I Bryssel var det dåligt skyltat och vi var en hel massa folk som stod i en helt stillastående kö till passkontrollen där det stod att våra "connection flights" skulle gå ifrån. Alla andra köer tömdes slutligen på folk och där bara stod vi flera hundra personer och glodde och undrade varför vi inte fick ta ett enda steg framåt. Då visade det sig att man kom ut på precis samma plats oavsett vilken kö man stod i och där hade vi stått och sett dumma ut... Jag kom slutligen ut i alla fall och gick igenom säkerhetskontrollen till nästa gate. Där gick jag och handlade en rastaapa(?) åt mamma och lite taxfree krämer och nagelgrejer till mig och vad gillar ni min nya Barbapappa sparbössa?
Sen gick jag och tittade på lite grejer medan jag tog mig mot gaten. Senare visade det sig att vår flight var försenad men bara runt runt en 30 minuter eller så, men eftersom jag varit vid gaten i god tid så hann jag faktiskt somna på en bänk även då.
Brorsan körde mig till jobbet där min envisa bil stod, pappa hade laddat batteriet på den medan jag varit borta och den startade snällt i plusgraderna. Brorsan hjälpte mig att packa in alla saker i bilen och sen gick jag bara in och sa hej till kollegorna och så åkte jag iväg till B och L's döttrar för att lämna väskan. Det var ingen hemma så jag lämnade den där de skulle hitta den.
Sen åkte jag hem, slängde lite kläder i tvättmaskinen och lade mig en timme och somnade som en stock. När klockan ringde var jag lite yr och illamående av trötthet men det gick över och jag ringde in till vårt telefonmöte i jobbföreningen. Under tiden vi pratade packade jag upp min väska och sorterade tvätten. Mötet var ganska snabbt avklarat och sen laddade jag spänt upp mina foton på datorn men något gick snett. Jag vet inte om jag var för trött eller bara allmänt förvirrad, men jag lyckades radera ett helt minneskort med flera hundra bilder utan att de laddats upp på datorn! Jag höll nästan på att börja grina, det var de bilderna jag lagt mest jobb på och jag var så spänd att se dem. Jag ringde syrran i vild panik och hennes man säger att det eventuellt går att rädda bilderna om man pratar med rätt kille. Jag hoppas innerligt att han har rätt. Foton är så mycket värda för mig att jag inte ens vågar tänka på att de är borta.
Sen för att skingra tankarna så betalade jag räkningar och städade bland tidningarna under soffbordet. Sen tittade jag på Sex & The City filmen och sen Bad Boys och fixade med tvätten lite då och då. Vid 23 blev jag helt paniktrött och kastade mig i säng och det var länge sedan jag sov så gott, det lovar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar