en stund medan vi gick runt, andra barn var lite rädda för oss. Vi fick en tur runt deras odling och skola och fick hälsa på skolans rektor och byns alkali.

Man känner sig lite obehaglig till mods att gå omkring i en sån by, det blir lite drottningstatus på nåt sätt och jag trivs inte med det. Men även om dessa männsikor har det svårt ibland så har de uppenbarligen ett bra liv och ett bra socialt nätverk. Jag tror att det finns vissa fördelar med att leva så som de gör också.

Ett par timmar senare var vi framme i Janjanburay eller Georgetown som det också kallas. Det är en stad/by/ö med mycket historia, här brukade slavhandlare hålla lager vad jag fått veta, men jag kan inte hitta någon bekräftelse av det på internet. Men det finns ruiner precis vid floden och om man går genom staden blir man förföljd av pojkar och yngre män som vill ha betalt för att visa runt och berätta om öns historia, de är omöjliga att bli av med och det blir lite jobbigt. Vi tog färjan över till Janjanbury camp som låg precis på andra sidan floden, färjeturen tog bara runt 5 minuter och det är fantastiskt hur många människor och bilar de lyckas tränga på den lilla färjan, säkerligen 2-3 gånger fler än vad den tål enligt skylten på styrhytten. När vi kom till lodgen blev jag, D och B visade våra rum och hyddorna som såg så dassiga ut utifrån var riktigt fina inuti och det är ju bättre än tvärtom. Dock hade B flera gånger högt och ljudligt sagt till personalen och alla andra som eventuellt lyssnade att jag bodde singel. Alltså blev jag rätt nervös när jag såg att det enda som skulle hindra en eventuell inkräktare från att ta sig in i mitt hus var en vassdörr... och den skulle man lätt krafsa sig igenom med naglarna. Jag tyckte att det var oerhört obehagligt och insåg att det inte skulle bli mycket sömn den natten, men jag försökte skaka av mig den tanken och njuta av nuet. Efter att vi tagit en dricka var ute vid floden gick alla till sina rum för att vila lite och jag hittade en hängmatta utanför min hydda och lade mig där en stund och hade det bra och läste tidningen jag köpt i Bryssel.

Efter en stund kom C förbi och undrade om jag skulle hänga med till floden, hon hade försökt sova men det var för varmt. Men nu började jag känna mig dåsig så jag sa att jag nog skulle sova en stund och hon gick själv. Strax senare tog jag en dusch och lade mig en stund på sängen och trots att det var en massa människor som levde om utanför min hydda så somnade jag faktiskt en stund. Efter en halvtimme ungefär vaknade jag av att jag var jättevarm och just då hörde jag röster utanför hyddan, det var C och L som kommit för att se om jag skulle med och handla. Jag klädde på mig och vi satte oss alla i bilen och tog färjan över floden ännu en gång, den här gången utan bil. Sen gick vi en bit och gick in på en lodge för att ta en dricka och för att skaka av oss svansen med unga män som ville visa oss staden.

Vi gick för att handla lite snacks eftersom alla var saltsugna och sen gick vi tillbaka till färjan och åkte tillbaka. Vi satte oss på några solsängar vid vattnet och öppnade våra snacks som visade sig vara jätteäckliga och det slutade med att vi kastade alla öppna påsar och gav resten till tjejerna i baren, vilka verkade jätteglada för gåvan.

Där vi satt vid vattnet stod det ett kylskåp, det såg så underligt ut att jag tog en bild av det. Ser inte L och kylskåpet lite drömlika ut i skymningsljuset?

Vi satt där tills solen gick ned och sen gick vi till våra rum för att byta om till långbyxor för att skydda oss mot myggen så gott som det gick. Man märker ju inte av myggen alls, men sen vaknar man med myggbett och i värsta fall malaria också...
Vi smörjde förstås in oss med myggstift också.
Efter en kvart möttes vi upp vid "matsalen" vid floden igen, den har ett soltak men inga väggar, det är med andra ord utomhus precis vid floden.
De andra delade på en flaska vin och B var tvungen att använda ficklampa och få hjälp av C för att se hur mycket det var i glaset medan han hällde. Medan vi väntade på att middagsbuffén skulle dukas fram spelade vi tärning, jag vet inte om det är ett spel som B och L hittat på själva eller om det finns på riktigt, kul var det i alla fall. Första omgången kom jag absolut sist på 0 poäng medan M som vann hade över 5000. Andra omgången var det jag som vann stort. Sen fick vi en tomatsoppa som förrätt och den var väldigt god. Sen till varmrätt var det en buffé med både europeisk och afrikansk mat och det var helt okey. Efter middagen gick vi för att se vad som hände vid lägerelden där de dansade och spelade trummor. Sen följde C och D och tjejerna mig till min hydda så att jag slapp gå ensam i mörkret. När de gått iväg gick jag in i hyddan och sprayade radar i varje hörn så som B sagt att jag skulle göra, sen gick det inte att vara kvar där så jag gick ut för att ta en cigg och häll på att krocka med hela familjen M som letat sig tillbaka till min hydda. De tyckte synd om mig allihopa för att jag skulle behöva sova ensam i mörkret och de erbjöd att någon skulle stanna hos mig över natten. Jag var ju förstås oerhört tacksam men ville ju heller inte vara till besvär, men C hade koll på läget och bestämde sig slutligen för att stanna över hos mig. Men eftersom jag precis sprayat hela hyddan gick vi tillbaka till elden en stund men gick snart tillbaka för att se om det gick att andas i hyddan. När jag tänder ficklampan då vi gått in genom dörren ser jag något som springer genom rummet och tror att det är en mus, sen när den springer över myggnätet och sen klättrar på snöret som håller upp det och försvinner vid taket inser jag att det snarare är en liten råtta. Ganska säkra på att han skulle hålla sig borta nu när vi var där så bestämde vi oss för att det gick att andas och gick och lade oss i sängen som hade gott om plats för oss båda. Sen låg vi och snackade ett bra tag och sen började jag hosta och C fick huvudvärk, så vi bestämde oss för att lufta lungorna lite och virade in oss i varsin filt och gick ut en stund. När vi kom in snackade vi en stund till och sen somnade jag som ett barn.

Höstinspiration

Ja, nu är det höst och hur vet jag det?

Visst det börjar bli kallt som sjutton och i morse var det frost på bilrutan och på ängarna nedanför min kulle. Löven börjar skifta färg och jag är tvungen att elda i kaminen ibland för att jag fryser så mycket. Men det är inte det stora tecknet.

Det stora tecknet är att jag börjar planera för de mörka kvällarna då man är mer eller mindre instängd i huset om man är så frusen som jag.

Det konstiga är att jag brukar fantisera om filmkvällar i soffan, inlindad i filtar, tända ljus och en mugg hett te i näven. Men i praktiken brukar jag stå med antingen ändan eller armarna i vädret, halvnäck (eller ibland näck faktiskt) och slipa, måla, tejpa och flyttandes grejer fram och tillbaka.

I vintras målade jag sovrumstaket och fönsterfoder, dörrfoder och bytte persienner och lampor.

I tisdags eftermiddag skulle jag handla blommor och jord till jobbet och stannade ute ett par timmar extra efter att det var gjort eftersom jag då slutat jobbet.

Jag tittade på sten eller klinker att ha runt kaminen när jag lagt golvet i vardagsrummet, jag tittade på sten till köket fast jag inte ens tänkt att göra köket än på nåt år.

Jag köpte till och med en toalett...

Den jag har är sliten och ful och luktar illa och den nya visade sig... inte passa.

Jag beställde den bara, men han sa att om man har ett öppet s-lås så måste man ha det i den nya toaletten också. Jag var rätt säker på att det inte var öppet och köpte en snygg och relativt billig toalett. Men sen när jag kom hem och skulle mäta avstånd till väggar och rör och sånt så inser jag att den jag köpt alltså inte kommer att passa. Den andra typen kostar 900:- till...

Nu vet jag inte hur jag ska göra. Ska jag leva med min gamla toa en stund till, eller ska jag lägga till lite pengar och bli av med problemet som jag funderat på i nästan 5 år?

På Bauhaus hittade jag en hängmatta som jag till och med provlåg, jag har velat ha en hängmatta så länge jag kan minnas och den här kostade 995:- inklusive ställning och mattan var finare och kraftigare än någon annan jag sett.

Jag funderade lite och slog sen till, har man velat ha något så länge och sen hittar den något nedsatt i pris, då är det lika bra att slå till.

I kassan fungerade inte streckkoden och kassörskan frågade vad mattan kostade, jag sa som det var att den kostade antingen 995:- eller 998:-, jag var inte helt säker. Då ringde hon en kollega på den avdelningen och plötsligt slår hon in 497,50!

Tydligen var det halva priset på reapriset, vilken lycka!

Jag kom också hem med filar till motorsågen, men än har jag inte riktigt haft energi att sätta igång, men motorsågen har jag tagit in, den ligger på diskbänken...

Jag tittade på golvlister att byta till då jag lagt golvet i vardagsrummet. Lite förvirrande att det inte finns något som heter så. Det finns foder och det finns socklar. Gissar jag rätt om jag tror att det är socklar jag ska ha?