Sen luktar man som mormor i flera veckor

20/12 På fredagen gjorde jag en köttfärssås och blandade "rått" ris i den och så fyllde jag stora tomater med blandningen och resten av blandningen fick ligga emellan tomaterna. Sen körde jag detta i crock poten över natten. Dessvärre luktar det ju vitlök om allt i huset efteråt i flera veckor, men det får man stå ut med ibland. Fast när man går ur huset så luktar man som min mormor brukade göra.
Tanken var att tomaterna skulle räcka till mamma och pappa också, det kan de behöva i julstressen.

Visst får man göra som man vill, men varför vill man göra just så?

21/9 På lördagen åkte jag ut till Arlandaskogarna för att titta efter svamp. Det gick inte så bra som hoppats. Det verkar inte ha varit ett bra år för svampen och de har ju avverkat skogen helt och hållet där jag har mina bästa svampställen. De har verkligen helt och hållet kört sönder skogen. Det är djupa sår i jorden och det ligger en massa ris överallt, det går inte ens att gå igenom det, så mycket är det.
I allemansrätten står det bland annat att man får rida på någon annans mark och skog så länge man inte skadar den. Det är också olagligt att bryta kvistar och grenar av ett träd som någon annan äger. Vad är denna omtanke om skogen när  skogsägaren själv ska avverka? Det tar 10-20 år för skogen att återhämta sig från en sån skövling. Även om det är deras lagliga rätt att misshandla sin egen skog bäst de vill, så kan man ju undra VARFÖR de vill det? Det måste finnas bättre sätt att göra det på och det måste ju kosta en hel del att förstöra en hel skog för framtiden också?
På kvällen efter en dusch och lite smink så åkte jag och S till Dubliner och hängde där på uteserveringen en stund. Vi såg en kille som hade ett par högklackade damskor i jeansfickan, det såg lite roligt ut och vi såg aldrig någon tjej som saknade skor på fötterna, varifrån kom de egentligen?

Kyl- och Frysrensning

5/2 På tisdagen vaknade jag rätt bra och bekvämt så jag tog en dusch, det brukar jag annars undvika på morgonen om jag kan.
Systerdottern var på jobbet och hälsade på, hon har ingen skola på tisdagarna men tyvärr såg jag henne inte så mycket mer än på fikat.
Det var återigen en stressig dag, det dyker upp en massa manikprojekt som är ganska stora och jag kommer ju att vara borta från kontoret en hel del den här våren så det blir svårt att få allt gjort.
När jag kom hem var jag nog uppe i varv efter dagen så av bara farten så städade jag köket och kylen och sen kokade jag färsk pasta som jag åt med köttfärssås jag tinat kvällen innan. Vad gillar ni pastan?
På kvällen gjorde jag fiskgratäng på lax, ruccola, broccoli, limepeppar, fiskfond, creme fraishe, citronsaft, grädde, kantareller och kryddor. Jag slängde in allt i ugnen på ganska låg värme och lät det tina först, för laxen och kantarellerna var tagna direkt ur frysen.
Jag kokade en massa ris också så att jag skulle kunna göra färdiga matlådor. Jag smakade på gratängen med lite av riset och det var inget fel på den men jättegott var det inte, jag tror att jag hade för lite kryddor i.
Energin räckte lite till och jag rensade och sköljde bär och så gjorde jag Starbucks kalla gröt att ha till mellanmål nästa dag. Sen tittade jag på True Blood igen.
Problemet med att rensa kyl och frys genom att laga mat på grejerna som finns är att det blir en massa matlådor som sen ändå inte får plats i frysen...

Världens bästa dag och kväll?

25/ 8 På lördagen vaknade jag i rimlig tid och gick upp för att äta frukost. Sen blev det bråttom för jag hade glömt bort tiden och tanken var att möta upp med brorsan och några andra amatörfotografer som skulle ses i stan klockan 12. När jag kom ut insåg jag att någon grävt i min rabatt, det måste vara räven men varför?
Jag åkte först hem till J för att låna hennes busskort och åkte sen mot stan. K åkte med in till stan och gick åt sitt håll när vi kom dit och jag som var 15 minuter sen blev uppmött av brorsan och sen gick vi ikapp de andra. Vi gick genom Kungsträdgården, förbi slottet och till Slussen och fortsatte upp på Söder. Jag är uppenbarligen inget bra alls på gatufotografering i dess rätta form, men trvligt hade jag och några av bilderna gillade jag i alla fall. Gatufotografering är helt enkelt inte min grej, jag har svårt att gå upp i ansiktet på folk och fota dem utan att fråga...
Stockholm visade sig från sin vackraste sida och trots en kylig morgon blev det till slut så varmt att jag svettades trots att jag bara hade jeans och t-shirt.
Vid strax efter 13 gick jag mot parken bredvid Medborgarplatsen för att fota zombies, jag gick ju med i zombie-tåget förra året och ånskade då att jag kunde fotat mer. Nu hade jag chansen eftersom ingen i vårt gäng från förra året skulle gå med och jag alltså inte blev frestad att göra det själv.
Det kändes som om det var bara hälften så många som förra året i det här tåget och många hade lagt ned alltför lite jobb på sitt utseende eller såg alldeles för glada ut när de gick genom stan. Men vissa var formidabla och hade verkligen gjort sitt bästa och en del kröp genom stora delar av stan.
Många av de barn som gick med var bättre än de vuxna och gick med tom blick och läskigt döda rörelser genom stan greppandes nallebjörnar och andra leksaker. Brukar man inte säga att zombiebanr är läskigare än vuxna..?
Ett litet zombiebarn som satt på sin pappas axlar satt och sög blod från sina fingrar, det var nog inte meningen men gav en vidrig känsla. Sanningen är att de flesta gör blod av sirap blandat med kakao och karamellfärg, så det smakar rätt gott faktiskt.
Även zombiebebisar fanns i tåget och de var glada och nöjda och helt omedvetna om att de hade blod i ansikte och hår.
Jag var bara en av en massa fotografer som var på plats för att fota spektaklet och en av de andra fotograferna var Henrik Schyffert, bilen jag tagit gör honom inte rättvisa, han är verkligen jättesnygg. Mustaschen tar ju tyvärr bort lite av hans hetta men det kan jag leva med.
Jag lät zombierna få ett försprång från Medborgarplatsen och gick sen till tunnelbanan och åkte till Hötorget för att hämta bilen. Jag kan inte minnas när jag tog tunnelbanan i Stockholm senast, det såg inte ut som nu i alla fall. Tågen är nya och kortsystemet är nytt, så när kan det ha varit?
Precis när jag skulle upp ur tunnelbanan hittade jag en Asiatisk butik och jag hade ju tänkt att gå till en sån så jag gick in där. De hade väldigt bra sortiment och ett snyggt upplägg, de hade också en hel del färskvaror och färdigmat. Så jag slog till på en halv pekinganka med tillbehör och gick nöjd därifrån. Jag tog också lite grönsaker, vaktelägg, vetepannkakor till anka och några frysta dim sum.
När jag gick över Hötorget insåg jag att det var lördag och faktiskt öppet i Hötorgshallen, jag har alltid lyckats vara i stan på söndagar om det har varit dag och då är det stängt, liksom det förstås är även på de kvällar jag är i stan.
Äntligen efter 10-15 år var jag tillbaka i de hemtama dofterna som ännu påminner om mormor och jag gick till hennes favoritbutik och köpte lite pumpafrön och sånt, men det ser inte alls ut som det gjorde och de har inte ens lösvikts "halva", oliver eller "feta".
Jag kom dock hem med en massa olika sorters ris och sånt, ombyte förnöjer.
Jag köpte också nötrulle i en av cherkerna, den kostade 109:- / kg och såg väldigt fin ut, det kändes som ett bra pris så jag köpte drygt 1 kg.
Sen tog jag mig till bilen med alla mina kassar och åkte hemåt.
B och J som jag skulle ut med på kvällen hade bangar, eller i alla fall B, J var osäker. Jag hade accepterat att jag skulle sitta hemma på en lördagskväll och startade långkok på nötrullen och påbörjade en ankbuljong på ankbenen jag fått med min halva anka.
Men mitt i allt hör en gammal vän av sig och vill gå ut, jag erbjuder anka till middag men han erbjuder sig att bjuda på middag ute och sånt klarar jag ju bara inte av att säga nej till.
Vi har inte hängt bara vi på många, många år, det skulle bli kul, det var jag säker på.
Jag ställde av långkoken och ställde dem på verandan för att hålla dem så svala som möjligt och vid 20 möttes vi upp nere vid Väsby station. Jag tog taxi ned dit och det kostade nästan 200:-!
Men inte trodde väl varken jag eller J att hennes busskort skulle komma till sån nytta när hon sa på eftermiddagen att det inte var någon brådska att lämna tillbaka det.
Innan vi lämnade perrongen tvingade vi i oss en varsin Jägermeister, jag kan egentligen inte ens få ned det, men finns viljan och ett tuggummi till hans så går det visst att klara av.
Lagom tills vi var på tåget någon kvart senare var jag rätt full, jag blir ju det på bara en sipp nu för tiden och vi höll låda och roade en dam som satt bredvid oss så pass att hon hade svårt att låtsas att hon inte lyssnade och till och från hade hon svårt att inte le åt våra dumheter.
När vi väl tagit oss till Gamla stan med tunnelbanan (ja, jag tog tunnelbanan två gånger på en dag plötsligt) så var vi nyktra, så vi smet in på en bar och tog en shot och där jobbade ingen mindre än E som jobbat på flera pubar i Väsby tidigare. Vi bara svepte vår shot och raglade vidare mot Fem små hus. De hade plats för oss och vi fick maten jättesnabbt, de var också en hel massa folk som passade upp på oss så till slut frågade vi om de inte hade nåt att göra och tydligen var det lite så. Staden var till stor del avstängd på grund av byggandet av Triatlonbanan till söndagen (VM) och turisterna hade svårt att ta sig fram, så många hade inte dykt upp alls.
Ibland såg de stressade ut över att jag äter så långsamt men det var väldigt vänliga.
Vi åt och snackade skit och hade faktiskt ganska djupa diskussioner och hackade förstås lite på varandra som vi alltid gör.
Jag gjorde mitt bästa för att underhålla en lätt berusning, men jag har svårt för det, allt smakar ju så illa, men vi skrattade i alla fall en hel del åt hur äckligt allt var, som till exempel Calvadosen som vi tog in föra middagen som ingen av oss klarade av att dricka upp, den smakade som finkel. Och ja, jag vet hur finkel smakar, jag har släkt i Bulgarien vet ni...
Det var jag som valde meny och det var fint alltihopa, första Kalix Löjrom, sen renfilé och till sist vaniljmousse med bär.
Vid 23 ungefär gick vi vidare och tog en taxi till Bauer i Götgatsbacken eftersom jag bara måste ha deras ingefäradrink "Down Under" om jag är i stan och inte behöver köra. Christoffer som hittade på den här drinken jobbar tydligen inte kvar och den jag fick var inte i närheten av hans blandning, den var alldeles för stark, smakade helt enkelt alkohol och det ska den inte. Jag fick tvinga i mig den istället för att njuta av den och sen gick vi vidare till nästa pub. Där fick vi någon konstig drink som vi också var tvungna att tvinga i oss, Bacardi med körsbärssmak och cola, den smakade björnlim men vid det här laget så skrattade vi mest åt alls dråpligt så vi gjorde vårt bästa för att tömma drinkarna snabbt och sen tog vi en taxi till Dubliner istället.
Där hittade jag J och N som jag känner sedan tidigare och satt coh pratade med dem. Jag brukar alltid flörta med J eftersom han är en man helt i min smak och några timmar senare när vi promenerade iväg för att hitta en taxi hem så fick jag en utskällning för att jag inte tagit tag i saken tidigare om jag gillat honom i två år...
Det var visst den sparken jag behövde fast jag tyckt att jag varit rätt tydlig. Men eftersom jag fått ett par pikar redan när vi var på Dubliner så hade jag bjudit in J på middag på söndagen för att äta upp den där Pekingankan och han skulle höra av sig. Jag fick också ett par kommentarer som jag tolkade som fördelaktiga och en ordentlig kram innan jag gick.
Vid 3 ungefär var jag hemma och ovanligt trött och rasade rätt i säng och somnade faktiskt också direkt!
Vilken lyckad kväll!