16/5 På fredagen mötte jag upp med A på Dubliner, nu när jag reser igen blir det rätt sällan som vi kan ses, så det är så kul när tillfälle ges. Det konstiga är att vi inte pratar så mycket med varandra utan kanske mer med andra, men bara det att vi vet att vi är där tillsammans och finns där för varandra är ändå en väldigt bra känsla. Det är väl lite så som med lyckliga par, de sitter inte ihop vid höften så att säga. Våra killar var där också och vi hade en trevlig kväll.
