Så han fick en julklapp ändå!

2/5 På lördagen fortsatte jag med att packa upp och städa lite i köket men framåt kvällen var det dags att gå och se Eddie Izzard på Globen med systersonen. De senaste två åren har vi inte köpt julklappar till varandra i vår familj, vi har alltid tyckt att det har varit kul men viljan har liksom runnit ur då de flesta av oss helt enkelt ser till att skaffa det vi verkligen vill ha, så det man får blir liggande... Men jag kund ju inte låta bli att köpa biljetter till Eddie Izzards besök till S i julklapp och födelsedagspresent (han fyllde 18 den 26 december). Han älskar verkligen Eddie och har sett allt med honom som finns på nätet. Han blev förstås jätteglad för biljetten och nu var det äntligen dags. Jag visste inte att de var en massa andra komiker som skulle öppna åt honom, alla svenska. Det visade sig vara rätt dålig nivå på dessa komiker enligt mig och jag tycker både att det är jobbigt att inte skratta åt komiker för att jag tycker synd om dem, men jag ogillar också att andra skrattar åt sånt som jag upplever som dåligt eller plumt, så jag vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på...
Jag har däremot aldrig sett Jonas Gardell live och han levererade enligt mig och han var riktigt bra! Det gör att jag slapp vara helt generad för att vara svensk.

Eddie levererade också och vi hade väldigt kul hela kvällen. Vi var rätt slitna båda två men bestämde oss för att åka till Dubliner en sväng innan vi åkte hemåt. S tog en öl och det känns ovanligt att han gör det, han fyllde ju 18 för 6 månader sedan. Ingen tror mig när jag säger att mina systerbarn inte druckit innan de fyllde 18 och säger att de ljuger för mig. Det har egentligen aldrig kommit upp för diskussion eftersom ingen i vår familj är värst intresserad av alkohol och dessutom har de aldrig haft någon anledning att ljuga för mig. De vet att jag aldrig skulle skvallra och om det vore något som jag upplevde som farligt eller dumt så vet de att jag inte skulle döma dem, bara försöka hjälpa dem tillrätta och prata med dem. De berättar förstås inte allt för mig men det är mest för att vi inte pratar så mycket i vår familj om vad som händer på dagarna och sånt. Men om de säger något så vet jag att det är sant och de berättar även om när de råkat ta ett fel beslut eller gjort bort sig på något sätt, jag vet alltså att de inte ljuger för mig, eller andra heller för den delen, det ligger inte för dem. För dem har det varit en grej att inte dricka före 18-årsdagen och vad jag förstår så är det en trend bland ungdomar att inte dricka så mycket, den bästa formen av frigörelse i mina ögon, att inte dricka så mycket som vår generation har gjort! I alla fall så tog S en öl och jag en cola och sen åkte vi hemåt både för att vi var trötta men också för att det var så gott som tomt på Dubliner. Jag antar att många åkt bort över långhelgen.

Ingenjörer är vi allihopa

24/12 Onsdag
 På julafton har vi alltid ett strikt schema, men det är inte för att vi måste, utan för att vi vill ha det precis så. Det var värre när jag var med exet och dessutom hade häst! Hela dagen var ett töcken av stress och jobb, det är så mycket bättre nu trots allt.
Klockan 10 möts vi upp hos mamma och pappa för frukost med släkt och vänner.
De senaste åren har det varit mitt uppdrag att baka brödet till julafton. Både för att alla gillar det och för att det tar lite av pressen från mamma och pappa. För mig är det gjort i en handvändning att baka, jag gör det helt för hand och kan receptet utantill och jag köper aldrig bröd hem, jag gillar inte köpt bröd längre. Någon gång vartannat år ungefär får jag ett sug efter Skogaholmslimpa med bregott och hushållsost, så då köper jag det och den är jag nöjd i något år eller två.
Mitt vanliga bröd bakar jag, skivar och fryser, den använder jag det som rostbröd. Ibland gör jag ju annat bröd, som till exempel pannbröd med fänkålsfrö i.
Jag var på plats i tid hos mamma och pappa och brödet hade jag bakat kvällen innan redan så det var ju också klart, men fortfarande helt mjukt och gott.
Vi har bara två kusiner och båda var på plats, den yngre hade med sig barnen och sin kille och den äldre hade ju sin pappa, min farbror på plats. Senare dök även min faster upp. Sen har vi några vänner till familjen som så gott som räknas som familj, som min pappas kompis som jag känt sedan jag föddes, så han är som en farbror för oss.
Syrran med man och barn var där, men brorsan med familj hade fler de behövde träffa.
Efter en trevlig frukost med god gröt och skinkmacka så åkte jag hemåt och tog det lugnt en stund, det är fördelen med att inte ha häst längre... i 22 år var det ju stallet som gällde före eller efter frukost beroende på hur mycket tid man hade i programmet för dagen.
Strax efter 14 satte jag mig och Turre i bilen för att åka norrut till mitt ute i ingenstans hos syrran med familj. Jag har ju inga TV-kanaler hemma, förr var det tradition att titta på Kalle hos mig, men nu har vi flyttat det till syrrans. Fast det brukar bara vara jag som åker dit och allt som oftast tar jag med mig en liter mjölk hemifrån eftersom de brukar smsa om att de behöver mjölk. Eftersom jag då har planerat allt in i minsta detalj så hinner jag inte handla, men som tur är har jag ju ofta ett lager med mjölk i kylen.
Efter Kalle och lite godis så åkte jag hemåt igen och tog det lugnt tills det var dags att åka tillbaka till mamma och pappa för middag.
Det här var det tredje året då vi inte köpt julklappar, men jag gav mamma och pappa en inramad bild på mig själv som jag ändå tänkt ge dem.
Barnen fick några julklappar och G som nu blir 4 år älskar Lego, så han blir troligtvis också ingenjör. I vår familj är det bara mamma som inte är ingenjör och brorsans fru är nog inte det heller förresten. Mamma har alltid hävdat att det dummaste man kan göra är att sätta en ingenjör till att handdiska, det blir aldrig klart säger hon. De blir bara stående och undersöker hur vattnet rinner, hur man kan göra vaccum i glas man diskar och en massa annat.
Han fick dessutom hjälp av alla de andra ingenjörerna, först systerdottern, sen systersonen och sen svågern!
Fast sanningen att säga så behöver han väldigt lite hjälp. Han sitter och kollar på ritningar och beskrivningar och gör så gott som rätt. När det inte känns riktigt rätt så ber han om hjälp och då behöver man inte göra det åt honom, bara ställa rätt frågor och peka på rätt frågor så listar han ut det själv. Han är verkligen jättesmart! När vi hade adventsfika hos mig och min kompis från Estland var där så hjälpte hon honom att bygga ett dinosaurieskelett som han fått i present av mig. Hon pratade engelska med honom och pekade och visade och han hade inga som helst problem att samarbeta med henne trots att han förstås inte förstår orden, men tonen är ju nästan viktigare.
Turre hade dagen till ära på sig sin nya slips, jättefånig, men den hade ju stjärnor på sig så jag var bara tvungen att köpa den till honom.
Syrran hade en annan tax på prov över julhelgen och han är bara 9 månader men redan mycket större än Turre. Det finns en viktgräns på standardtax och den ligger på 9 kg. Turre väger exakt 9 kilo och är alltså rätt storlek, men det är inte de av rätt storlek som blir premierade på utställningar, så taxarna blir bara större och större. Det var en trevlig och snäll hund som hette Quentin och han var överlycklig när det låg en massa omslagspapper på golvet som han fick slita sönder bäst han ville, det enda vi tog ifrån honom var snörena, det kan ju bli farligt.
Kvällen blev inte jättesen, jag tror att jag kom hem vid 22 kanske, men då var både jag och Turre jättetrötta efter dagen.
Innan ungarna åkte hemåt fick jag dem också att ställa upp på en gruppbild med mig, vi gjorde samma sak förra året, men då var ju inte min nya brorsdotter med. Storebror G gillar inte att vara med på bild, kanske för att det fotas så mycket i vår familj? Men nu är han ju så pass stor att man kan be snällt och trots att han satt och var helt inne i att bygga sitt Lego-Rymdskepp så lyssnade han på mig och förstod nog hur viktigt det var för mig och när jag förklarat vad jag ville, att det skulle gå fort och att jag skulle bli jätteglad om han kunde ställa upp, så sa han kort och gott, ok.
Sen efteråt så sa jag, tack så mycket för att du ställde upp G och han nickade åt mig och sa bara; Varsågod. Han är så jävla cool!
Hans syrra däremot verkar vara lite osäker på var hon har mig. Ibland flinar hon åt mig och ibland så skriker hon så fort hon inser att de tänker ge henne till mig en stund...
Fast så har de varit alla mina syskonbarn lite till mans och det brukar gå över, det har det i alla fall gjort med de andra tre.

Tomten är far till barnet

24/12 På tisdagen var det julafton! Som vår tradition bjuder så träffas släkt och vänner hos mamma och pappa på julfrukost, vi är ofta mellan 10 och 20 personer. Det är vår farbror, vår faster, syrrans fru som vi kallar henne, pappas kompis, våra kusiner och ibland andra vänner och så förstås närmaste familjen. Brorsan med familj hoppade över frukosten i år eftersom de måste till båda sidor av familjen under julen för att hålla alla glada och vi skulle få kvällen! Turre trivs ju som fisken i vattnet i det här gänget och går från famn till famn och han och systerdottern satt och mös tillsammans ett tag också, han avgudar verkligen henne, fast det gör alla djur... och de flesta människor också när jag tänker efter...

Värmeböljan fortsatte även över julen och på julafton var det 6 grader varmt!

Efter frukost åkte jag hem en stund och sen åkte jag ut till syrran med familj för att titta på Kalle Anka, jag har fortfarande inte tillgång till några kanaler i mitt hus.

Jag fick kola och knäck och blev lite lagom bortskämd och när Kalle var slut åkte jag hem och lade mig på soffan en stund innan det var dags att åka iväg på middag hos mamma och pappa.

På kvällen hade vi en mysig middag och sen hade vi lite julklappsutdelning trots allt. För brorsonens skull hade vi till och med tomte. Brorsan och hans fru har funderat på hur etiskt det är att ljuga för barn och säga att tomten finns, men kommit fram till att även om vi förväntar oss att våra föräldrar är ärliga mot oss så är det aldrig något barn som blivit besviket över den lögnen. Eller alltså, jag vet inte om det är exakt så de ar resonerat men jag vet att tankarna har funnits om det är ok eller inte. Brorsan klädde trots allt ut sig till tomte och knackade på dörren. Brorsonen G (3 år) var väldigt imponerad av tomten och skrattade och log en hel del och poserade till och med för bilder med mamma och tomten. Sen sa han med ett klurigt leende: Det är min pappa...

Vi blev inte lite förvånade!

Ja, intelligens är ett släktdrag helt klart!

För första gången fick jag också G att posera för en bild med mig och kusinerna, jag har velat ha en bild på mig och mina syskonbarn ett ta men G har varit motvillig. Nu gick det däremot jättebra och jag fick äntligen mitt foto!

Syndiga lakan utan synd

23/12 Måndagen, den sista dagen före julafton, det brukar vara den stressigaste dagen på året för mig. Men eftersom jag ju städat näsan varje dag av min sjukskrivning så var det nästan lite jobbigt rent överallt men jag städade det sista i alla fall. Jag hade känt mig lite rastlös vissa dagar till och med för att det inte fanns något att göra. Till det kan man lägga att vi kommit överens om att inte köpa julklappar till varandra i år heller så det har inte tagit så mycket tid som vanligt heller. Det har visserligen ändå stressat mig eftersom jag inte mått så bra, det blir extra jobbigt och svårt då och jag har varit rädd att inte hinna med det som ska göras. Jag och systerbarnen hade trots det bestämt att vi skulle göra det och eftersom mamma och pappa alltid ställer upp för oss tänkte jag trots vad vi bestämt, köpa något till dem. Jag köpt en whisky till pappa, min kollega D hade hjälpt mig att välja, för jag kan ju inget om sånt.
När jag köpte snygga lakan till systerdottern kunde jag inte låta bli att köpa likadana till mig själv. Det är mina favoritlakan de där satinlakanen från Hemtex och jag har i flera färger, de svarta är nästan de snyggaste hittills så trots att de var så dyra så köpte jag två till mig själv och två till systerdottern som ska flytta ihop med sin kille efter jul och nyår.
Jag bäddar alltid rent kvällen före julafton och det är svårt att se på bild hur snyggt det blev med de svarta lakanen, men snyggt blev det. Sen har jag ju bara ett täcke i sängen, det är ju onödigt med två när man är ensam...
Jag slog in presenterna jag köpt och ja hade köpt en bonuspresent till syrran för att jag hittat hörlurar med dödskallar på och visste att hon skulle gilla dem.
Innan jag gick och lade mig så bakade jag bröd till julfrukosten hos mamma och pappa. Jag har erbjudit mig frivilligt att baka de senaste åren och nu har det blivit lite av en tradition att jag gör det och alla gillar mitt bröd så det är uppskattat.
När jag var klar med allt som behövde göras sent på kvällen så kom jag i säng i någorlunda tid efter en dusch.

Lydnad ger hundar frihet

18/12 På onsdagen kom en av mina leverantörer förbi för att fika med mig och hålla mig sällskap en stund och dessutom lämna över en julklapp! Ibland blir man bra bortskämd. Hon stannade drygt en timme och vi snackade om allt utom jobb i stort sett. Hon hade ringt ett par dagar tidigare och eftersom jag är sjukskriven och hon ville ge mig en julklapp så sa jag att det var ok att komma förbi hemma hos mig för en fika och lite häng.
Sen på eftermiddagen kom vännen H förbi för att hämta mig och Turre och så åkte vi ut till syrran för att se oss omkring på gården och hästarna och för att ta en fika. H fick köra för att jag skulle slippa, jag är fortfarande så trött.
Syrran visade runt H i stallet och hos hästarna och så, sen satt vi och snackade och fikade en stund och bara hade det bra. Det är skönt att komma ur huset en stund och Turre är så duktig på att sköta sig lös på gården att ha får gå som han vill han hittar inte på något dumt alls och försvinner inte ens runt ett hörn. Han får alltså lite stimulans han också och klarar att sitta hemma ett tag till utan att krypa ur skinnet. Det enda jag får påminna honom om är att hästar inte alltid är snälla och att en tax bör hålla sig utanför en hästhage. Då får jag helt enkelt säga till honom var gränsen går, det vill säga vid staketet och det får jag påminna honom om varje gång vi är där. Inte för att han är jätteintresserad av hästarna, utan för att han följer mig vart jag än går och vill följa med om jag går in i hagen, han går inte dit ensam.
Bilden har inget med inlägget att göra mer än att H är en av de vännerna som i drygt 20 år satt idéer i huvudet på mig...

Det är i alla fall vackert på bild

18/1 På fredagen sken solen och det gnistrade i snön. En amatörfotograf vill gärna ut med kameran en sådan dag men först var jag tvungen att jobba och sen skynda hem för att ta emot IKEA-leveransen.
Jag hade betalat extra för att få grejerna inburna och blev lite förvånad när jag bads hjälpa till... Jag hade ju betalat för att få det inburet. men jag är en av de få som faktiskt inte gillar att titta på när andra arbetar, så jag tog tag och hjälpte till, men jävlar vad tungt det var!
Så fort vi burit in sakerna klädde jag om till varmare kläder och så åkte jag först till Frestaängen eftersom jag sett att det var vacker kölddimma där. Det var inte så mycket kvar, men lite syns det på första bilden. Sen åkte jag till Fysingen och tog en promenad där, det är vackert när solen skiner i frosten.
Jag var inte ute så länge för det var kallt som sjutton, när jag kom hem somnade jag på soffan en stund och vaknade precis innan jag fick ett sms från K, min före detta roommate, hon skulle komma och äta middag på kvällen.
Hon hade önskat risotto med stekt lax, det är lite kul faktiskt för innan hon flyttade till Sverige så åt hon inte fisk alls och nu gillar hon det  mesta.
Dessutom tycker hon att jag lagar jättegod mat så det är tacksamt att laga mat till henne.
Jag satte igång att förbereda maten genom att hacka lök och mäta upp andra ingredienser och riva parmesan och sånt. Jag sköljde och skar frukt och bär till efterrätten också.
Sen var det dags att hämta K på busshållplatsen vid Harby, det är enklaste sättet att ta sig till Väsby från Täby om man inte kör bil. Det tog mig lite längre än planerat att ta mig dit så stackars K stod och frös i -18 grader en stund.
Så fort vi kom hem satte jag igång med maten, tyvärr hade jag bara rött vin hemma så risotton blev lite missfärgad och smakade lite annorlunda, dessutom glömde jag kantarellerna och fick slänga i dem rätt sent, till det kan tilläggas att jag använde en annan buljong än vanligt och det blev lite väl salt, men K var jättenöjd i alla fall. Hon åt tre portioner och snodde till och med lite av min lax när jag vände ryggen till...
Det blev i alla fall tillräckligt över för att det skulle räcka till en matlåda åt henne och en liten matlåda åt mig.
Medan vi snackade bakade jag bröd också och sen fick K med sig en halv limpa hem.
Vi tittade på bilderna från London i december och gav varandra försenade julklappar, hon blev jätteglad för sin amerikanska one-piece.
Hon åkte till och med hem i den när jag skjutsade hem henne senare på kvällen.
Jag fick en termosmugg med stjärnor på och lösögonfransar med stjärnor, jag älskar dem verkligen!
Vi åt fräsch efterrätt, frukt och bär med flytande honung och grekisk yoghurt och så tog vi en kopp te till det. K lovade att jag skulle få ett nummer av tatueringstidningen hon är med i denna månad så det fick jag.
Jag körde hem henne så att hon var hemma strax efter 22 och insåg att jag var ganska nära L, så jag åkte dit och vi drack te och snackade skit till strax efter midnatt, jag var hemma vid 0.30 och såg på Criminal Minds en stund innan jag gick och lade mig.

Förbi zombiestadiet

30/12 På söndagen vaknade jag sent och mådde okey, efter frukost hämtade jag Turre hos mamma och pappa och sen åkte jag till ICA och handlade lite sånt som jag glömt dagen innan.
Nu visste jag hur många gäster jag skulle få på nyår och vilka.
När jag kom hem så städade jag lite och sen satte jag igång med laxbakelserna som skulle vara förrätt dagen efter.
Jag gjorde en röra på räkor i lake som jag hackat, majonnäs, creme fraishe, dill och sikrom. Jag hade lite peppar i och citronjuice i också.
Sen stansade jag ut brödrondeller från formfranska och så bredde jag ett lager röra mellan brödbitarna. Jag avslutade med ett lager majonnäs på toppen för att "limma" fast den kallrökta laxen på och runt bakelsen.
Sen ställde jag ned bakelserna i en Tupperware-låda som egentligen är gjord för tacos och så ställde jag ut den på verandan.
På kvällen kom H förbi med sin hund och vi tog en långpromenad.
H och hennes hund är rädda för smällare och raketer och Turre är inte heller så förtjust i dem, så vi gick genom skogen, på ridvägen till Fresta Torp. Vi gick på rad med ficklampor och underlaget var mycket bättre än befarat, det var inte isig och relativt plan snö att gå på.
När vi kom tillbaka delade jag och H på en av laxbakelserna för jag hade gjort en extra. Hon hade visserligen både ätit middag och fika men det var så gott så det gick ned i alla fall.
Sen gick vi genom Fresta och så tog vi den "nya" gångvägen hem. Vi var ute i runt 50 minuter och med tanke på mörkret, kylan, underlaget och smällarna så var det nog det bästa vi kunde göra.
Armbandet på bilden fick jag i julklapp av S i efterhand, jag älskar det!
Stjärna, guld och blått! Perfekt!

Det blir jul även om man inte är beredd på det

24/12 Så var det då måndag och dags för julafton!
Min julkänsla brukar dyka upp förr eller senare men jag vet inte om det var för att vi egentligen inte hade någon sommar och därför inte borde få någon jul, men den infann sig i alla fall aldrig. Men trevligt var det förstås, vi möttes upp större delen av familjen och släkten och ett par vänner hos mamma och pappa för julfrukost med gröt och skinkmackor. Jag var en av dem som stannade längst för en gångs skull, jag hade inget bättre för mig direkt.
När jag kom hem tittade jag på DVD och tanken var att jag skulle slå in julklapparna, de få jag köpt, men jag kunde inte hitta inslagspappret jag städat bort då K flyttade in i slutet av sommaren... Istället lades julklapparna i fina papperspåsar man fått när man shoppat och så häftade jag ihop dem.
Vid 14 ungefär åkte jag ut mot Knivsta för att åka till syrran och se Kalle Anka, jag har ju inga TV-kanaler längre.
Turre gosade med L medan jag åt hemgjord knäck för glatta livet. Jag är ju inte ens en godismänniska men jäklar vad god den där knäcken var, dessutom var det ingen mandel i den och det gillade jag.
Sen åkte jag hem och tog det lugnt och vid 19 var vi tillbaka hos mamma och pappa för julmiddag.
Jag blir ännu mättare på julmiddag och smörgåsbord än andra grejer, antagligen för att det är så många smaker? I alla fall slutade det med 3 bitar sill, en potatis, en prinskorv. lite löjrom och en skiva lax. Sen var det stopp.
Vi brukar alltid ha julklappar men hade bestämt i år att bara barnen skulle få. Som tur är fick jag i alla fall en julklapp av systerbarnen, hemmålade kaffeglas och stjärnor att pynta naglarna med och från syrran fick jag en låda med lite småförpackningar med smink och sånt som hon fått över.

Systerbarnen var glada för sina knäppa mössor från San Francisco, eller L var i alla fall det, S tyckte att hans var för liten och han hade också velat ha en pingvin. Men jag köpte pingvinerna till gudbarnen eftersom de var de första som kallades pingvinerna på grund av sitt hår.
De fick också biljetter till Gustafsson och Schyffert som vi ska gå och se tillsammans den 1:a April.

Brorsonen är ju bara 2 år så han fick en träelefant som är ett pussel och det blev han glad för, för han gillar elefanter.
Mamma och pappa fick julklappar av mig, mamma fick ett saltblock som sagt och tyckte att det var kul, det var det jag trodde att hon skulle göra.
Pappa fick två sorters Stiltonost från Harrods.
Jag kom hem nöjd och glad vid 22 tror jag och njöt av att inte behöva göra nåt alls.

Vad gör en människa vacker?

4/12 På tisdagen var det inte lika kallt längre "bara" -5,5 grad ungefär. I jämförelse kändes det nästan varmt i alla fall. På jobbet packade jag ned och skickade en DVD-box till ett par vänner i Uppsala, det står bara från Jultomten, men de kan nog gissa från vem det är med tanke på innehållet...
Varför bilden vill vara upp-och-ned har jag ingen aning om, det går inte att fixa...
På lunchen var jag iväg och plcokade ut ett paket på Ica och handlade kattmat och grönsaker och mjölk och lite frysta räkor.
När jag kom hem diskade jag upp lite och så och sen eldade jag som sjutton för att få upp lite värme i huset och så gjorde jag en räksallad.
Jag gjorde det enkelt och tog spenat, ruccola, tomat, gurka, avokado, kokt ägg och räkor och istället för dressing tog jag majonnäs för det är godast tillsammans med ägg och räkor tycker jag.
Med tanke på att det var mest grönsaker så var jag lite förvånad över att jag inte fick i mig mer än hälften ungefär, resten åkte in i kylskåpet, ändå hade jag jobbat på portionen i 1-1½ timme innan jag gav upp.
Jag ägnade resten av kvällen åt att se film som vanligt, jag såg först You've got mail och sen Meet Joe Black.
Har ni sett den? Den är rätt så fin faktiskt och rätt rolig på sina ställen också trots att det nog mest är ett drama. De mest kända skådespelarna i den är Anthony Hopkins och Brad Pitt och jag satt där och funderade på vad det är som gör en människa snygg/vacker och kan inte riktigt komma på vad det är.
Brad är ju skitsnygg rentutav, men om man tittar på detaljer i hans utseende är han egentligen allt annat än perfekt... Vad är det som gör att han är så snygg då?
Forskare säger att det är hur symmetrisk man är men jag kan personligen se att vissa människor faktiskt får ett mer intressant och därmed "vackrare" utseende när de inte är helt liksidiga.
Vad det beror på med Brad Pitt är svårt att avgöra, men i mitt fall tror jag det är hans oskyldiga uppsyn, en barnslig förundran och godhet, kanske en typ av naivitet?
Nåja, snygg är han...