Kevlarkalsonger skyddar det allra heligaste

17/2 På fredagen hade vi ett möte på jobbet om lite nya produkter vi blivit presenterade när vi var i Cardiff. Vad sägs om splittersäkra kalsonger? Tanken är främst att de ska användas i Afghanistan. När soldaterna kliver på minor blir de främst skadade just där och det är livshotande eftersom lårartärer och andra viktiga saker ligger just där, det är alltså inte en lyx och tanken är inte att främst skydda killarna från att stympas utan faktiskt att rädda deras liv. Jag åkte jag direkt från jobbet till Ica för att se vad avin jag fått var, jag var väldigt nyfiken. Jag hade ju glömt att biljetten till Grand National skulle skickas med Rekommenderat Brev, det var den som kom. Känns lite häftigt, att jag sen kanske inte har så mycket nytta av tipsen som råder till försiktighet med alkohol under dagen och där de tipsar om hur man dricker vettigt.
Jag skulle hellre fått tips om hur man ska klä sig. Jag antar att klänning är närmast ett måste, hatt verkar man inte behöva ha där jag kommer att vara, kanske har inte tjejerna klänning där heller? Jag vill ju inte se ut att vara på fel ställe. Nu ska jag bara meddela D som bor i Liverpool vilken typ av biljett jag köpt så får vi hoppas att hon också köper en så vi kan gå tillsammans.
När jag kom hem hittade jag bevis på att Judas är en mördare, han hade visst råkat ta med sig delar av sitt offer in till matskålen.
Jag fredagsstädade lite halvhjärtat och gjorde en deg till pannbröd. Den skulle delas upp till 12 stycken bollar som kunde bakas ut till brödkakor. Jag gjorde bollarna och lade de flesta av dem i en påse i kylen, så kan man grädda lagom många bröd åt gången istället för att äta sega, torra bitar.

Ännu en av mina naglar gick sönder på eftermiddagen, de går sönder så konstigt, bara splittar iväg en bit och så får jag riva av nageln eller fila ned den ordentligt.

Resten av kvällen tog jag det rätt lugnt och tittade på Numb3rs.

Hustomtar

21/1 Jag vaknade trött men nöjd på lördagsmorgonen, jag har inte sovit så gott på många veckor, det är därför jag trivs så bra i ett tyst torp där inte ens surret av el ligger och tynger i skallen. Ni ska inte tro att ungarna är mer högljudda, hade de varit betydligt yngre hade jag varit orolig för att de dött i plötslig spädbarnsdöd, de ger inte ett ljud ifrån sig när de sover och ligger nästan helt stilla genom natten.
Jag gick tyst upp och började tända i spisen, men det är svårt att vara tyst i ett torp där allt ska göras för hand. Jag lade ved i spisen och tände, det tog sig lättare nu när spisen fortfarande var ljummen och inte höll minusgrader längre.
A och L vaknade men vägrade gå upp ur sina varma täcken och höll mig sällskap från sina sovplatser medan jag bakade ut vårt frukostbröd med hjälp av olivoljeflaskan.
Det tog en stund att baka ut all degen men sen började jag grädda bröden och det luktade ljuvligt och till och med L som har svårt att äta så snart efter att hon vaknat började bli hungrig.
Jag grädda knappt hälften av brädet och virade in resten av kakorna i folie till senare. Det kändes väldigt lyxigt när vi högg in på det varma brödet och en kopp kaffe. L gillar varken kaffe eller te och även om hon faktiskt tvingat i sig en kopp te kvällen innan för att hon var så kall, så tog hon nu istället ett glas mjölk.
Det var bara det att vi ställt ut mjölken i farstun som höll nästan minusgrader och hon tyckte att mjölken var fruktansvärt kall och smakade för lite.
Vi hjälptes åt att plocka undan efter frukosten och sen klädde vi oss varmt, L satte till och med på sig en dunjacka vilket är emot hennes principer och sen packade vi ned korv, bröd, ketchup, tändstickor och kamera och gick från stugan in i skogen. Vi kom inte på förrän senare att vi glömt att ta med dricka...
Vi gick i en stor halvcirkel genom skogen och L och A sprang runt och lekte medan jag fotade, både dem och naturen. De lekte Sagan om ringen och allt möjligt annat och såg mest ut som troll när de kröp omkring stenar och stubbar. De poserade snällt för mig emellanåt också. Sen slogs de i slow-motion med pinnar som svärd.
När vi slutligen kom ut till vägen igen lade jag mig i vägkanten och fotade med macro-objektivet medan ungarna sprang upp och hämtade "snow racern" och eftersom den är modifierad med ett längre säta av en stor planka så fick de gott och väl plats på den båda två och jag hörde i god tid när de kom åkande med ett skrik ned för backen.
När backen tog slut parkerade A racern i diket och vi promenerade ned till sjön. Vi delade på oss för att leta ved och strax senare ropade de på mig och tyckte jag skulle komma och titta. De hade hittat en stor gran som skyddade ett praktiskt säte av en annan fallen gran och det var det bästa och torraste säte vi skulle hitta så vi bestämde oss för att ha vårt lilla läger där snarare än vid den vackra utsikten vid sjön.

Med lite hjälp av småkvistar som jag samlat och näver som L hittat hade vi snart fått en fin liten brasa som dessvärre verkade blåsa all rök mot vårt planerade säte... Jag och A gick och hämtade mera ved och L fixade granris att sitta på. Något vi inte riktigt räknat med var att den snö och de iskristaller som fanns i granen skulle smälta av elden och regna ned i huvudet på oss.
Tydligen sägs det att röken söker upp den som tänker snuskiga tankar, det säger i alla fall L och A och nog hade vi en del orena tankar allihopa om man ska döma av röken... Men vi lyckades i alla fall grilla våra korvar och hade det rätt bra där under granen när röken väl vände. Jag som legat i snön och fotat var lite kall och blöt om knän och ben och nu ångade de i värmen av elden, rumpan var också kall och blöt och jag och A ställde oss och värmde ändorna över elden medan L kollade så att vi inte satte eld på oss själv och rådde oss att inte fjärta.
Sen packade vi ihop alla saker och spred ut elden och hällde snö på det som glödde. Sen promenerade vi tillbaka till stugan och plockade snow-racern ur diket på vägen upp.
När vi kom tillbaka lade vi bara lite mer ved i spisen och sen åkte vi till Coop Forum och köpte mera ljus, papptallrikar och bestick och sånt och när vi kom hem värmde vi vatten till att diska med och jag packade upp det vi handlat och städade upp lite medan ungdomarna diskade i ljusets sken.
Jag gjorde frappe till mig och A och sen fikade vi och spelade kort.

Jag hade fått för mig att prova att baka i vedugnen och gjorde en bröddeg. Problemet var att jag inte hade några måttsatser alls utan fick höfta allt och dessutom brukar jag inte baka med rågsikt utan vetemjöl. Det blev i alla fall ett par limpor men det var svårt att få dem lika stora i ljuset från stearinljus och med bara en liten kniv att dela degen med.
Normalt sett står brödet i el-ugn först 10 minuter på 250 grader och sen sänker man till 200 och låter brödet stå kvar 10 minuter till. Hur skulle man göra här? Vi hade ju ingen aning om hur varm ugnen var.
A gjorde en liten ställning för brödformen av vedbitar och vi ställde in det för gräddning. Efter runt 50 minuter tog jag slutligen ut brödet och skar loss det från formen och lade det upp och ned. Det hade blivit bränt på ytan trots att jag lagt folie över, kanske gjorde jag det för sent eller så är det något med en sån här ugn som gör en skillnad. När jag slutligen bestämt mig för att brödet blivit så klart som det skulle bli så tog jag ut det och vi provsmakade det. Det var lite degigt enligt ungarna men jag tror att det mest var för att det fortfarande var så varmt, själv gillar jag inte smaken av rågsikt... Jag tror att svaret på hur man bakar bröd i en vedspis är erfarenhet, man behöver helt enkelt lära sig hur stora bröden ska vara för att inte bli brända och ändå genomgräddade.


Vi spelade plump och vändtia och jag ringde kusinen som hade smsat, och senare på kvällen gjorde jag en nudelsoppa som var uppskattad. Sen satt vi mest och snackade, spelade och gjorde ingenting resten av kvällen och ändå kom vi i säng rätt sent.
L som klagat på att det var kallt kvällen innan, gnällde nu på att hon svettades ihjäl och gick ut i farstun med jämna mellanrum för att kyla ned sig. Jag och A var mest rädda för att han skulle frysa på natten eftersom de båda gjort det natten innan och han ju sov på golvet där det är som kallast.

'

Det är ingen konst att laga mat på vedspis!

20/1 På fredagsmorgonen gick jag upp och sminkade mig faktiskt! Jag skulle iväg på en "nätverksfrukost" i Kista och kom iväg lite sent, men det visade sig vara nästan tomt på bilar så med hjälp av en förvirrad navigator som inte visste att de byggt om det mesta av vägnätet i Kistas industriområde, så kom jag slutligen rätt. Jag hittade parkering och gick in på Nodic Forum där jag blev pekad i rätt riktning in i ett rum där det satt ett helt gäng med tjejer och drack kaffe och åt macka. Det var en väldigt hjärtlig stämning och man kände sig väldigt välkommen och efter att vi ätit upp vår macka fick vi presentera oss och våra företag och det som slog mig var hur kompetenta och faktiskt väldigt vackra alla tjejerna var, jag började undra om man behövde "Face-leg" för att bli medlem...
Vi blev också runtvisade i lokalerna och konferenslokaler är ju sällan särskilt spännande, men dessa var i alla fall ljusa, rena och nya.
När mötet avslutades åkte jag hem och satte mig och jobbade med att uppdatera vår prislista till jobbet och fastnade lite i det och fick bråttom till naprapaten där jag skulle vara klockan 14.
Jag har haft stora problem med ett sendrag i ryggen, mellan skulderbladen i flera dagar och haft ont i huvudet från milt obehag till full migrän ihållande sedan förra fredagen. M fixade och trixade och knäckte både rygg och nacke, det kändes bra. Men när jag slutligen gick därifrån drog senan fortfarande på samma sätt i ryggen. Jag trodde att han hade "magic fingers" han har aldrig misslyckats förr, men det fanns inte mer att göra.
Jag åkte hem och satte igång att packa i en väldans fart, extra toapapper, mediciner, tjocka kläder, extra mjukisbyxor, mat, spel och slutligen hela duntäcket och kudden också.
Självklart tog jag också med mig båda kamerorna, nu skulle jag få testa den nya systemkameran lite mer.
Efter en stunds tvekan rörde jag också ihop en deg till pannbröd som jag lånat från en blogg jag läser: http://evaiaten.blogspot.com/2010/10/stekpannebrod.html
Det var snabbt gjort att röra ihop degen och sen lade jag den i en plastpåse och tog mig iväg.
Jag lämnade av Turre hos mamma och pappa och kom iväg senare än tänkt mot stan och såg inte alls fram emot fredagsköerna. Det visade sig inte alls var så illa som jag trott, bara 15 minuter extra tog det att ta sig till Hägerstensåsen som normalt sett ligger runt 30-35 minuter bort.
När jag kom dit var ungarna i garaget och sköljde och fyllde vattendunken vi skulle ha med oss.
Jag fick stå utanför och titta in och roade mig med att fota L genom rutan och hon roade sig med att låtsas vara instängd medan A fick jobba med dunken.
Vi kom iväg vid 17 ungefär och körde söderut mot Södertälje och hade även nu tur med trafiken och det var inga köer alls faktiskt. I Södertälje tog vi E20 mot Flen och när vi svängt av motorvägen åkte vi till Willys och handlade middag, dricka, snacks och pålägg till frukosten.
I torpet var det lika kallt som utanför och det innebar säkert ett par minus i alla fall och med gemensamma krafter lyckades vi visserligen tända i vedspisen men den var ju iskall den med så det tog ett tag innan det ens märktes att vi eldade. Vi hade i sotrt sett alla våra kläder på oss och som tur var hade vi kommit ihåg att ta med tofflor också. L som var kallast stod och värmde rumpan vid spisen och eftersom vi var väldigt hungriga åt vi lite ruccola, mozarella och basilika till mellanmål. Tanken hade varit att äta tomater till det men de visade sig vara ruttna i förpackningen jag tagit med.  Av någon konstig anledning har man aldrig tråkigt i torpet och vi spelade spel, pratade och flamsade och A visade hur bredkäftad han är, det är ett släktdrag...
Jag läste de utdrag jag skivit i min "saga" som jag hoppas på att utveckla och de tyckte att det var jättebra och gav konstruktiv kritik och en massa ideér. Vi pratade ingående om detlajer och helhet i nästan 2 timmar.
Sen var ju spisen varm och stugan började bli mindre iskall i alla fall. Jag satte igång pastavatten till kokning på spisen och sen fräste jag upp bacon. De som tror att det är svårt att laga mat på en vedspis kanske har nytta av den här informationen: Om du glömt bort att din elspis har flera temperaturlägen och som jag, mest hela tiden lagar mat på högsta värme och reglerar den med att ta bort och ställa tillbaka kastrullen på plattan, ja då klarar du av att laga mat på en vedspis också! Det gick alldeles utmärkt att koka pastan och steka baconet och sen åt vi detta med soltorkade tomater, fetaost, kalamataoliver och riven basilika. Eller, ungdomarna åt med bara fetaost och bacon faktiskt.
Vi satt uppe till runt 2 på natten och eldade flitigt hela tiden, men varmt var det egentligen bara runt spisen, det tar ett tag innan det liksom har trängt in i väggarna och inte bara värmt luften. A erbjöd sig att sova på madrass på golvet och L fick sova på kökssoffan, hon besvärade sig inte ens med att lägga upp madrassen på den, men då får hon ju skylla sig själv.
Mitt duntäcke fungerade bättre än jag vågat hoppas och med hjälp av pyjamas och det höll jag mig behagligt varm under natten.

Jag somnade som en stock så snart vi slutat prata.