Jag åt räkor när hon dog

1/1 På onsdagen vaknade vi någon gång mitt på dagen och var rätt så möra båda två och kände oss ganska bakis fast ingen av oss druckit alkohol kvällen innan.
Vad kan passa bättre än fet bakfyllemat då?
Det lustiga var att pizzerian Drop In också såg ut att vara det enda stället i Väsby som faktiskt hade öppet på nyårsdagen. Det är förstås väldigt bra business med den typen av mat på en sån dag och trots att hela Väsby såg helt tomt och övergivet ut när vi åkte ned mot stationen så var det massor med folk just där!
A var lite nyttigare än jag och tog en sallad, jag bestämde mig för att ta en av årets två pizzor dagen till ära, men pizza är ju aldrig så gott som det luktar så som vanligt var det en besvikelse. Det känns fräschare och godare med ruccola på pizzan däremot.
Jag gillade ju inte ruccola förr, avskydde det till och med. Nu kan jag inte få nog av det...
Det har varit samma sak med flera saker, bambuskott, räkor, parmesan, kräftor och semlor till exempel. Som tur är så är det oftast nyttiga saker som jag plötsligt tycker om, inte onyttiga, semlor är undantaget.
Eftersom jag vet att jag är så här så provar jag saker jag inte gillar med jämna mellanrum, för ibland är det ju en riktig fullträff.
De saker som jag inte har tyckt om (till och med avskytt) och plötsligt gillar är det jag verkligen älskar sen. Dessutom känns det som om jag förlorat flera år av god mat när jag väl tycker om något sådant.
Jag vet exakt datumet när mitt äckel för räkor plötsligt gick över. Vi satt på Vildmarkshotellet vid Kolmården och jag beställde in färska räkor med aioli till förrätt, jag kände att jag bara ville ha det och jag älskade det från den dagen. Tidigare kunde jag inte ta i en tallrik där det legat räkor.
Nästa morgon fick vi reda på att Prinsessan Diana dött den kvällen vilket inte har något med saken att göra, förutom att jag därför alltid kommer ihåg när hon dog... 31 Augusti 1997.
Efter att vi ätit körde jag A till stationen och hon började ta sig hemåt. Resten av dagen blev lat för mig, det kunde jag behöva kände jag.

När ska det sluta göra ont?

10/7 På onsdagen hade jag fortfarande ontoch mådde dåligt så jag mailade min läkare som jag haft sedan jag var 9 år gammal. Deras klinik visade sig dock vara stängd för semester eftersom de är rätt små och de hänvisade till vårdcentralen och de ansåg det inte akut. Jag vet inte jag, när man bara vill ligga i fosterställning och gråta och inte kan fungera normalt och dessutom håller på och vinglar som ett fyllo, då känns det rätt akut.
Kvinnan som ringde upp var dessutom rätt dryg och otrevlig och verkade undra varför jag ens ville komma dit. Men de ringde i alla fall upp snabbt, men det hjälper ju inte så mycket när de inte har några tider till en. Tänk vad bra man har det med en läkare som känner en så väl som min känner mig och dessutom tar han sig alltid tid, oftast samma dag. Eller ja, om han är på plats så tar han alltid emot samma dag som man ringt och annars har han en ersättare på plats, men honom vill jag inte gå till.
Till middag tog jag varm sallad på Drop In i Väsby, det är i stort sett pizzafyllning i en skål istället för en pizza och så är den gratinerad också.
Till middag gjorde jag egen kycklingsallad med grillad kyckling och grillad vitlök.

Luften gick ur

3/4 Jag hade inte ställt klockan till tisdagen, jag trodde inte att det var någon större risk att jag skulle försova mig i en lägenhet full med folk, dessutom räknade jag med att komma lite sent till jobbet, jag ville ju inte köra i den värsta rusningstrafiken. Till slut tyckte jag att det var dags att gå upp och när jag gick förbi soffan visade det sig att J också var vaken så vi tog en kopp kaffe och macka ihop och sen tog jag resten av mitt kaffe och macka och åkte norrut. Det var inte så farligt med köer, troligtvis på grund av en kombination av att jag åkte en bra tid och att det är påsklov och många är lediga.
Jag åt lunch med mamma och pappa på Drop In och valde en varm sallad, det var gott. Kanske ska man ta och engagera sig i att äta mindre kolhydrater?  Vi får se. På kvällen tog jag det rätt lugnt och tog igen lite sömn.

Hål ända in i huvudet?

På tisdagen vaknade jag med huvudvärk som kom från nacken, dags att fixa till den igen innan det utvecklas till migrän. Under natten hade jag haft konstiga drömmar om inbrott igen och jag blev jagad också. Undrar vad det beror på? På förmiddagen ringde C som jag inte sett sedan vi var i Gambia och hon undrade om jag kunde hänga på en Ålandskryssning på onsdagen? Det skulle vara gratis och middag, frukost och lunch var också inkluderat. Gratis är gott och eftersom detta dessutom var en visningsresa för att man skulle få se Cinderellas evenemangsdäck så hade jag också visst intresse för jobbföreningens skull.
Jag lyckades fixa så att jag kunde vara borta från jobbet på torsdagen och pappa lovade att passa hunden. Till lunch åt jag den där varma salladen jag berättat om förr, den som man kan beställa på Drop-In i Upplands Väsby, den kan jag definitivt rekommendera!
På eftermiddagen lämnade jag några paket på posten och åkte och köpte lite pärmar till jobbet också. Sen åkte jag hem och vilade lite och fixk plötsligt väldigt bråttom till spinningen, jag vet inte riktigt vad som hände... ena sekunden hade jag gott om tid och nästa var jag sen. När jag var på plats gick det inte att dra kortet men eftersom spinningen sällan är full så fick jag hjälp att checka in och sen fick jag springa rätt in i salen där de andra hade börjat ställa in sina cyklar och andra börjat värma upp lite smått. Jag lade väska och grejer innanför dörren och knölade in mig mellan cyklarna in längre bak i salen, sen kom jag på att jag inte tagit på mig skorna och det var bara att gå tillbaka. Som tur var hade jag haft sinnesnärvaro nog att fylla vattenflaskan innan jag gick in i salen, tyvärr glömde jag svetthandduken i väskan även andra gången så den fick jag klara mig utan. Jag blev glatt överraskad när jag kände att jag orkade så pass mycket som jag gjorde, det känns ju som om jag inte gjort många knop under sommaren. Dessutom kunde jag inte låta bli att tycka att det var lite kul att den unga killen som såg ut som en broiler var den som hade absolut svårast att hänga med! Gubbar och tanter och tjockisar, nördar och allt möjligt hade mycket mer ork än han. Ändå skulle det nog vara honom man plockade ut om man skulle välja vem av oss som var den mest vältränade i salen...
Lite ont i sittbenen och så får man ju räkna på när man inte kört spinning på ett tag men annars gick det klart över förväntan.
Efteråt gick jag 20 minuter på bandet varav jag sprang 3 minuter, det fanns inte så mycket kvar att ge efter spinningen. Men på mina 20 minuter kom jag i alla fall 2 kilometer så det var ett oket snitt med tanke på att jag inte ville köra stenhårt utan "skritta av" snarare. När jag kom hem rensade jag det sista av svampen och plockade bort de som hade ruttnat från torkbordet. Under tiden tittade jag på "What Happens in Vegas" och "Management", båda lite söta, romantiska komedier. Jag tog äntligen itu med Turres tänder som ju varit tandstensfria till det senaste året. Det tog emot att ta itu med det eftersom jag förväntade mig ett krig i samband med det...
Detta visade sig helt ogrundat, han skötte sig alldeles utmärkt och låg stilla och led trots att han tyckte att det var superläskigt och äckligt. Han fick mycket beröm och klappar och många andningspauser. Det svåra med att at tandsten är ju att krångla sig in i den lilla taxmunnen och sen ta i så pass att tandstenen släpper men med sån precision att man inte gör illa hunden. På vänster sida upptäckte jag något som såg ut som en halv månkrater under tandstenen och jag misstänker att det är ett svårt fall av karies och det är ett annat hål ända uppe vid tandköttet. Plötsligt undrar jag om en sån infektion kan vandra upp i näshålan och orsaka hans förkylningssymptom som han haft i snart 3 år? Syrran tyckte inte att det lät helt orimligt. I vilket fall som helst måste ju tanden kollas upp och antagligen dras ut, jag får ta tag i det så fort jag kommer hem från USA.
Jag städade undan, packade för kryssningen och vek den rena tvätten innan jag gick och lade mig.

Jag trodde att det gick bra?

På måndagen kom jag faktiskt upp ordentligt på morgonen utan någon som helst försovningsvarning, jättebra! Det här var också dagen då kusin S börjar jobba hos oss, det blir nog trevligt. Jag fick en del gjort på jobbet men eftermiddagen avslutades med att min kollega bad mig leta rätt på några papper och det tog längre tid än vad jag hoppats att det skulle och jag kom iväg senare än planerat. När jag kom hem matade jag bara Turre och Judas och så lade jag mig för att vila en stund, men då fick jag världens hostanfall som höll i sig ett bra tag, det blir så ibland när jag lägger mig ned. Jag somnade slutligen i alla fall och var lite piggare när jag vaknade i alla fall. Sen åt jag upp resterna av lunchen, "varm sallad" från Drop In i Upplands Väsby. Prova det om ni får tillfälle någon gång. Det är en liten lerskål fylld med vad som enklast kan beskrivas som pizzafyllning, eller kanske LCHF-Pizza eller GI-pizza? Det är skinka, svamp, tomat, ost, kronärtskocka och för mig, majs. Annars är det egentligen paprika i men det gillar inte jag så jag får majs istället. Jag hade inte kunnat få i mig mer än knappt hälften till lunch, men nu var resterna lite för lite för middag faktiskt.
Sen hoppade jag i duschen och snyggade till mig och kom iväg vid 19 ungefär, nu var det dags för quiz, den här gången med mitt eget älskade lag!
När jag var i Australien gjorde de sig ju lustiga över att jag alltid påminner om quizzet så nu skulle jag kolla om de var så vuxna som de själva hävdade, jag skickade inte ut några påminnelser... Quiz-L och P dök bara upp utan att ens kommentera att de inte fått sms, de andra kollade genom att skicka sms till mig för säkerhets skull. Jag antar att de talade sanning, de är vuxna nog att komma ihåg själva!
Alla var ivriga att spela och gav mig inte ens tid att höra och skriva ned frågorna ordentligt innan de började föra ett jäkla liv medan de diskuterade troliga svar. Till slut blev jag tjurig och sa ifrån på skarpen och de blev väldigt förvånade men det hjälpte inte nämnvärt...
Men vi hade i alla fall kul och det kändes som om vi kunde en hel del. Strax efter halvtid gick La och köpte godis åt oss, vi vinner ju aldrig bonuspriserna så nu tog vi saken i egna händer. Strax senare vann förstås Quiz-L bonusfrågan och valde Mystery Bag eftersom vi nu hade godis, den innehöll en dynamolampa.
När det var dags att få resultatet efter quizzet blev vi glatt överraskade att se att vi fått 23+23 poäng, 46 totalt! Det är ett av våra bästa resultat någonsin, bara 4 fel av 48 frågor är det.
Det visade sig dock att det inte räckte till alls, vinnarna hade 48 och tvåan 47 poäng. Det är garanterat den hägsta poäng vi haft utan att få en placering.
Efter att ha haft några seriösa, djupa snack med L så åkte jag hemåt, senare än vanligt.
Jag var hemma vid 23.45 ungefär och var tvungen att frysa svampen sedan dagen innan och göra mig ett par mackor med te, det hade ju inte blivit så mycket middag.