
Vi fick med oss en av deras egna rangers ut bland lejonen i hägnen och fick se en mamma med tre egna ungar som var 8 månader gamla och en annan unge som var drygt ett år gammal.
Man kan ju lätt luras att tro att de är tama eftersom de inte är rädda för bilen eller för att de inte verkar intresserade av oss människor alls. Men enligt rangern så är det för att bilen uppfattas som ett väldigt stort djur och alltså ses vi och bilen som en enhet och varken ett hot eller byte. Han sa med säkerhet att den sekund någon lämnade bilen så skulle lejonen göra processen kort och få sig en måltid. De är inte tama lejon, bara instängda lejon.
Sen åkte vi och hälsade på en av leoparderna de har. Just den här var tam och rangern sträckte in armen och klappade den medan den spinnande slickade hans hand. Men han menade att leoparder aldrig är helt pålitliga, de är väldigt nyckfulla och man måste alltid vara vaksam i kontakten med dem.


Sen fick vi titta på en vildhund, men den var så stressad och hade ett väldigt stereotypt beteende att jag och L bara blev illa till mods. Men jag förstår varför han är där, han skulle inte klara sig i det vilda eftersom han har fått en kronisk skada och de gör sitt bästa för att ordna sällskap åt honom.
Sen skulle vi åka tillbaka till Thsukudos lodge och äta frukost och sprang på deras lösa, tama geparder, de har fyra stycken. De är runt ett år gamla och när rangern ropade på dem så försökte de genskjuta bilen och sprang i full fart över ett fält, det var jättehäftigt att se.
Sen lät de oss klappa dem hur mycket vi ville och låg och spann och blundade. Vi fick berättat för oss att geparder i motsats till lejon och leoparder är helt pålitliga när de är tama. De ser inte längre människor som potensiella byten, utan som vänner och flock. De här små ettåringarna var som tamkatter, men kommer och går som de vill och fångar sin egen föda på markerna. De tar ned relativt stora byten som till exempel Water bucks som är nästan lika stora som älgar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar