Jag gillar tuttar, det gör tydligen inte britterna

29/3 På söndagen fortsatte arbetet med förberedelserna inför veckan, det var fortfarande svårt för både mig och kassören D att hitta något att göra, men jag gjorde lite annat jobb istället, det kommer vara svårt att hinna det under veckan i alla fall. Det visade sig att allt är stängt i München på söndagar förutom Subway... Jag behövde lite mellanmål att ha på rummet eftersom vi i stort sett åt 2 gånger per dag och jag behöver många små mål mat. Det blev dessvärre kakor och chips att ha som nödproviant eftersom det var det enda Subway hade förutom mackor.
På kvällen tog vi tunnelbanan till en tysk restaurang och M som är tysk fick vara reseledare. Det finns tydligen en typ av gruppbiljett för upp till 6 personer på tunnelbanan och eftersom vi var runt 10 personer så var tanken att köpa två såna. Det slutade med att M var tvungen att fråga en tysk kvinna hur man skulle göra och det retade vi honom för resten av veckan och hävdade att han bara säger att han är tysk men inte är det egentligen.
Jag tänkte att jag skulle välja lite tyska specialiteter och till viss del lyckades jag väl. Det blev en gulaschsoppa till förrätt och det är väl egentligen inte tyskt tror jag, men huvudrätten Knödel med stek på gris och med sås, det är nog väldigt tyskt. Jag gillar knödel, jag gillar konsistensen och smaken, det var  just vad britterna inte tyckte om! N smakade inte ens på sin hon tyckte att den var för studsig i konsistensen.. Hon och J hade tänkt ta samma rätter men på något sätt fick servitören fått för sig att de skulle dela på både förrätt och varmrätt, så de var tvungna att säga till om en portion till på båda och sen sitta och vänta. N's knödel som kom in såg precis ut som en tutte med bröstvårta och allt och alla ville ta en bild på den. Det är inte den som är på bilden, den var ännu mer lik ett bröst. Till efterrätt vet jag inte riktigt vad jag åt, men det smakade som pannacotta ungefär.

Han sover sig igenom styrelsemötena

19/2 På torsdagen var det dags för styrelsemöte och styrelsen möttes på Scandic i Väsby för frukost på morgonen och sen körde vi på större delen av dagen. Turre brukar få följa med in eftersom han är så pass liten och frusen och för att han faktiskt är väldigt okomplicerad just i såna lägen. Hotellet har inget alls emot att han är med, men den här gången fick han följa med in på fikat också och det är nog egentligen inte tillåtet. Men det var ingen som märkte det i alla fall. Han sover djupt större delen av dagen på mötena och är nöjd med att få vara med, han tycker att det är rätt spännande att få följa med in på hotellet eftersom det är något ovanligt som händer. Alla brukar titta på honom när han går förbi och de får något mjukt i blicken, men han är glatt omedveten om uppmärksamheten och det är tur det, för det är sånt som gör honom ledsen och osäker annars.
När mötet var avslutat åkte jag till Ica Maxi i Häggvik, detta för att mina Ica inte längre hade Salmalaxen som jag äter till middag så gott som varje dag.
Det slutade med att jag köpte en massa fisk och även kräftor. Jag köpte också lite färsk torsk. Nu har jag så att det räcker ett tag.

Ibland tror inte folk på att jag tyckte att det var gott

27/11 På onsdag morgon gick jag tillbaka till Lillywhite's för att byta några av kläderna jag köpt dagen innan och som vanligt är de helt inkompetenta och till slut höll jag på att ge upp och gå utan att ha uträttat mitt ärende. Kassan kräver viss finess när man betalat för 2 men fått 3 till exempel och sen bara ska byta storlek på ett av plaggen. Hon i kassan kunde bara inte få ihop det utan försökte få mig att betala några pund extra för att det inte gick att göra så i kassan och så vidare. lagom tills jag bestämde mig för att ge upp kom en annan tjej och fixade till problemet, vid det laget var jag både stressad och svettig. Sen gick jag tillbaka till hotellet och checkade ut och tog mitt bagage och gick till tunnelbanestationen "The Embankment" och tog tåget till Paddington Station.
Därifrån tog jag sen tåget till Bristol för mitt nästa möte.
Den här gången tog jag tåget till "rätt station", det är ett lotteri, för man köper ju biljett till och tar ju det tåget som går först från därifrån man reser och nu har jag åkt till båda, så sannolikheten att jag vet till nästa gång vilket som var bäst är rätt liten. Jag har redan glömt vilken som var vilken...
Det tog bara några minuter att ta taxi till hotellet och jag och min taxichaufför kom överens om att han skulle släppa av mig på andra sidan vägen från hotellet istället för att stå i köer för att vända runt så det sparade jag också tid på.
Jag skyndade in och checkade in på hotellet och lämnade mina väskor på rummet och sen sprang jag ned i konferensdelen av hotellet för mötet som precis hade hunnit börja.
Det visade sig att jag inte var siste "man" på plats det var flera som kom ännu senare.
Vi fick i alla fall gjort det vi skulle under eftermiddagen och kvällen och senare tog vi en promenad till restaurangen som D bokat bord till oss på.
Som många gånger förr i min bransch så var jag ensam tjej, S brukar ju vara med men hon har missat några möten nu, så då blir det bara jag. Jag är också en bra bit yngre än de andra.
Men jag upplever bara att de är extra måna om mig, men de tar mig fortfarande på allvar, vilket jag ofta har tur med i min bransch faktiskt.
D som ofta går till den här restaurangen, eller rättare sagt en annan inom samma koncern rekommenderade mig att testa hummerpastan och den var verkligen jättebra!
Tyvärr syntes det knappt att jag ätit något av den när jag var mätt och det tolkas ofta av restaurangpersonalen som att jag ljuger när jag säger att jag tyckte att det var jättegott.
Så jag trugade de andra tills några av dem tog lite av min mat så det såg bättre ut.
Sen delade jag och D på en efterrätt för det lät så himla gott att jag bara var tvungen att testa trots att jag var så mätt.
Vi fyra som skulle stanna i Bristol satte oss i hotellbaren en stund efter middagen medan de andra började ta sig hemåt och det blev definitivt senare än vad jag hade planerat för jag var egentligen väldigt trött.

Ibland sitter vi som fängslade i en hel timme

17/4 På onsdagen körde vi samma procedur som dagen innan. Fördelen var att det denna dag fanns lite tid till att äta frukost och ändå hinna i tid till jobbet eftersom mässan öppnade lite senare än dagen innan. De flesta hade kommit i säng i rimlig tid och var fräscha och på topp. Jag gick trots gårdagens skrämsel i föreläsningssalen in för att lyssna till öppnings föredraget som är lite längre och ofta väldigt intressant, dock inte dagen innan. Den här dagen var det en amerikansk kille jag känner sedan tidigare som pratade om Amerikanska Kustbevakningens historia och de framgångar och motgångar de haft genom åren och vad de lärt sig av det. Som så många amerikaner var "Butch" bra på att tala inför grupp och var så fullständigt fängslande att alla satt som trollbundna i nästan en hel timme. Jag lärde mig mycket och det var dessutom väldigt spännande och roande. Han var förresten stand-in för Kevin Costner i filmen Tha Guardian som handlade om yträddare, den som Ashton Kutcher var med i, han var även rådgivare i de frågorna för filmmakarna. Jag får träffa så trevliga och spännande människor genom mitt jobb!
När arbetsdagen började lida mot sitt slut var det dags för först årsmöte och sen sammanfattning av årets möte.
Om ni tittar på bilden med "Symposium trends..." så kan ni se att vi varit bra på att dra folk till möten vi haft i Sverige (2002 och 2011), än så länge leder faktiskt de två åren vi haft i Stockholm statistiken över de senaste 12 åren. Det gör mig extra stolt att det faktiskt var vi på mitt företag som gjorde en stor del av arbetet de åren, jag hade personligen en stor del av ansvaret 2011 medan jag inte kan göra lika mycket när det inte är på min hemmaplan. Jag är den enda "icke-britten" i vår styrelse och dessutom en av två kvinnor.
När vi stängt allt så fick alla nån timme att samla sig och sen samlades styrelsen för uppföljningsmöte och genomgång av feedback och erfarenheter av årets möte.
Det drog ut på tiden väldigt mycket och jag som ville säga hejdå till S innan han åkte och dessutom bestämt att jag skulle gå och äta med M och D på kvällen blev lite stressad när mötet till slut pågick fram till 20 på kvällen, hela två timmar totalt!
S hann jag bara säga ett snabbt hejdå till utanför dörren innan han tog en taxi till flygplatsen och M och D hade gått i förväg med ett par andra svenska killar så jag, P och hans kollegor H och J gick för att leta upp dem nere på en restaurang i marinan. Det blev en väldigt soft och trevlig kväll till slut i alla fall, alla mina vänner kom väldigt väl överens och alla hade kul och var avslappnade. Maten var liksom tidigare måltider i Alicante inte särskilt bra, man kan definitivt hitta bättre vitlöksräkor i Stockholm än i Alicante...
Kvällen blev inte särskilt sen, alla var väldigt trötta och jag och P var som vanligt besvikna på att vi inte hunnit umgås tillräckligt och inte skulle hinna göra det heller innan han måste åka hem.
Men det som är så bra med honom är att vi inte behöver höra av oss särskilt ofta och om vi är på samma möte så känns det som om vi umgås mer än vi gör bara för att vi är i närheten av varandra och tar hand om varandra och checkar in då och då. Vi är som något mellanting mellan syskon, bästa vänner och ett gammalt gift par...

Det är sällan jag reser lätt

14/2 På torsdagen hade jag inte sovit mer än 4-5 timmar när jag gick upp. Jag åkte till Märsta för en dag i styrelsemöte. Det är bara en massa snack och sånt men tiden går rätt fort ändå för det är ganska intressant. Efter lunchen fick Turre komma med in i möteslokalen och efter en stunds runtsniffande så lade han sig slutligen på min jacka på golvet och vilade.
När vi var klara för dagen var klockan runt 15.30 och då lämnade jag Turre till pappa eftersom jag skulle till London så tidigt nästa morgon. Sen åkte jag hem och packade och det var ju lätt gjort när man bara ska vara borta en natt.
Jag tog bara med ett par jeans, två toppar, underkläder och strumpor och så smink. Jag tittade på Bones en stund och sen lyckades jag ta mig i säng vid 22.30 ungefär och var nästan lite stolt över mig själv.

Ännu en underbar tonåring

1/11 På torsdagen var det dags för styrelsemöte och där blev man sittande hela dagen. Det är intressant och viktigt men jag kände mig stressad både på grund av att jag förstås inte kommit ikapp riktigt efter resan och för att Turre var tvungen att sitta i bilen hela dagen. Han hade täcke på sig och jag värmde upp bilen en gång mitt på dagen, men ändå...
Vi fick i alla fall både frukost och lunch, jag tog lite ägg och frukt till frukost, det var väldigt fräscht.
När jag kom hem på eftermiddagen kände jag mig helt urblåst och vinglig av trötthet och ramlade i sägn för att sova middag. Jag slocknade totalt och vaknade någon timme senare och var tvungen att gå på toa men ögonen ville liksom inte öppna sig riktigt. Då slog det mig att jag nog lovat mina kollegor att möta upp på puben efter jobbet och precis när jag tänkt tanken fick jag ett sms av kollegan S som undrade om jag tänkte dyka upp. Lite senare sade jag och släpade mig in i duschen.
Någon timme senare kom jag till White Horse i Väsby där några kollegor satt och tog en öl. Vi skulle vara lediga på fredagen så vi tog chansen att umgås lite efter jobbet.
Vi hade kul och efter en stund dök fler upp. Men lagom tills det började bli riktig fart på gänget var jag tvungen att åka hem och möta systerdottern hemma hos mig eftersom jag och hon skulle till Anchor för att se Lizette & på kvällen.
Vid 21 möttes vi upp utanför mitt hus och sen åkte vi mot stan, på vägen hämtade vi upp hennes kompis som jag knappt har sett sedan han, jag och L gick vilse i skogen när de var runt 6-7 år gamla. Han är lika helskön som "våra" tonåringar och det var som om vi aldrig gjort annat än umgåtts vi tre tillsammans.
Vi fick vänta väldigt länge innan de började spela så vi var tacksamma över att ha hittat en hörna av ett bord och där satt vi i drygt 2 timmar och snackade skit och försökte spåna om vad jag skulle klä ut mig till på lördagens Halloweenfest på Tudor Arms.
Bandet började inte spela förrän efter midnatt och verkade inte vara på samma lysande humör som de brukar vilket smittade av sig på publiken som stod en bit bort från scenen och en kille började till och med mucka med en annan mitt framför scenen så att Lizette var tvungen att säga till honom.
De brukar ju ha så gott humör att det smittar av sig men något stämde inte riktigt denna dag.
Vid 1.30 ungefär ramlade vi in genom dörren hemma och efter en snabb nattmacka (jag hade inte hunnit äta middag) så ramlade L i säng och somnade omedelbart, strax senare gick även jag och lade mig och somnade rätt snabbt jag också faktiskt.

Fin konferensanläggning - Steningevik

16/8 På Torsdagen åkte jag till Märsta och Steningevik för mitt första styrelsemöte. Det var visserligen intressant och nödvändigt och vi fick frukost när vi kom dit, men jag var lite stressad över allt som inte blev gjort då det gällde resten av mitt jobb.
Steningevik ligger jättefint vid vattnet och lokalerna, personalen och maten var jättebra!
Rekommenderas om man behöver ha ett möte ifrån sina egna lokaler.
Efter eftermiddagsfikat åkte jag till jobbet och fick en behandling av naprapat-M innan jag åkte hemåt med en kasse full med jobb för dagen efter.
När jag kom hem satte jag igång med tomten igen, jag klippte gräset, städade verandan, bytte utelampa, satte upp utelampans kupol som ramlat ned och så krattade jag grusgången och stoppade tillbaka kantstenarna som hela tiden flyttar på sig.
När jag kom in var jag helt slut och somnade på soffan en stund, men när jag vaknade var jag återigen full av energi och satte igång att torka alla ytor i huset och diskade upp precis allt och sen gav jag alla blommor ett rotbad i diskhon. Så måste man tvunget göra ibland när man inte vattnar blommorna oftare än en gång i månaden...