Man vet aldrig vart det leder

14/4 På måndagen fortsatte jag att skicka bilder på småprodukter till en kund i Förenade Arabemiraten. Nu har jag hållit på i flera månader att skicka bilder, mått, vikter och info på små produkter till dem. Jag har gjort det som en service åt dem och man vet ju aldrig, det kan ju leda till att vi får en ny kund. Men av erfarenhet så vet vi att internationella kunder ofta inte blir något såvida de inte är ute efter produkter som vi är ensamma om, som alltså är våra egna. De jag nu skickat info om är sånt som vi själv importerar.
Mycket jobb som sagt och om det leder till något eller inte är osäkert, men vi är kända för vår goda service, så vi får hoppas att även denna potentiella kund blir imponerade av det. Vi spelade quiz på kvällen också och vårt lag vann!

White Horse - Väsbys berg- och dalbana

14/3 På fredagen var vi lediga från jobbet som en del av arbetstidsförkortningen vi har fått. Men jag hade lite att göra i alla fall, så jag satte mig nere på kondis och jobbade lite och tjuvlyssnade på folk som vanligt. Vid ett bord bredvid mig satt ett par tjejer i min ålder och pratade och rätt var det var säger den ena att hon inte har någon mailadress... Hur kan man vara i 40-års åldern och inte ha en mailadress undrar jag? Jag minns i början att man hade lite svårt att se vitsen med det och man var lite osäker på vad det gick ut på och sådär. Men nu? Jag skulle inte klara av varken mitt jobb eller en massa andra saker om jag inte hade någon. På jobbet är det ju rätt självklart vad jag använder den till, kontakt med kunder och leverantörer förstås och jag skickar och tar emot order på den bland annat. Men även privat använder jag den mycket, jag har kontakt med min bank, tandläkare, butiker jag handlar på och en massa annat. Ja, jag kan inte se hur en normal människa väljer att inte ha en mailadress!
På kvällen mötte jag upp med vännerna B och L och alla deras andra kompisar. Vi gör det ibland när de vill umgås och tycker att det är enklast att träffa alla samtidigt. Därför känner vi varandra, alla deras vänner också. Vi har dessutom firat midsommar ihop några gånger vissa av oss och haft grillfest med volleyboll och såna grejer. Som vanligt var de på plats tidigare än utsatt tid, så jag kom sent fast jag inte var sen... Servicen vi fick på White Horse nere i Väsby var under all kritik! Vi fick vänta hur länge som helst på vår dricka och var tvungen att beställa om den gång på gång. Sen när vi skulle ha mat var det samma visa och inte nog med det, ägaren och chefen på stället var fruktansvärt otrevlig mot oss allihop. Det är ju så korkat att det inte finns på kartan. Här hade han ett gäng på runt 15 personer, jag som 41-åring var med råga yngst. De andra är de flesta mellan 55-60. Det innebär att de är ekonomiskt stabila och har råd att äta och dricka ute utan att behöva tänka på kostnaderna. Dessutom var vi trevliga, lugna och glada. Sen att ljudnivån på 15 personer som sitter vid ett stort bord blir lite hög är ju inte konstigt, särskilt om de har en högtalare med alldeles för hög musik placerad precis vid det bordet. Jag vet fortfarande inte varför han tyckte så illa om oss, men vi lär nog tänka både en och två gånger innan vi går tillbaka dit.
Det var en gång för länge sedan den enda puben i Väsby och den var populär och alltid helt fullsmockad med folk. Sen kom fler pubar och trycket var inte lika högt. När puben fick nya ägare började besökarna svika eftersom de var buffliga och ofta hade stora, ljudliga familjegräl bakom disken. Jag har hört att personalen en gång var helt ensamma en hel lördag utan en enda besökare. Det är anmärkningsvärt på en pub i Väsby! Efter det såldes puben till en yngre kille som fick den på fötter på bara några veckor med sitt trevliga sätt och glada leende. Efter ett par år var puben återigen en framgång och då sålde han den till de nuvarande ägarna. Nu börjar de köra stället i botten igen med dålig attityd och dålig service. Än har inte maten lidit trots allt, den är riktigt bra, vilket just nu är enda anledningen till att de har några kunder alls.
Skylten på bilden stod på vårt bord, vi tyckte att den var lite rolig.

Hård dag fast mycket gjort

På fredagen var jag tvungen att fortsätta min jakt på plastslang, ståltråd, hudsalva och kompresser. Först åkte jag till Apoteket vid Rotebro, det är tydligen det närmsta "riktiga" apotek vi har och de är tydligen de enda som har Förvarets Hudsalva. Det var äntligen någon som förklarade detta för mig på det sista apoteket jag besökte dagen innan. Men när jag kom till Rotebro visade det sig att apoteket var stängt, de öppnade inte förrän vid 10...
Det såg onekligen ut som om jag skulle bli lika framgångsrik i mitt shoppande denna dag. Jag åkte sen vidare till K-Rauta men nej, sen vidare till Bauhaus, men nej... Nu var klcokan 10 så jag åkte tillbaka till apoteket och fick faktiskt tag i det jag skulle ha där! Nu började humöret återställas från panik och stress till den vanliga glada jag och nästa ställe hade faktiskt både ståltråd, plastslang och faktiskt god service, jag borde ha åkt till dem det första jag gjorde, jag var på väg dit men av någon anledning glömde jag bort dem på vägen i all stress.

När jag kom tillbaka till kontoret hade jag en massa som behövde göras och paket som skulle iväg före helgen och attans vad effektiv jag var. Allt gick iväg som det skulle och vid 13 gick jag in till farsan och bad honom hjälpa mig att fälla trädet vi sagt att vi skulle ta på jobbets baksida. Vi bad de som var kvar att flytta sina bilar och sen hjälpte pappa mig att fälla träden eftersom jag aldrig fällt några träd tidigare. Sen satte jag igång att kvista av och kapa alla de olika stammarna, det var liksom som ett stort träd men det bestod av en massa mindre stammar, nästan som sly. För att slippa köra iväg så mycket ris och eftersom det går att elda allt som är trä så sparade jag allt som var större än kvistar, även om de var små. När större delen av området var tömt på folk tog jag ut Turre och efter en stund när jag startade motorsågen och han visste vad som var på gång så gick han och lade sig nedanfär min jacka som jag hängt på en av elskåpen. Där låg han så snällt medan jag jobbade. Pappa var nog orolig när jag körde motorsågen utan någon i närheten för en stund senare kom han cyklande förbi med hunden. L ringde och var på väg söderut och undrade om det regnade hos mig också, jag tittade upp på himlen och sa att det var klarblå himmel med molntussar. Hon blev så förvånad att jag var tvungen att verifiera och när jag vände mig om inser jag att precis bakom mig lurar mörka, nästan svarta, tunga moln... Jag satte igång att jobba snabbt innan regnet var över mig och när det började regna och bensinen tog slut samtidigt och Turre såg helt dränkt ut, då åkte jag hemåt.
Jag hade jobbat i 4-5 timmar. När jag kom hem upptäckte jag att de hade snigelmöte på min tomt, det var hundratals sniglar/snäckor och jag har inte hjärta att döda dem. De kan ju inte rå för att de är födda till sniglar. Jag tror att de samordnade sina insatser för min trädgård för ett par dagar senare var brysselkålen så gott som förintad...
Jag lade mig att vila en stund men somnade inte riktigt fast kände mig lite utvilad i alla fall. Spinningen med core hade jag avbokat, men det kändes som om jag fått ordentligt med träning i alla fall medan jag slogs med trädet.
Jag städade undan lite och diskade och gjorde sedan i ordning kycklingen jag hade köpt. Jag gned in den med olivolja, salt, peppar och rosmarin och pressade en citron över den och lade in skalet + en till skivad citron inuti kycklingen och ställde in den i ugnen på 175 grader. Där fick den stå i 1½ timme och den blev helt okey. S och jag hade smsat tidigare på eftermiddagen och eftersom jag höll på och fixa kycklingen bjöd jag in henne på middag. Jag skrubbade svensk färskpotatis, riktigt små sådana och kokade dem. Jag gjorde en sallad med ruccola och färsk babyspenat och resten var min vanliga grekiska sallad men som sagt med lite blad i. Sen gjorde jag en kall sås på creme fraishe, salt, grovmalen svartpeppar och vitlökspulver. det är mycket godare än det låter och fungerar till allt, även som dressing. Man kan ta färsk vitlök men det behövs faktiskt inte, det är väldigt gott så som det är.

Sen kom S och vi hade en trevlig kväll och snackade om allt möjligt och sen tvingade jag henne att titta på bilder i flera timmar. Nja, egentligen var det hennes idé att titta på dem, men jag tror inte att hon förväntade sig att det skulle vara så många...

Sen tittade jag på några avsnitt av Bones innan jag gick och lade mig.

Vissa borde vara arbetslösa

På torsdagen var det sol och äntligen vindstilla. Det hade varit näst intill storm i flera dagar och min nya hängmatta som ju är ganska bred hade fungerat som ett segel och åkt omkring på verandan kors och tvärs. Vi satt ute och fikade på jobbet och det känns som sommar direkt.
En av de få saker som kan få mig på dåligt humör snarare än en snabb irritation är dålig service, jag har nog berättat det tidigare. På torsdagen fortsatte jag min jakt på grejer till de nödpackar vi jobbar med just nu. Först skjutsade jag en kollega till Märsta och sen var jag till flera järnhandlare och den första var helt ointresserad av att försöka hjälpa mig. När jag frågade efter ett pris på en vara så konstaterade han bara att han inte visste vad den kostade... inte : -Jag vet inte, jag kan ta reda på det. Nej, han bara ruskade på huvudet och sa att han inte visste vad den kostade... Men herrejävlar! Sådana företag förtjänar ingen annat än att gå i konkurs och såna människor förtjänar inte att ha ett jobb. Det enda roliga på det stället var att jag hittade ett låst skåp fullt med hänglås. Är inte det ganska kul, att det enda de låser in i hela butiken är lås... Nästa järnhandel fick jag visserligen ett trevligt bemötande på, men de tog en kund som kommit efter mig och tog hand om honom först och han hade frågor som räckte i 20 minuter, så jag gick därifrån. Men senare när jag var och letade i en annan avdelning letade de upp mig för att se vad jag ville ha hjälp med, mycket trevligare än vad det kunde ha varit. Men med tanke på att inte ens järnhandlare har ståltråd i större kvantiteter än 7 meters rullar så undrar man ju var det är tänkt att man ska handla sånt?
Plastslang och försvarets hudsalva fanns inte heller och det tar mycket längre tid att göra såna här ärenden än man någonsin skulle kunna gissa och jag kom hem senare än planerat och var fortfarande tomhänt.
Till slut åkte jag hem, tog det lugnt ett tag och åkte sen till gymmet för ett pass pilatesboll. Det är inte ett av mina favoritpass, det är svårt att bli riktigt trött eftersom det har så många aspekter och tekniker. Om man inte gör helt rätt känner man ingenting i stort sett och jag har svårt att andas på det sättet man ska till exempel. Det ska bli svårare och tyngre ju bättre man blir, men vi får väl se om jag har tålamod och tid att lägga ned på något som ger så pass lite. Eftersom jag inte kände av passet något alls gick jag ut i gymmet efteråt och tänkte jag skulle testa trappmaskinen eftersom J alltid snackar om att den är så bra träning. Jag var osäker på hur mycket jag skulle orka så jag valde ett fettförbränningsprogram och bara 5 minuter. Det var tungt men fungerade bra, efteråt var jag lite trött i låren. Sen gick jag till bandet där jag gick i 6 minuter och sen testade hur konditionen mådde och kan ni tro, det går så fort framåt! Jag kunde springa 7 minuter i sträck! Detta trots att jag tagit ut mig totalt på spinningen bara 2 dagar tidigare och nu kört ett pass + 5 minuter trappmaskin. Jag var så nöjd med mig själv. Snart börjar det bli dags att köra utomhusrundor också men det är svårare att komma iväg på tycker jag.
Bananen jag hade tänkt ta med mig som ett snabbt mellanmål efter träningen låg visst kvar i hallen så jag var väldigt hungrig när jag kom hem och åt resterna från lunchen så snart jag hade duschat.
Sen tog jag det lugnt med gott samvete resten av kvällen.

Mitt hus, bikupan

På förmiddagen fick jag äntligen en massa gjort på jobbet så på eftermiddagen åkte jag iväg för att handla en del saker vi behöver för olika nödpackar och sånt. De har slutat förvånas när jag kommer in till det lokala apoteket och köper 20 nässpray, 200 tamponger, 5 stora askar Rennie och 30 hudsalvor... När jag ändå var där köpte jag äntligen fästingmedel till både Turre och Judas. Turre får ett halsband eftersom det är mindre kladdigt och håller längre, Judas tar ju av sig ett halsband på mindre än en halvtimme så det blir för dyrt, han får Frontline, det vill säga droppar i nacken.
Jag var in på järnhandeln och letade andra delar till nödsatser vi håller på med men de hade inte det vi behöver, det blir att leta vidare en annan dag. Sen handlade jag lampor till spottarna i korridoren på jobbet också. Sen åkte jag och handlade en tvättmaskin, min bara läcker, både vatten och tvättmedel. Jobbärenden tar alltid längre tid än vad man tror att de ska, jag kom hem rätt sent. Jag handlade också tvättmedel och mjukmedel i stora lass, jag gillar inte att handla sånt så jag köper stora paket så att jag slipper göra det så ofta. Jag köpte också en pappersdispenser och papper till den men eftersom den ska skruvas upp så tar det nog några dagar innan det blir av, jag måste gräva fram borrmaskinen.
Jag hann bara innanför dörren så fick jag min underliga trötthet över mig, jag blev så trött och matt att jag vinglande tog mig in i sovrummet och kollapsade på sängen. Sen sov jag i 1½ timme och hade verkligen problem att vakna, men sen kände jag mig bättre. Jag tog mig en promenad i trädgården och de där brysselkålsplantorna som var lite ledsna innan jag planterade om dem i söndags mår nu utmärkt!

Dessutom har många av lökarna jag satte börjat komma upp, jag kan inte låta bli att gå och kika hela tiden, det går så fort! Det händer nåt varje dag.

Inne har de flesta sådda fröna börjat gro, bara chilin dröjer lite men det är helt normalt. Störst är squashgroddarna, men även tomat och aubergine har kommit upp. De andra kikar lite lätt genom jordskorpan, man kan bara ana att de är där.
Inne på golvet hittade jag ännu en död pollensamlare, de tycks gilla mitt hus och det blir deras död. Hittills har jag hittat 3 döda humlor, 2 döda getingar och 2 levande och 1 dött bi, detta på bara ett par veckor. Vad ska de in till mig och dö för? Är det kattluckan de kommer in igenom?

Jag hade handlat sushi till middag och fick syn på det nyaste tillskottet på området vid Väsby station. Med tanke på att både fönster och mönster och det röda teglet fanns på byggnaden som stod där innan de rev den så undrar man ju om det inte hade varit mer kostnadseffektivt att låta den gamla stå kvar? Dessutom är det lite väl retro för min smak.

På kvällen diskade jag bara och sen tittade jag klart på de sista avsnitten av Coupling och började sedan om på Bones.