Jag läste en bok

På tisdagseftermiddagen hade jag bokat in mig på Spinning Puls men senare stod det klart för mig att det inte fanns någon energi till det, nu var det flera veckor sedan jag tränade. Det är helt enkelt för mycket på gång och så fort jag inte har något som ska göras så kollapsar jag i soffan eller sängen. Jag bestämde mig för att det var helt okey och tillåtet och åkte istället hem och diskade upp och städade det sista i köket, åt en av lunchlådorna till middag och ägnade resten av kvällen åt att ta det lugnt i soffan och titta på The West Wing som jag nu har börjat om på. Jag rotade fram Turres "blöja", nu är jag trött på att torka piss överallt och att han förstör golvet och kylskåpet. Han hade inget emot att ha den på sig, men så fort jag har råd ryker nog kulorna i alla fall, det är ju pinsamt att ha en hund som måste gå i blöja...
Innan jag skulle sova läste jag vidare på Mammutjägarna som jag har på min Amazon Kindle och bestämde mig för att läsa ut den, inte var det så mycket kvar inte? Hoppsan, jag släckte lampan vid 2.30 eller nåt sånt, men då hade jag i alla fall läst ut boken.
Jag hade förresten plötsligt mitt på dagen fått klart för mig att Jakob Hellman återigen skulle spela i Stockholm nu på torsdag och när jag inte fick tag i Ju köpte jag trots allt 2 biljetter och tänke att jag kanske kunde få med någon annan om inte hon kunde. Men när hon ringde upp senare så visade det sig att hon kunde hänga på och vi bestämde oss för att äta middag också och att detta skulle bli hennes födelsedagspresent, hon fyller 40 nu i december och jag hade inga idéer för present och det här är ju nåt som vi båda uppskattar. Det ska bli kul på torsdag!

Vad är det för speciellt med en lergryta?

På tisdagen vaknade jag med migrän för första gången på många månader. Jag blev väldigt förvånad för när naprapat M jobbat med min nacke brukar det snarare ta bort hotet från migränen men nu tycktes den ha triggats, vad hade gått snett? Nacken tycktes ha gått snett... den kotan han knäckt tillbaka dit den ska, verkad ha hoppat tillbaka direkt. Normalt tar det flera veckor innan den hamnar fel igen. Jag tog mig slutligen upp ur sängen men var tvungen att äta en frukost i lugn och ro innan jag åkte till jobbet. Inget bröd fanns det hemma så jag rörde ihop ett par scones och drack ett stort glas te till det, sen kom jag äntligen iväg till jobbet. Det blev en kort arbetsdag för mig alltså och under tiden hade jag svårt att avgära om jag skulle kunna gå på spinningpasset på kvällen, migränen kom och gick så att jag ena minuten trodde att det går nog, nästa minut var jag övertygad om att det aldrig skulle gå. Slutligen var det dags att åka hem i alla fall så jag åkte hem och i en flygande fläng diskade jag lergrytan som stått i blöt och sen slängde jag i bulgur, squash, morötter, vitlöksklyftor, lök, vin, salt, peppar, juice från citron och lime, färsk timjan och lite margarin. Sen slängde jag in lergrytan i kall ugn och hystade iväg till gymmet och spinningen. Ännu en gång kom jag så sent att jag var tvungen att gå till receptionen för att få min biljett och jag var tvungen att lägga mina grejer i salen. Med facit i hand var det kanske inte så smart att köra spining med en paj nacke, man sitter ju framåtlutad över cykeln och sen tittar man upp på instruktören, det vill säga, det anstränger nacken och stopper blodflödet genom den rätt effektivt också. Det svartnade för ögonen ibland men då satte jag mig upprätt en stund och sen körde jag på igen, på det stora hela jobbade jag på bra. Instruktören gillar nog mig tror jag, jag tror att hon tycker att hon får ett gensvar från mig och tar gärna sikte på mig. Efter passet gcik jag inte på bandet den här gången, nu var det ju bråttom hem. Grytan som stått i ugnen runt 2 timmar nu, skulle egentligen stått i runt 1½, men jag tänkte att det ju knappast var någon större risk att det skulle bli bränt.
Mamma och pappa skulle komma och äta med mig och de blev lite sena eftersom de väntade på en hantverkare som inte kom, men sen dök de upp och vi högg in. Jag kan väl inte med gott samvete säga att det var jättegott, men det var ätbart. Jag tyckte inte att det var något speciellt alls och ingen av oss är spceiellt förtjust i bulgur heller men jag hade tänk att jag skulle prova. Vinet, citronen och timjan hade inte satt någon som helst smak på kycklingen eller resten heller, lite av en besvikelse tycker jag nog. Mamma och pappa tyckte att det var okey däremot och vi hade trevligt. Sen när vi drack kaffe rensade jag det sista av kycklingen till matlåda och Judas friade till förs mamma och sen hängde både han och Turre hos pappa.
När de åkte hem till sin hund satte jag återigen igång med svamprensingen och satte ny svamp på torkning. Jag tvättade två maskiner tvätt också och hängde upp den, sen tittade jag på House säsong 6 som jag just fått med posten medan jag rensade och rensade....

Hål ända in i huvudet?

På tisdagen vaknade jag med huvudvärk som kom från nacken, dags att fixa till den igen innan det utvecklas till migrän. Under natten hade jag haft konstiga drömmar om inbrott igen och jag blev jagad också. Undrar vad det beror på? På förmiddagen ringde C som jag inte sett sedan vi var i Gambia och hon undrade om jag kunde hänga på en Ålandskryssning på onsdagen? Det skulle vara gratis och middag, frukost och lunch var också inkluderat. Gratis är gott och eftersom detta dessutom var en visningsresa för att man skulle få se Cinderellas evenemangsdäck så hade jag också visst intresse för jobbföreningens skull.
Jag lyckades fixa så att jag kunde vara borta från jobbet på torsdagen och pappa lovade att passa hunden. Till lunch åt jag den där varma salladen jag berättat om förr, den som man kan beställa på Drop-In i Upplands Väsby, den kan jag definitivt rekommendera!
På eftermiddagen lämnade jag några paket på posten och åkte och köpte lite pärmar till jobbet också. Sen åkte jag hem och vilade lite och fixk plötsligt väldigt bråttom till spinningen, jag vet inte riktigt vad som hände... ena sekunden hade jag gott om tid och nästa var jag sen. När jag var på plats gick det inte att dra kortet men eftersom spinningen sällan är full så fick jag hjälp att checka in och sen fick jag springa rätt in i salen där de andra hade börjat ställa in sina cyklar och andra börjat värma upp lite smått. Jag lade väska och grejer innanför dörren och knölade in mig mellan cyklarna in längre bak i salen, sen kom jag på att jag inte tagit på mig skorna och det var bara att gå tillbaka. Som tur var hade jag haft sinnesnärvaro nog att fylla vattenflaskan innan jag gick in i salen, tyvärr glömde jag svetthandduken i väskan även andra gången så den fick jag klara mig utan. Jag blev glatt överraskad när jag kände att jag orkade så pass mycket som jag gjorde, det känns ju som om jag inte gjort många knop under sommaren. Dessutom kunde jag inte låta bli att tycka att det var lite kul att den unga killen som såg ut som en broiler var den som hade absolut svårast att hänga med! Gubbar och tanter och tjockisar, nördar och allt möjligt hade mycket mer ork än han. Ändå skulle det nog vara honom man plockade ut om man skulle välja vem av oss som var den mest vältränade i salen...
Lite ont i sittbenen och så får man ju räkna på när man inte kört spinning på ett tag men annars gick det klart över förväntan.
Efteråt gick jag 20 minuter på bandet varav jag sprang 3 minuter, det fanns inte så mycket kvar att ge efter spinningen. Men på mina 20 minuter kom jag i alla fall 2 kilometer så det var ett oket snitt med tanke på att jag inte ville köra stenhårt utan "skritta av" snarare. När jag kom hem rensade jag det sista av svampen och plockade bort de som hade ruttnat från torkbordet. Under tiden tittade jag på "What Happens in Vegas" och "Management", båda lite söta, romantiska komedier. Jag tog äntligen itu med Turres tänder som ju varit tandstensfria till det senaste året. Det tog emot att ta itu med det eftersom jag förväntade mig ett krig i samband med det...
Detta visade sig helt ogrundat, han skötte sig alldeles utmärkt och låg stilla och led trots att han tyckte att det var superläskigt och äckligt. Han fick mycket beröm och klappar och många andningspauser. Det svåra med att at tandsten är ju att krångla sig in i den lilla taxmunnen och sen ta i så pass att tandstenen släpper men med sån precision att man inte gör illa hunden. På vänster sida upptäckte jag något som såg ut som en halv månkrater under tandstenen och jag misstänker att det är ett svårt fall av karies och det är ett annat hål ända uppe vid tandköttet. Plötsligt undrar jag om en sån infektion kan vandra upp i näshålan och orsaka hans förkylningssymptom som han haft i snart 3 år? Syrran tyckte inte att det lät helt orimligt. I vilket fall som helst måste ju tanden kollas upp och antagligen dras ut, jag får ta tag i det så fort jag kommer hem från USA.
Jag städade undan, packade för kryssningen och vek den rena tvätten innan jag gick och lade mig.

Skrik och studs

På tisdagen fick jag besök på jobbet av två av de killarna som jag var ute med på fredagen. Vi skulle diskutera nya projekt som vi kanske kan samarbeta i. De är urtrevliga så trots att det var jobb så hade vi rätt kul. Strax efter att de åkt hem på eftermiddagen fick jag ett samtal från A som bor i Tumba, hon och systerdottern var i Väsby. De kom förbi jobbet och vi tog en fika och snackade lite om allt möjligt, de är så himla gulliga och roliga båda två. Tyvärr var jag tvungen att sticka till gymmet och min spinning, jag hade velat stanna en stund till. Spinningen var kul men tuff och jag kände mig nöjd med mig själv efteråt. Dessutom fick jag sällskap av J som av en tillfällighet hade bokat in sig på samma pass. Efter passet gick jag 12 minuter på bandet och kände hur de spända lårmusklerna slutligen slappnade av och slutade darra. Sen sprang jag på kollegan M också men sa bara hej och skyndade till omklädningsrummet. Jag tog mina grejer och körde hemåt medan jag åt en banan. Sen när jag kom hem åt jag salladen från matlådan jag tagit med mig av resterna från lunchen, resten lämnade jag till senare. Sen duschade jag och gjorde iordning mig och åkte till stan för att möta upp med Quiz-L&L och den enes kompis som jag aldrig träffat tidigare. Vi hade kommit överrens om att se Scream 4 och jag var väl inte särskilt exalterad, jag gick mest för att jag gillar sällskapet. Men filmen visade sig vara riktigt bra, vi skrattade en hel del. De är ju smarta nog att skoja med genren samtidigt som de försöker skrämma folk. Jag är inte den som hoppar i stolen men oj vad många gånger jag kände hela raden gunga av de andras hopp. Jag tror dock de flesta gungningarna var från andra än vårt sällskap. L's kompis som satt bredvid mig hade ringningar i öronen efteråt eftersom tjejen bredvid honom hade skrikit så högt vid nåt tillfälle. Jag tyckte i alla fall att det var värt det, den var mycket bättre än jag trodde att den skulle vara.

Sen behövde två av oss gå på toa men bion var stängd och vi blev lotsade ut på nån bakgata... Jag skulle möta upp med G och m på Dubliner efter bion och Dubliner är ju det som är närmast så vi gick dit alla fyra och jag och L gick på toa, sen åkte de andra hem men då hade G och M redan hunnit komma.
Vi satt och snackade nån timme och sen stängde Dubliner och jag hade ändå tänkt att åka hem. G höll på att somna sittande eftersom han just kommit hem med buss från Italien så jag åkte hemåt och de åkte hem till M där G skulle bo över natten.
Jag åkte hem och åt edamamebönor, den enda middag jag ätit var lite popcorn.

Den här krönikan hittade jag förresten, jag tyckte att den var kul:
http://fredrik.cafe.se/min-van-n-tar-den-arga-lappen-till-en-helt-ny-niva/

Är flaggan upp och ned?

På tisdagen hade vi en gäst från England på jobbet och den stora diskussionen var om man kan hänga Union jack upp och ned (det kan man) och när den i sånt fall är det och vad det betyder... Det ska tydligen vara detsamma som att flagga på halv stång, det är bara det att de flesta inte ens märker om den är upp och ned. Det är det första alternativet på bilderna som är rätt, det andra är fel, allt enligt Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Union_Flag#Flying men sanningen att säga är det ju rätt svårt att både se och minnas... Engelsmannen i fråga kände inte till problemet ens.
Efter jobbet åkte jag ned till gymmet och innan jag gick in köpte jag hundmat på djuraffären bredvid. Sen gick jag och körde mitt gymprogram och träffade både kompisen J och kollegan M. Sen var det dags för 55 minuter spinning. Instruktören var precis lagom hurtig och motiverande och fick mig att ta ut mig så totalt att jag var tvungen att vara väldigt försiktig när jag klev av cykeln, jag kunde knappt stå. Cyklarna står i olika nivåer för att man ska se instruktören ordentligt så det är liksom trappsteg att gå ned för när man ska ut igen. Jag kunde knappt komma ned eftersom jag inte kunde hålla emot mig med lårmusklerna, de var som jello. Jag trodde att jag skulle ha så mycket träningsvärk att jag inte skulle kunna gå nästa dag och tog det säkrare alternativet, att gå på bandet innan man går hem. Jag gick 1 km och tog ungefär 13 minuter på mig och när jag gick därifrån kändes lårmusklerna mycket bättre och mindre ihopknutna. Jag tror jag kommit på något, det här med "avskrittning" vet jag ingen annan som kör. Jag kände mig i alla fall väldigt nöjd med mig själv efteråt.

En rätt bra dag

Jag glömde berätta att det plötsligt fanns bilder på Facebook på måndagen från vad som sades vara visningslägenheten i Avatara, Mae Phim. Jag blev tidigt tillfrågad om min lägenhet kunde användas som visningslägenhet så om jag inte är helt ute och cyklar så är det faktiskt min lägenhet ni ser på bilderna! Det känns väldigt häftigt att det är så gott som klart alltihopa, tiden har gått fort fast man har väntat tycker jag. Jag vet inte när jag egentligen har tillgång till lägenheten, kanske är det inte förrän i höst? Tids nog får jag väl veta i alla fall och då försöker jag nog åka ned för att känna på hur det känns att ha ett boende i ett annat land. Kanske bör jag köpa mig en moppe också så att jag kan ta mig runt ordentligt?

På lunchen åkte vi ned till Olive House och maten var okey fast inte lysande. Jag och brorsan blev sura eftersom en karl som satt ensam vid ett 4-bord och petade tänderna efter maten vägrade erkänna att han var klar och att ge bordet till oss. Slutligen fick vi sätta oss i deras pubdel istället och där var mörkt som på kvällen och det gjorde mig ännu surare eftersom jag blir yr och lite illamående av sånt ljus. När de på begäran tände upp lite blev jag gladare. Efter lunchen hade de endar en del ärenden så jag gjorde ett jag också. Jag skyndade mig in på Stadium och provade 3 par träningsbyxor. Ett par var oerhört sköna men om jag skulle visa mig bland folk i dem så skulle nog de flesta närvarande få en obehaglig chock, för snygg var jag INTE i dem. Valet föll slutligen på ett annat par som inte heller satt snyggt, men som jag om jag försöker tänka på annat kanske kan komma undan med på gymmet... Jag köpte också 3 par träningssockar eftersom de strumpor jag har är tunna allihopa.

På eftermiddagen visade det sig att det fattades lite grejer till nödpackarna vi håller på att göra, så jag åkte till bygghandeln och köpte eltejp och beställde Moraknivar. Sen åkte jag till ICA för att köpa tepåsar. När jag ändå var där gick jag in på Intersport och tittade på deras gåband och fick prova det. Jag tyckte inte om det, det kändes ostadigt under fötterna och det kändes nästan som om man halkade för varje steg. Kanske borde jag ha provat en lite längre stund men jag var stressad och varm och behövde komma hem innan jag skulle till gymmet.

Jag hann hem och mata katten och hunden och slängde i mig en Wasa Sandwich och sen lade jag mig ned i 20 minuter, sen var det dags att åka till gymmet och den inbokade spinningen. På Medley tycks de inte ha någon gradering på passen och det här passet var nog i tyngsta laget för mig som är otränad, särskilt som jag inte hann värma upp ordentligt eftersom jag kom precis i tid. Det var kö vid incheckningen och sen var det upptaget på toa och jag var kissnödig. Slutligen gav jag upp eftersom killarna före mig på toa tydligen gjorde något mer tidskrävande än att kissa, så jag kom in i spinningsalen precis i tid, men fortfarande kissnödig... I början av passet kämpade jag mot mjölksyran från helvetet men sen släppte det slutligen, fast utmattad blev jag ändå. Efter passet och strechningen var lårmusklerna fortfarande i spasm så jag gick på löpbandet i 5,5 km/h i 15 minuter och det hjälpte. Efter en stund var musklerna avslappnade igen. Sen åkte jag hemåt och gick bara in och hämtade reflexer och sen tog jag och Turre en promenad runt kvarteret, det tar inte mer än kanske 10-15 minuter men det hjälpte lårmusklerna ytterligare. Tänk vad avskrittning är viktigt ändå. Hade jag ens kommit på tanken om jag inte haft häst större delen av livet? Förr brukade alltid H skritta av mig efter att jag cyklat fram och tillbaka till Friskis och Svettis och kört ett pass, men då bodde vi mer eller mindre grannar och hon hade också en hund då.

Sen lagade jag mat efter att jag duschat trots att jag egentligen inte orkade, tigerräkorna jag hade tinat skulle nog inte klara en dag till. Alltså hackade jag ½ gul lök och 4 vitlöksklyftor och fräste det i lite margarin, sen slängde jag i räkorna och fräste på lite till tillsammans med halverade cocktailtomater, jag hade i lite salt och vitpeppar och sen hällde jag på vispgrädde och kokade upp, slutligen hade jag i färsk, sköljd spenat och rörde bara om och sen hällde jag i den kokta, färska pastan och rörde om. Det blev riktigt gott faktiskt och fort och enkelt var det trots att det inte låter så.

Medan jag åt tittade jag på filmen "Catch and release" med Jennifer Garner. Ännu en film jag inte hittat någon annan som gillar, men jag tycker att den är jättesöt!

Igång med första träningen

På fredagen var det stressigt på jobbet men det gav utdelning, allt som skulle iväg gick också iväg. Jag kunde gå hem på eftermiddagen med gott samvete inför helgen.

Innan jag åkte hem åkte jag ned till Teknikmagasinet i Väsby Centrum och köpte hänglåset så som jag planerat. När jag kom hem satt jag på framverandan en stund och sparkade boll åt Turre. På något vänster lyckades han trassla in sig i lampnätet som jag har över busken utanför och ju mer han försökte ta sig ut dessto mer fastnade han. Själv hade jag tofflor på mig och ville inte vada ut i djupsnön för att lossa honom, så jag kollade så han inte gjorde illa sig och hoppades på att han skulle komma loss av egna krafter. Under tiden skrattade jag så tyst jag kunde för att inte genera honom och tänkte på hur vi brukar säga att han liknar en gädda, jag kan lova att mer lik en gädda än så har han nog aldrig varit. Slutligen kom han loss i alla fall och vi gick in och vilade en stund inför träningen. När jag vaknade till liv åt jag lite av resterna från torsdagens lunch och packade sedan ihop mina grejer, stängde in Turre i buren eftersom det var för kallt för honom att sitta i bilen och sen åkte jag ned till SATS.

De hade bokat in mig på ett provpass, cykel/core klockan 17 på fredagen och med tanke på att jag inte gjort ett enda dugg på ungefär 2 år så var jag lite nervös för hur det skulle gå. Men jag började på lågt motstånd på cykeln och kunde höja lite vartefter, dessutom klarade jag alla de intensiva partierna med ökat tempo och att cykla stående. Det kändes väldigt bra att vara tillbaka och jag blev förvånad över hur mycket ork jag hade, dessutom återhämtade jag mig fort och det tyder ju ändå på nån slags grundkondition. Core är ett pass där man ska träna upp framförallt mage och rygg och tänk vad saker och ting har utvecklats på bara 2 år. Nu har de mycket effektivare övningar för magen som inte gör ont i nacken på mig, det gillade jag. Däremot hade jag lite svårt med vissa av övningarna eftersom de bygger på att du kan hänga på dina axlar. Mina har jag problem med och det tog inte lång tid innan de började värka så att jag inte tordes göra de övningarna något mer. På det stora hela var det däremot riktigt bra. Efter core-passet gick jag till gymmet och gick 30 minuter på löpbandet i en hastighet av c:a 6 km/h. Ibland lite långsammare och ibland med större lutning uppför. När jag var på väg att lämna gymmet sprang jag på J och bytte några ord.

Min slutsats är att det är hög kvalité på gruppassen på SATS, att personalen är bra, det känns som hemma, det är normala, trevliga människor som tränar där, det är inte för trångt och jag känner dessutom en hel del folk som tränar där.

De är däremot en hel del dyrare än Medley som också kan erbjuda simning och annan vattenträning.

På vägen hem stannade jag på Sushi-Restaurangen på Centralvägen i Väsby, de har väldigt bra sushi. Där köpte jag en 12-bitars laxsushi och köpte till en extra strut eftersom killen före mig i kön pratade sig varm om den, tydligen är den nån specialgrej som inte finns med på menyn.

När jag hade duschat och sedan ätit den första hälften av min sushi så bytte jag lakan i sängen och tvättade alltihopa och sen tvättade jag min mikrofleece-morgonrock också.