Är cirkulering svaret?

11/5 På lördagen var jag återigen på Byggmax för att köpa krokar och andra skruvar, de jag köpt fungerade inte riktigt som jag tänkt mig.
När jag kom hem igen tog jag in allt som stått oskyddat utefter husväggen och nedanför verandan och satte i lite nya krokar och sånt i förrådet.
Den gamla gräsklipparen och den handjagade gräsklipparen har stått ute allt för länge och båda verkar rulla dåligt. Den handjagade fungerar inte alls på min tomt, kottarna bara låser den hela tiden och jag får mecka för att få ut dem.
A och jag chattade på Facebook medanjag fixade naglarna, jag tog blått nagellack med guldlack som "krackelerar" ovanpå, det blev rätt häftigt, men det ser också lite kladdigt ut.
A tyckte att jag skulle läsa en bok som hette "How to be irresistable" så jag köpte den på Kindle och läste den rätt av och eftersom det inte finns något nytt under solen så innehöll den inga överraskningar alls. Däremot skadar det aldrig att påminnas lite om vad som fungerar när man är ute bland folk.
A påpekade till exempel att jag ofta sitter och pratar med mina vänner med ryggen mot rummet och att det är väldigt få som vågar komma fram till en då. Men ibland har jag bara inte energi till att anstränga mig så, ibland vill jag bara prata med mina vänner.
Ofta när jag går en kurs, lyssnar på en föreläsning eller läser en bok som ska ge nya vägar och ideér är det något som jag redan tänkt på och gör. Det är väldigt sällan jag faktiskt lär mig något nytt eller får en "aha-upplevelse". Jag önskar att de hade en föreläsning i hur man känner igen en bra idé och sedan säljer den, det är det som är mitt problem! Hade jag bara förstått att mina sätt att tänka gick att sälja hade jag varit en av de som höll föreläsningar, skrev böcker och tjänade pengar på det!
När jag gick ut på kvällen så gjorde jag i alla fall precis så som jag vet att man ska göra, men som jag inte alltid har energi att göra.
Först mötte jag upp kompisen O på söder där han var och firade sin 40-årsdag med familj och vänner. De var på Bauer och jag vill gärna tro att det var jag som introducerade honom till det stället, men jag är inte helt säker på att det är så.
De hade varit på middag och druckit drinkar halva kvällen men de släppte glatt in mig i gänget och alla var väldigt trevliga mot mig! Då är det inget svårt alls att följa alla "regler" om att mingla, le, skratta och vara intressant.
Vi virrade iväg en bra bit och efter att ha haft svårt att bestämma vart vi skulle så hamnade vi på Ekens bar på Hilton hotell efter en stund. När vi än en gång skulle virra iväg så kände jag att jag inte ville hamna för långt från min bil så jag tackade för mig och fortsatte en sväng till Dubliner.
Först kom jag inte in eftersom de som stod i dörren inte kände igen mig som stammis och det kändes lite kymigt att behöva be P att få in mig, men vad gör man?
Jag hade väldigt trevlig även där däremot och träffade och pratade med en massa nya människor och gjorde nya vänner. När jag har som roligast och mår som bäst så kan man ju förstå att det inte ska hålla i såg, nej, då dyker förstås min stora kärlek från förra sommaren upp och med sin tjej dessutom...
De såg väldigt lyckliga och kära ut och efter att ha sett henne kan jag förstå varför han valde henne, jag är en blek kopia av henne... Sen mådde jag allt annat än bra och det enda positiva jag kan säga är att hans kompis hade den goda smaken att byta ett par artigheter och vänligheter med mig innan han gick. J själv nickade åt mig på avstånd men hade vett att hålla sig där.
Jag kände mig rätt så snygg och glad tills det hände, då dök jag med huvudet före ned i betongen igen.
Jag kan i alla fall med stolthet säga att han inte märkte nåt av allt detta!
Sen var klockan mycket och jag åkte hemåt med svansen mellan benen.

Askungen flyr hals över huvud

29/12 På lördagen åt jag kokt ägg på knäckemacka till frukost, det var mumsigt värre med en massa ruccola under och lite majonnäs ovanpå! Ägg är gott och jag har ju en massa i kylen att göra mig av med.
Under dagen åkte jag till Solna för att handla nyårsmat på Axfood Snabbgross och grejer till jobbet på samma gång. Sen åkte jag till jobbet och lämnade alltihopa och blev väldigt stressad eftersom jag trodde att larmet gick och att jag slagit in fel kod. Men det visade sig att något larm gått tidigare och den informerade mig om det.
På kvällen var det dags att gratulera mamma på födelsedagen och eftersom det är jul och nyår och en massa födelsedagar i December och januari för oss så brukar mammas tradition vara att hon bjuder på McDonalds mat för enkelhetens skull.
Jag blev upphämtad av svågern och sen åkte vi till stallet för att hämta syrran och ungarna som var där och mockade. Men sen kom jag på att mammas present stod kvar hemma i hallen så vi åkte tillbaka och hämtade den. Jag bor ju mindre än en kilometer från stallet så det var ju lätt gjort. Sen fick vi välja vad vi skulle ha och så åkte pappa och systersonen till McDonalds för att handla.
När vi ätit och snackat en stund fick jag skjuts av en motvillig systerdotter ned till Väsby station och så tog jag faktiskt tåget in till stan! Det ni!
Turre fick stanna hos mamma och pappa, jag skulle träffa en gammal skolkompis i stan för en drink.
Han mötte upp vid Södra Station och sen gick vi en promenad genom ett isigt Söder tills vi kom till Götgatsbacken och då föreslog jag att vi skulle ta en av Bauers ingefäradrinkar (Down Under) när vi ändå var där.
Vi hittade ett bord och stolar så där blev vi kvar en bra stund och hann ta två drinkar var. Vi har inte setts på 3 år och innan dess var det nog 15 år. Men som sagt, gamla vänner kan man vara ifrån hur länge som helst och ändå känna. Vi satt och snackade och hade väldigt roliga och intressanta diskussioner och när vi kände oss klara med Bauer så tog vi tunnelbanan till Hötorget och gick till Dubliner.
Det var inte rasande mycket folk där så vi hittade bra platser och hade fler kul snack och lyssnade på bra livemusik under tiden.
Plötsligt började jag få riktigt ont i huvudet och vid 1 ungefär så undrade O hur jag mådde egentligen?
Tydligen hade mitt animerade, glada sätt plötsligt ändrats och nu var jag inåtvänd och tyst. Sanningen är ju den att har man levt med migrän hela livet så blir man rädd och får en typ av panik när man får migränkänningar när man är så pass långt hemifrån och utan ett enkelt sätt att ta sig hem.
Jag kände mig lite som Askungen när jag vid 1.30 rusade ut på vägen, tog en taxi, gav O en snabb kram och sen var på väg hem....
När man får migrän är plötsligt 700:- för en taxi hem ett mindre problem än att ta tåget...
Turre fick sova över hos mamma och pappa och jag lyckades ta mig hem, sminka av mig, ta en spruta och ramla i säng. Jag blev som medvetslös så snart jag lagt mig.
Tråkigt slut på en annars fantastiskt rolig kväll.

Världens bästa dag och kväll?

25/ 8 På lördagen vaknade jag i rimlig tid och gick upp för att äta frukost. Sen blev det bråttom för jag hade glömt bort tiden och tanken var att möta upp med brorsan och några andra amatörfotografer som skulle ses i stan klockan 12. När jag kom ut insåg jag att någon grävt i min rabatt, det måste vara räven men varför?
Jag åkte först hem till J för att låna hennes busskort och åkte sen mot stan. K åkte med in till stan och gick åt sitt håll när vi kom dit och jag som var 15 minuter sen blev uppmött av brorsan och sen gick vi ikapp de andra. Vi gick genom Kungsträdgården, förbi slottet och till Slussen och fortsatte upp på Söder. Jag är uppenbarligen inget bra alls på gatufotografering i dess rätta form, men trvligt hade jag och några av bilderna gillade jag i alla fall. Gatufotografering är helt enkelt inte min grej, jag har svårt att gå upp i ansiktet på folk och fota dem utan att fråga...
Stockholm visade sig från sin vackraste sida och trots en kylig morgon blev det till slut så varmt att jag svettades trots att jag bara hade jeans och t-shirt.
Vid strax efter 13 gick jag mot parken bredvid Medborgarplatsen för att fota zombies, jag gick ju med i zombie-tåget förra året och ånskade då att jag kunde fotat mer. Nu hade jag chansen eftersom ingen i vårt gäng från förra året skulle gå med och jag alltså inte blev frestad att göra det själv.
Det kändes som om det var bara hälften så många som förra året i det här tåget och många hade lagt ned alltför lite jobb på sitt utseende eller såg alldeles för glada ut när de gick genom stan. Men vissa var formidabla och hade verkligen gjort sitt bästa och en del kröp genom stora delar av stan.
Många av de barn som gick med var bättre än de vuxna och gick med tom blick och läskigt döda rörelser genom stan greppandes nallebjörnar och andra leksaker. Brukar man inte säga att zombiebanr är läskigare än vuxna..?
Ett litet zombiebarn som satt på sin pappas axlar satt och sög blod från sina fingrar, det var nog inte meningen men gav en vidrig känsla. Sanningen är att de flesta gör blod av sirap blandat med kakao och karamellfärg, så det smakar rätt gott faktiskt.
Även zombiebebisar fanns i tåget och de var glada och nöjda och helt omedvetna om att de hade blod i ansikte och hår.
Jag var bara en av en massa fotografer som var på plats för att fota spektaklet och en av de andra fotograferna var Henrik Schyffert, bilen jag tagit gör honom inte rättvisa, han är verkligen jättesnygg. Mustaschen tar ju tyvärr bort lite av hans hetta men det kan jag leva med.
Jag lät zombierna få ett försprång från Medborgarplatsen och gick sen till tunnelbanan och åkte till Hötorget för att hämta bilen. Jag kan inte minnas när jag tog tunnelbanan i Stockholm senast, det såg inte ut som nu i alla fall. Tågen är nya och kortsystemet är nytt, så när kan det ha varit?
Precis när jag skulle upp ur tunnelbanan hittade jag en Asiatisk butik och jag hade ju tänkt att gå till en sån så jag gick in där. De hade väldigt bra sortiment och ett snyggt upplägg, de hade också en hel del färskvaror och färdigmat. Så jag slog till på en halv pekinganka med tillbehör och gick nöjd därifrån. Jag tog också lite grönsaker, vaktelägg, vetepannkakor till anka och några frysta dim sum.
När jag gick över Hötorget insåg jag att det var lördag och faktiskt öppet i Hötorgshallen, jag har alltid lyckats vara i stan på söndagar om det har varit dag och då är det stängt, liksom det förstås är även på de kvällar jag är i stan.
Äntligen efter 10-15 år var jag tillbaka i de hemtama dofterna som ännu påminner om mormor och jag gick till hennes favoritbutik och köpte lite pumpafrön och sånt, men det ser inte alls ut som det gjorde och de har inte ens lösvikts "halva", oliver eller "feta".
Jag kom dock hem med en massa olika sorters ris och sånt, ombyte förnöjer.
Jag köpte också nötrulle i en av cherkerna, den kostade 109:- / kg och såg väldigt fin ut, det kändes som ett bra pris så jag köpte drygt 1 kg.
Sen tog jag mig till bilen med alla mina kassar och åkte hemåt.
B och J som jag skulle ut med på kvällen hade bangar, eller i alla fall B, J var osäker. Jag hade accepterat att jag skulle sitta hemma på en lördagskväll och startade långkok på nötrullen och påbörjade en ankbuljong på ankbenen jag fått med min halva anka.
Men mitt i allt hör en gammal vän av sig och vill gå ut, jag erbjuder anka till middag men han erbjuder sig att bjuda på middag ute och sånt klarar jag ju bara inte av att säga nej till.
Vi har inte hängt bara vi på många, många år, det skulle bli kul, det var jag säker på.
Jag ställde av långkoken och ställde dem på verandan för att hålla dem så svala som möjligt och vid 20 möttes vi upp nere vid Väsby station. Jag tog taxi ned dit och det kostade nästan 200:-!
Men inte trodde väl varken jag eller J att hennes busskort skulle komma till sån nytta när hon sa på eftermiddagen att det inte var någon brådska att lämna tillbaka det.
Innan vi lämnade perrongen tvingade vi i oss en varsin Jägermeister, jag kan egentligen inte ens få ned det, men finns viljan och ett tuggummi till hans så går det visst att klara av.
Lagom tills vi var på tåget någon kvart senare var jag rätt full, jag blir ju det på bara en sipp nu för tiden och vi höll låda och roade en dam som satt bredvid oss så pass att hon hade svårt att låtsas att hon inte lyssnade och till och från hade hon svårt att inte le åt våra dumheter.
När vi väl tagit oss till Gamla stan med tunnelbanan (ja, jag tog tunnelbanan två gånger på en dag plötsligt) så var vi nyktra, så vi smet in på en bar och tog en shot och där jobbade ingen mindre än E som jobbat på flera pubar i Väsby tidigare. Vi bara svepte vår shot och raglade vidare mot Fem små hus. De hade plats för oss och vi fick maten jättesnabbt, de var också en hel massa folk som passade upp på oss så till slut frågade vi om de inte hade nåt att göra och tydligen var det lite så. Staden var till stor del avstängd på grund av byggandet av Triatlonbanan till söndagen (VM) och turisterna hade svårt att ta sig fram, så många hade inte dykt upp alls.
Ibland såg de stressade ut över att jag äter så långsamt men det var väldigt vänliga.
Vi åt och snackade skit och hade faktiskt ganska djupa diskussioner och hackade förstås lite på varandra som vi alltid gör.
Jag gjorde mitt bästa för att underhålla en lätt berusning, men jag har svårt för det, allt smakar ju så illa, men vi skrattade i alla fall en hel del åt hur äckligt allt var, som till exempel Calvadosen som vi tog in föra middagen som ingen av oss klarade av att dricka upp, den smakade som finkel. Och ja, jag vet hur finkel smakar, jag har släkt i Bulgarien vet ni...
Det var jag som valde meny och det var fint alltihopa, första Kalix Löjrom, sen renfilé och till sist vaniljmousse med bär.
Vid 23 ungefär gick vi vidare och tog en taxi till Bauer i Götgatsbacken eftersom jag bara måste ha deras ingefäradrink "Down Under" om jag är i stan och inte behöver köra. Christoffer som hittade på den här drinken jobbar tydligen inte kvar och den jag fick var inte i närheten av hans blandning, den var alldeles för stark, smakade helt enkelt alkohol och det ska den inte. Jag fick tvinga i mig den istället för att njuta av den och sen gick vi vidare till nästa pub. Där fick vi någon konstig drink som vi också var tvungna att tvinga i oss, Bacardi med körsbärssmak och cola, den smakade björnlim men vid det här laget så skrattade vi mest åt alls dråpligt så vi gjorde vårt bästa för att tömma drinkarna snabbt och sen tog vi en taxi till Dubliner istället.
Där hittade jag J och N som jag känner sedan tidigare och satt coh pratade med dem. Jag brukar alltid flörta med J eftersom han är en man helt i min smak och några timmar senare när vi promenerade iväg för att hitta en taxi hem så fick jag en utskällning för att jag inte tagit tag i saken tidigare om jag gillat honom i två år...
Det var visst den sparken jag behövde fast jag tyckt att jag varit rätt tydlig. Men eftersom jag fått ett par pikar redan när vi var på Dubliner så hade jag bjudit in J på middag på söndagen för att äta upp den där Pekingankan och han skulle höra av sig. Jag fick också ett par kommentarer som jag tolkade som fördelaktiga och en ordentlig kram innan jag gick.
Vid 3 ungefär var jag hemma och ovanligt trött och rasade rätt i säng och somnade faktiskt också direkt!
Vilken lyckad kväll!

Work and after work

Jag sov någorlunda länge på fredagen och åt frukost i lugn och ro. Sen packade jag ned borrmaskin, borrar och verktygslåda tillsammans med sminkväska och klädombyte. Sen åkte jag och hämtade systerdottern L och så åkte vi till mina föräldrar för att lämna Turre. Eftersom jag räknat med att han skulle vara på semester och planerat därefter hade de sagt att de kunde ta honom över fredag och lördag så att jag kunde hålla mitt löfte till L och Ju. L sprang in med Turre och snart var vi på väg mot stan och Ju. Jag hade dock dåligt samvete att lämna Turre eftersom han inte ens vågade gå in ordentligt eftersom han tycker att pappas schäfer är obehaglig, jag kan inte säga att han är ute och cyklar direkt, men pappa hämtade Turre vid grinden och bar honom förbi schäfern och snart efteråt brukar det gå bra men det är en helt annan sak när de åker till Jämtland, då VILL Turre följa med.

När vi kom fram till Hägerstensåsen stannade vi vid en kiosk och köpte glass till mig och alla barnen och sen kom An & Ad och hjälpte oss upp med alla grejer och verktyg. Sen satt vi på balkongen och snackade om allt och ingenting en bra stund och sen satte L igång att snygga till An inför en intervju de skulle på lite senare.
Sen satt vi på balkongen och bara hade det bra en stund och jag lekte med en ballong fylld med potatismjöl som Ad gett mig att leka med. Den är nog tänkt halvt som leksam och halvt som stressboll och han hade varnat mig för att dra i den för hårt, då skulle den gå sönder och allt mjöl falla ut. Gissa vad jag gjorde nån timme senare? Jodå, det var mjöl överallt, på mig, på golvet och kuddarna, det såg ut som om vi haft en kokainfest på balkongen och vi fotade och skrattade oss halvt fördärvade innan L hämtade dammsugaren och vi städade upp.

Sen stack tonåringarna iväg på sin intervju och jag och Ju började mäta ut var vi skulle borra och så. Jag var ombedd att komma in som "handy man", inte för att Ju inte klarar såna saker själv utan för att jag har verktyg och borrmaskin och för att det känns bättre att vara två när man ska sätta borren i en helt orörd, nytapetserad vägg.

En stringhylla och två tavlor fick vi kvickt upp i köket och det blev bra. Nästa projekt var så mycket värre! Vi skulle sätta upp en draperiskena i ett betongtak... Ni kan tro att jag var svettig, trött och dammig efteråt och de "snygga" improviserade skyddsglasögonen ploppade när jag tog av dem, jag var ju dyblöt i ansiktet och de satt för hårt.
Var jag inte snygg? Sen satte vi upp draperiet och lite väggprydnader och så tyckte vi att vi var värda en stunds vila så vi satte oss på balkongen med en kopp kaffe. Då hade ungdomarna kommit tillbaka och satt och snackade med oss medan vi tittade på utsikten och varmluftsballonger som seglade förbi.

Sen skjutsade Ju tonåringarna till klättercentret och sen satt vi och sen tog vi en dusch och snyggade till oss och lagom tills de kom hem igen var vi redo att ta en stund på stan. Vi visade ungarna var middagen fanns och hur de skulle värma den och åkte sedan iväg med Ju som chaufför den här gången. Vi åkte till söder och baren Bauer. Den är lite finare än de flesta andra barer på söder men är för den skulle inte alls snobbig. Vi känner oss visserligen som "Morsor på stan" när vi är därinne men det är det värt. Bartendrarna där inne är utbildade och sätter en ära i att göra goda och vackra drinkar. Christoffer därinne gör en ingefäradrink jag har berättat om förr, den är så god att den tål att berättas om igen, men den är också så god att den inte går att beskriva. Ni måste helt enkelt ta er dit och prova själva, han kallar den Down Under och jag tror inte någon av de andra gör den, det är han som hittat på den.

Medan jag väntade på att få beställa gjorde han en annan drink till några andra kunder. Han skivade färsk chili, lade den i ett glas med socker och mortlade den och sen tillsatte han bland annat ingefära, lime och kokosmjölk. Den heter Tom Kha Yum och smakar som den thailändska soppan fast lite sötare. Den är god och värd att prova, mycket för att den är så häftig. Det blir lite mycket i slutet men jag rekommenderar er att prova. Deras drinkar kostar visserligen nästan 120:- / styck, men de lägger ned både jobb och omtanke på dem.
När de stängde vid 1 åkte vi till the Dubliner och var där nån timme och åkte sedan hem till Ju, jag var slut. Vi åt lite edamame och somnade ganska fort, i alla fall jag. Fast så var ju klockan 4 också...

Underbar, fantastisk fredag!

Det gick lika bra på jobbet på fredagen som det gjort resten av veckan. Sen åkte jag tillbaka med golvproverna och sen förbi sopstationen med lite kartonger. Skönt att städa upp lite inför helgen.

Jag åkte ned till ICA Kvantum också för att handla kräftor till kvällen och hittade såna där Festkräftor som vi åt på torpet när vi var där, de är jättegoda.

Sen åkte jag hem och var tvungen att äta lite mellanmål, jag lade mig för att vila en stund och gjorde väl det i nån timme eller så, men somnade inte riktigt. Jag kände mig i alla fall lite mer utvilad sen.

Ändå tog det rätt lång tid för mig att komma i duschen och bli klar så pass att jag kunde hämta J och Ju's son A hemma hos J.

Vi var i alla fall framme vid strax före 19 hos Ju och hamnade förstås på balkongen direkt. Där satt vi sen och tog en cider och lite vin medan vi utbytte information om vad som hänt sedan sist och det var en hel del faktiskt, särskilt sedan jag såg J senast. Balkongen är inredd med thailändska kuddar och dynor och en massa filtar och täcken och man har det väldigt mysigt där ute, särskilt som manmåste sitta halvt i knät på varandra för att få plats om man är tre eller flera. Sen började vi bli hungriga och satte tänderna i kräftorna och lite bröd, medan A åt majskolvar, han gillar inte kräftor. Hans bror är helt tokig i dem däremot och han åt upp resterna när han kom hem från sin konsert.

Sen hamnade vi på balkongen igen och vi korkade upp Champagnen, den jag fått av J från Bangkok, när han kom och hälsade på.

Jag gillar ju inte champagne, men Ju och J "tvingade" i mig två glas i alla fall, det var ju mig vi skulle fira. Man kan ju tycka att det är lite slöseri att offra så fin champagne på någon som grinar illa vid smaken av den. Men den fick ju önskad effekt i alla fall. Det kändes festligt och lyxigt och strax var jag dessutom lite yr och fnissig. Det kommer som ett expresståg nu för tiden och försvinner nästan lika snabbt. Sen ville jag absolut in till stan för att prova ingefäradrinken nu när jag ändå inte kunde köra hem. J och Ju kände inte för det egentligen, men snälla som de är hängde de på till Bauer i Götgatsbacken. Taxichauffören som körde oss var trevlig och satt och sjöng svensk rock för oss och när vi kom fram tog han en cigg med oss också innan han åkte. Vi kom till Bauer knappt en timme innan de skulle stänga och vi bad om Christoffers ingefäradrink och den andra bartendern sa att han skulle hämta Christoffer.

Christoffer är inte bara duktig på att hitta på och göra drinkar, han är fantastiskt trevlig och serviceminded också. Bauer är helt klart värt ett besök, detta trots att man känner sig betydligt äldre än de flesta andra besökarna.

Han kände igen oss också, eller Ju i alla fall och fixade en varsin drink åt oss. Det såg ut att bara vara en massa olika alkoholsorter i den förutom ingefärsljuicen och lite citronjuice eller nåt och lite äggvita för skummets skull. Ändå smakar den inte det minsta alkohol vilket är ett stort plus för en sån som jag som avskyr alkoholsmak.

Den var precis lika god som förra gången om än med lite starkare ingefärssmak och J gillade den lika mycket som vi. Innan jag hunnit dricka klart blev Ju orolig för äldsta sonen och tog en taxi tillbaka hem, i paniken tittade hon inte på klockan förrän efter att hon satt sig i taxin, den var bara några minuter i 1 och Bauer stänger 1.

Nåja, jag och J drack upp våra drinkar och sen kom jag på att min Grekiska bror L kanske jobbade, han kör taxi.

Efter att han sms:at honom fick jag svaret att han jobbade och dessutom var i stan och höll på med en körning som skulle avslutas på söder. Perfekt!

Alltså kom han och hämtade oss 10 minuter senare och jag tyckte att kvällen bara blev bättre och bättre. Han och J verkade komma bra överrens och vi pratade om Grekland och lite vad som hänt efter att jag åkt hem. L hade tappat en massa vikt under tiden han var i Grekland, magen var nästan helt borta och han såg 10 år yngre ut. Anledningen var att han och hans kusin A spelat racketboll på stranden varje dag i flera timmar.

När vi kom fram tog vi en cigg och kramades och sen var han tvungen att jobba vidare. Vi lovade varandra att ses snart och jag påpekade att jag hade vinägerchips från England till hans fru.

Sen fortsatte vi kvällen där vi började den, på Ju's balkong, kvällen blev ju inte sämre av att Ju's son mådde alldeles utmärkt och att oron hade varit i onödan.

Sen bäddade jag i kökssoffan och somnade på stört trots att jag trodde att det skulle ta tid. Sen sov jag faktiskt hela natten utan avbrott.