Knock Out Monday

När jag kom hem från jobbet på måndagen tog jag en liten tupplur och sen hoppade jag kvickt in i duschen och sen fixade jag iordning mig ungefär samtidigt som jag åt lite av "doggy bagen" jag tagit hem från lunchen. Sen satte jag Turre i hundburen och drog ihop grinden med ett buntband som extra låsning innan jag åkte mot stan iförd mitt nya underställ, jeans och en väldigt tjock tröja. Klockan var ungefär 19.45 när jag kom till Tudor Arms och det är då det är tänkt att laget ska mötas där. Men jag var ensam där fram till 20 i alla fall och då dök bara P upp. De andra släntrade in då klockan var nästan 20.15... Tydligen har jag inte riktigt informerat om att vi ska vara där 19.45. Precis innan jag åkte hemifrån fick jag ett sms från L där hon skrev att hon knockat sig själv på hakan så att den spruckit och blodet flödade, dessutom var hon nu yr och visste inte om hon skulle komma alls och i sånt fall skulle hon komma sent. Jag blev ganska orolig, L är inte det minsta gnällig, hon är inte en svikare och hon gillar verkligen quiz, alltså är det ganska allvarligt om hon bangar. Detta insåg alla i laget och var lite oroliga. I pausen fick jag ett sms att hon somnat i soffan och inte skulle komma. Då ringde jag upp och fick veta vad som hade hänt. Hon hade haft sitt Globen"armband" på sig och skulle ta bort det men hittade ingen sax, så hon tog ett grepp om det och drog. När det väl gav vika slog hon sig själv rätt hårt med knytnäven på hakan så att den sprack... Hon och hennes gäst hade tejpat ihop hakan och lyckats stämma blodet men yrseln gjorde att hon blev hemma.
Det där låter som något jag själv kunnat göra... Hon mår i alla fall bra efter omständigheterna nu.
Fredrik Lindström spelar ibland i det laget som jag spelar i när mitt lag inte är med och han stannade till vid vårt bord igår när han hängde av sig jackan och snackade en stund med mig och när han gick därifrån sa han: -Det är väl ert lag som nästan alltid kommer placerade?
Det kan jag inte låta bli att tycka är lite häftigt, att vi har gjort oss sånt rykte hos honom som är så smart själv. Men sanningen att säga brukar vi faktiskt oftast vinna över hans lag även när han är med. Kan inte direkt påstå att det är min förtjänst dock...

Puben var julpyntad till sprickgränsen och det känns lite lagom "tacky" sådär, jag gillar det på en engelsk pub.

På vägen hem pratade jag med L i telefon, hon lät matt men okey.
För den delen diskuterade vi just hur OK uppkommit och flera i vårt lager hade läst teorier om det, men Fredrik Lindström hade läst en hel avhandling och sa att det fanns många olika teorier men att det anses att det kommer från ett tillskojat sätt att kvittera en korrläsning: OK = en avsiktlig felstavning av "all correct" eller alltså "oll korrect" http://en.wikipedia.org/wiki/Okay#Oll_Korrect

Förra gången vi spelade lärde E oss en ramsa för att komma ihåg Henry VIII's fruar och hur de dog och levde. Divorced-Beheaded-Died, Divorced-Beheaded-Survived. Vilka som var vilka förtäljer dock inte historien. Ja, quiz är kul, man lär sig nya saker hela tiden, har man tur så kommer man dessutom ihåg dem längre än 5 minuter.

Vi hade lite problem med främst andra omgången och slutade på 22+17 poäng efter att vi fått gå till quiz master och få ett poäng till eftersom han gett oss fel på ett rätt svar. Dessvärre gjorde det ingen skillnad, vi slutade på 39 poäng och det var 1 poäng sämre än tvåan och 2 poäng sämre än ettan. Det är första gången vi inte blivit ´placerade med det ny-gamla laget, men vi saknade ju faktiskt L och därmed ett roande tillskott i det sociala utbytet och säkert ett eller ett par poäng också.

När jag kom hem öppnade jag dörren och kikade in, ingen hund innanför dörren... Han satt lugn och tyst i sin bur och hade inte lyckats ta sig ut. Jag klippte upp buntbandet, berömde honom och sen gick vi ut och lekte en stund i snön. Han verkade inte tagit någon skada av att sitta instängd och verkade inte stressad.